Kulturhuset

Senaste nytt

Laga lunch!

De 10 första anmälda ryms med, anmäl dig snabbt!

Publicerad 16.05.2012 kl. 10:35

En smidig småbarnsvardag

Projektet Vi & vår baby har kickstartat under våren. Håll koll på vad som är på gångs!

Målet med projekt Vi och vår baby är att via hushållsrådgivning stöda småbarnsfamiljers vardag så mångsidigt som möjligt. Det händer mycket inom projektet just nu. Här läser du mera:

Publicerad 08.05.2012 kl. 15:53

Dags att fixa struvor!

 

 

 

 

 

 

 

 

Receptet på struvor hittar du här!

 

 

Publicerad 30.04.2012 kl. 12:25

Skolmaten: Inhemsk mat bör gynnas med hjälp av konkurrensutsättning – det är en investering i ungdomarnas hälsa och framtid

Ur ett etiskt och miljömässigt perspektiv är det befogat att använda finska livsmedel i skolmaten. När man i skolmaten använder mat som är tillverkad i hemlandet ökar Finlands ekonomiska välmåga. Skolmatens uppskattning skulle stiga ifall skolmaten kopplades till undervisningen. Inför det stundande kommunalvalet kräver vi undertecknare att de kommunala beslutsfattarna garanterar en tillräcklig finansiering och resurser för att göra det möjligt att tillverka högklassig skolmat.

I Finland erbjuds alla elever kostnadsfri skollunch. Enligt skolhälsoenkäten äter cirka 85 procent av eleverna åtminstone en del av sin dagliga skollunch, men bara en tredjedel av eleverna äter hela måltiden med de tillbehör som bjuds. Den rekommendationsenliga maten kan bara främja ungdomarna hälsa och ork om den blir uppäten.

Idag uppskattas skolmaten inte i tillräckligt hög grad. De kommunala beslutsfattarna är inte tillräckligt intresserade av skolmaten, vilket visar sig bland annat genom att de anslag som är reserverade för skolmaten är oskäligt små.

De kommunala beslutsfattarna garanterar tillräcklig finansiering och resurser för att möjliggöra tillverkning av kvalitativ och inhemsk skolmat. Det är livsmedelsindustrins och matservicens uppgift att hitta sätt att förvandla de rekommendationer som styr skolmåltiderna till lockande, hälsosamma och smakliga måltidsalternativ.

Alltför ofta serveras importerad mat i skolorna. Ju närmare maten är tillverkad, desto färskare är den. Det är också lättare att klarlägga producenten och utnyttja säsongbetonad mat. Samtidigt kan man slå vakt om finska och på regional nivå landskapens mattraditioner. Statsrådets principbeslut uppmuntrar de offentliga köken att stå som exempel för andra genom att göra hållbara matanskaffningar.

Finland har en rik matkultur som borde vara en del av skolornas vardag. Det sätt man äter på och pratar om mat i skolorna inverkar på hur maten uppskattas. Ur ett etiskt och miljömässigt perspektiv är inhemska livsmedel ett befogat val. Användningen av närmat ökar även vår ekonomiska välmåga. Skomatens uppskattning skulle stiga ifall skolmaten kopplades till undervisningen, vilket skulle bidra till att blivande konsumenter skulle få en uppfattning om matens ursprung och produktionssätt. Målsättningen för hållbar utveckling kan med hjälp av maten hämtas närmare elevernas konsumtionsval och attityder.

Matfostran vilar inte enbart på lärarnas axlar, utan hela skolsamfundet bör förbinda sig vid den. Uppskattningen för mat börjar i hemmen. För att eleverna ska kunna uppskatta maten mera, bör också föräldrarna göra det. Vi behöver hemmen som positiva förebilder i frågor som gäller skolmaten. Skolmatens uppskattning bör betonas och lyftas upp till diskussion till exempel på föräldrakvällar.

Av de kommunala beslutsfattarna kräver vi:

1. En satsning på den kostnadsfria skolmaten

Det är inte förnuftigt att knappa in på skolmatsresurserna för att uppnå kortsiktiga inbesparingar. Inbesparingarna återspeglas i skolmatens kvalitet och elevernas vilja att äta sin dagliga skolmåltid. Skolmaten är hälsosam bara om den äts upp, och ungdomarnas hälsa och ork försvagas ifall de inte äter vid skolmåltiderna. Finland bör vara ett modelland för kostnadsfria skolmåltider, där eleverna både erbjuds smaklig skolmat och uppmuntras till hälsosamma matvanor.

2. Skolorna bör få inhemsk mat

När matmarknaden blir allt mer global är inhemska livsmedel ett befogat val ur ett etiskt och miljömässigt perspektiv. Den inhemska livsmedelsproduktionen finns nära och företagen är bekanta. Nyttan av inhemsk matproduktion och förädling stannar i hemlandet. Globalt sett kan all mat som tillverkas i Finland anses vara närmat. Därför bör livsmedel som är producerade och förädlade i hemlandet gynnas i skolmaten och eleverna undervisas i matens ursprung. 

När kommunerna gör mat- och råvaruinköp bör inhemska livsmedels gynnas, vilket stärker principerna för hållbar utveckling. I mån av möjlighet bör landskapens regionala smaker införas på skolornas menyer.

3. De kommunala beslutsfattarna och offentliga matinköparna bör få information om kvalitetskrav och konkurrensutsättning

Kvalitetskrav som stöder inhemska val bör införas för konkurrensutsättningen som gäller vid inköp av råvaror och produkter för skolmaten. De som arbetar med matservice och de anskaffningsansvariga bör göra upp en strategisk linjedragning för anskaffningar. I skolorna behövs ett beslut om att gynna närproducerat och inhemskt. Samtidigt stöds vårt lands arbetsplatser och livskraft.

Mellan kommunernas strategier och företagandets livskraft finns en koppling som beslutsfattarna antingen kan stärka eller försvaga. EU-kommissionens klimat- och energipaket förutsätter att den offentliga sektorn visar exempel och inleder konkreta handlingar för att främja hållbara val vid anskaffningar. Idag färdas en stor del av de råvaror som används i offentliga kök långa vägar på sätt som förbrukar både energi och klimatet, innan maten hamnar på matgästernas tallrikar. Av de egna regionernas produkter används främst rotfrukter, bär och bageriprodukter.

4. Matkulturen bör bli en del av skolornas vardag

Vi har en rik matkultur i Finland. Den borde bättre än idag vara en del av skolornas vardag, måltider och undervisning. I skolorna fostras morgondagens ansvarstagare och arbetskraft. Ett positivt grepp på frågor som berör maten i skolan ökar elevernas iver att se den matkedja som sysselsätter 300 000 personer som en framtida arbetsplats.

Finlands svenska Marthaförbund rf
förbundsdirektör Christel Raunio, christel.raunio (at) martha.fi, +358 50 911 2050

Marttaliitto ry
verksamhetsledare Marianne Heikkilä, marianne.heikkila (at) martat.fi, +358 50 375 1195

Finlands livsmedelsindustriförbund rf
vd Heikki Juutinen, heikki.juutinen (at) etl.fi,  +358 40 502 6270

Ställningstagande 28.4.2012.

Publicerad 30.04.2012 kl. 09:52

Dela tidningar med grannen, fixa pop up-loppis & gör egen fil

Under Sluta slösa-veckan har det strömmat in tips på vår facebook-sida om hur man sparar in på pengar, miljö och tid. Här kommer ett plock!

 

-IMG_3043

  • Veckoplanera maten. Och leta reda på nya recept utgående från ingredienser som blir kvar i skåpet. Johanna Boholm-Saarinen
  • Delta den 12.5 i Siivouspäivä och fixa ett pop-up-loppis på din hemort. Camilla Hautala
  • Istället för att köpa en massa (dyra) glansiga tidningar hem var och en för sig, så har vi med grannarna i vårt höghus en "lånekorg" i trappan, dit alla för sina lästa tidningar. Linda Forssell
  • I de trakter jag rör mig varierar priset på en liter lättmjölk med 17 cent i matbutikerna. Den billigaste är 69 cent och den dyraste 86 cent. Du kan lätt räkna ut vad du sparar per år beroende på hur mycket din familj konsumerar om du väljer den billigaste. Margareta Krogell
  • Tips: ta kontakt med en riksdagsledamot och kräv 40% utsläppsminskningar till år 2020. Genom att genomföra en dylik lag skulle slösandet kunna minskas på många områden av våra liv. Jonas Biström
  • Spara på diskmedel tips: ha en pumpflaska bredvid diskhon med färdigt utspädd blandning av diskmedel och vatten (1:30). Sonja Gummerus
  • När jag kokat till exempel ägg, så häller jag vattnet från kastrullen i min blomvattningskanna, sparar vatten på det sättet. Monica Björkell-Ruhl
  • Gör egen fil, istället för att köpa hem burkar. Börja med att köpa en filburk, klicka en tesked i en större bytta, lägg på 1 liter mjölk, låt stå en dag, och vips har du hemgjord fil. Annika Isuls
  • Okej, jag har tänkt till och här kommer mitt bästa tips: Sluta slösa med din tid! Gå igenom din/familjens kalender, som tenderar vara överbokad, och rensa bort sådant du klarar dig utan, i åtminstone en veckas tid. Använd tiden till att umgås med varandra/med vänner som har betydelse istället. Maria Svens

 

 

Bland de som delade med sig av sina bästa tips lottade vi ut boken Lev mer på mindre av Maria Österåker. Annika Isuls hade turen med sig och får en bok på posten.

 

Publicerad 20.04.2012 kl. 13:07

Skjut upp köpbesluten

Sluta slösa-veckan pågår. Våra rådgivare delar med sig av sina bästa sluta slösa-tips och på Facebook kan du delta i en utmaning och vinna boken "Lev mer på mindre".
  • Öppna ett särskilt sparkonto för sparande. Bestäm sedan en regelbunden (exempelvis månatlig) summa som automatiskt överförs till kontot. Det är mycket större chans att du lyckas spara något då, än om du överför ett eventuellt överskott till det (brukar inte bli så mycket överskott då). Du kan naturligtvis ”låna pengar av dej själv” om och när du behöver.
  • Ekonomi-fasta under en vecka. Köp inget utom det absolut nödvändiga (använd dina matvaror i skafferi och frys), skjut åtminstone upp alla andra köpbeslut till följande vecka (så hinner en del av behoven till och med gå över).
  • Motsatsen till sluta slösa brukar vara spara. Kolla lämpligen denna vecka ditt skatteförslag (även om det aviserar återbäring) och glöm inte att göra de avdrag du är berättigad till. Du kan spara en vacker slant!

Janine Smeds är sakkunnig i ekonomi på Marthaförbundet. Hennes blogg hittar du här.

Delta i utmaningen på Facebook!

 

 

 

 

Publicerad 18.04.2012 kl. 08:25

Ta tillvara regnvatten!

Marthaförbundet uppmärksammar Sluta slösa-veckan. Våra rådgivare delar med sig av sina bästa sluta slösa-tips och på Facebook kan du delta i en utmaning och vinna boken "Lev mer på mindre".
  • Var sparsam med vattenförbrukningen. Att diska under rinnande vatten är direkt slösaktigt. Koka med locket på. Ta tillvara regnvatten på sommarstugan, det kan användas till disk. Pröva på att tvätta håret i regnvatten, det blir rent och mjukt!
  • I duschen gör du klokt i att stänga av kranen medan du tvålar in dig.
  • Byk inte dina kläder onödigt. Vädring räcker ofta till ytterplagg!

 

Elisabeth Eriksson är sakkunnig i frågor som berör huslig ekonomi. Följ hennes blogg här!

Vad är ditt bästa sluta slösa-tips? Dela med dig och ha chansen att vinna en bok på Marthaförbundets facebooksida.

 

 

Publicerad 17.04.2012 kl. 10:24

Dela symaskin med grannen och testa menskoppen!

Marthaförbundet uppmärksammar Sluta slösa-veckan med en utmaning på Facebook om att dela med sig av sina bästa Sluta slösa-tips, i potten står boken "Lev mer på mindre". Här på Martha.fi kan du inspireras av våra rådgivares tips för en hållbarare livsstil.
kemikalier40
  • Dela med grannen. En del av det vi köper använder vi bara någon enstaka gång. Varför inte fråga om du får låna symaskinen, borrmaskinen, stegen eller bålskålen av grannen eller en vän? Du sparar både pengar och tar hänsyn till miljön – och har en orsak att skapa goda relationer.
  • Använd inte mer tvättmedel än du behöver. 80 % av hushållen i Finland har mjukt vatten. Det innebär att det räcker med den lägsta doseringen tvätt- och diskmedel för att det ska bli rent. Ibland räcker också mindre mängd, beroende på hur smutsig tvätten eller disken är. Är du osäker på om du har mjukt vatten kan din kommun svara på det.
  • Menskoppen är åter på tapeten. Den lilla silikontratten är ett ypperligt ekologiskt och ekonomiskt alternativ till de inte särskilt miljö- och plånboksvänliga tampongerna och bindorna. Även om du valt mensskydd med biologiskt nedbrytbar plast så går det åt en hel del energi att tillverka och transportera de mängder av skydd vi använder under en hel livstid. Menskoppen är däremot tillverkad i mjuk giftfri silikon, köps bara en gång, men används flera. Smidigt och Smarth.
  • Behov eller begär? Egentligen behöver vi inte fylla badrumsskåpet med så mycket kosmetika och hygienartiklar, utan vi klarar oss bra också med några få produkter av god kvalitet. Väljer vi produkter av naturliga och ekologiska ingredienser tillverkade i Finland stöder vi dessutom den inhemska arbetsmarknaden. (Och allt behöver du inte köpa. Många av de produkter du använder går att tillverka själv av råvaror från naturen och matskafferiet).
  • Passa upp med energislukarna så sparar du både på el-utgifterna och miljön. Riktiga el-vampyrer är till exempel alla laddare vi har till våra mobiltelefoner och kameror. Ha en bestämd plats för alla laddare i hemmet (gärna i närheten av en väggkontakt). Då är det lättare att dra ur dem direkt batteriet är full-laddat och så hittar man dem dessutom lättare när de behövs igen.

Tessa Turtonen är sakkunnig i frågor som berör miljöhänsyn i vardagen. Mera tänkvärt hittar du här.

Delta i vår utmaning på Facebook så har du chansen att vinna boken Lev mer på mindre av Maria Österåker!

 

 

 

Publicerad 16.04.2012 kl. 08:07

Marthorna skapar struktur i babyvardagen

Marthaförbundets nya projekt ”Vi och vår baby” erbjuder nyblivna föräldrar praktisk handledning i hur man får vardagen med en baby att löpa smidigare.

Projektet Vi och vår baby pågår under 2012–2014 och förverkligas i samarbete med Marttaliitto. Projektet finansieras av Penningautomatföreningen RAY och är en del av det nationella programmet ”Emma & Elias”, vars mål är att främja hälsa och socialt välbefinnande hos barn och deras familjer.

Med en baby i familjen kan vardagen lätt förvandlas till ett kaos. Marthaförbundet erbjuder inom ramen för Vi och vår baby nyblivna föräldrar föreläsningar i hur man får vardagspusslet att gå ihop och matlagningskurser i hur man själv behändigt tillreder mat åt den lilla. Därtill kommer familjerna att få personlig och konkret handledning i hur vardagen kan pusslas ihop genom hembesök. Ett recepthäfte, Babymat enkelt – recept och tips, delas ut åt alla kursdeltagare och till de familjer som deltar i projektet. Vi vill uppmuntra föräldrarna till att våga pröva på att göra babymaten själv.

– Det finns ett klart behov av detta slag av stödverksamhet, konstaterar Marthaförbundets projektledare Solveig Backström. Med ett litet barn i huset kan det hända att både tiden och orken tryter. Numera har också många nyblivna mammor och pappor sina egna föräldrar boende på annat håll i landet och är därför tvungna att klara sig på egen hand. Projektet är ändå inte tänkt att ersätta kommunernas sociala tjänster, utan är endast ett komplement till dessa. Som ett led i projektet kommer även familjens övriga barn att uppmärksammas.

För barn i lek- och skolåldern arrangeras under vissa träffar bl.a praktiska matlagningstillfällen där de får lära sig att tillreda enkla mellanmål.

Mera information och frågor:

Förbundsdirektör Christel Raunio, 050 911 2050, christel.raunio@martha.fi Projektledare Solveig Backström, 043 820 0070, solveig.backstrom@martha.fi.

Babymat enkelt – recept & tips

Genom att själv laga babymaten, istället för att köpa färdig från butiken, sparar man på miljö, pengar och tid. Babymat enkelt – recept & tips, är ett recepthäfte som vill uppmuntra föräldrar till att laga babymat från grunden. Recepten på olika rotsakspuréer, gröt och bärkrämer är lätta att tillaga, och uppmuntrar till att välja närproducerade och ekologiska råvaror enligt säsong.

Recepthäftet är 52 sidor, tvåspråkig och ett samarbete mellan Borgå svenska Marthadistrikt och Finlands svenska Marthaförbund. Reviderad upplaga 2012. Broschyren kan du beställa via Marthashopen, pris 10 euro

Emma & Elias (2012–2017)

Målet med programmet Emma & Elias som finansieras av RAY är att främja barns och deras familjers hälsa och sociala välbefinnande. Programmet fokuserar på att förbättra uppväxtförhållandena för barn i den yngre och övre skolåldern (upp till 15 år). Centralförbundet för Barnskydd svarar för samordningen av verksamheten.

Publicerad 12.04.2012 kl. 15:10

Klassiker och nytt på påskbordet

Choklad, lugn och ro, nytt grönt, färgglada påskhäxor och lediga dagar hör påsken till.

I Marthaförbundets receptbank finns ett trettiotal recept som lämpar sig väl för påsklunchen eller middagen. Den traditionella pashan, memma givetvis, goda lammfärsrullader och vitlöksgravad strömming. Alla påskrecept finns samlade här.

Publicerad 05.04.2012 kl. 12:02

Marthabloggare

Första grundläggande frågan som vi behöver ställa oss innan en förändring med skolmaten kanske är enkel! Vem är skolmaten till för?

Operation skolmats Björn Helsing har börjat blogga

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrikt och distrikten är uppdelade i Marthaföreningar och Marthakretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor.


Borgå marthadistrikt

 

Helsingfors Svenska Marthaförening

 

Mellersta Nylands marthadistrikt

 

Västra Nylands marthadistrikt

 

Åbolands marthadistrikt

 

Ålands Marthadistrikt

 

Österbottens Marthadistrikt

 

Östra Nylands Marthadistrikt