Senaste nytt

Nya Martha snart i brevlådan

I veckan dimper nya Martha ner i brevlådan!

Läs om prisbelönta vd:n Michaela von Wendt som helhjärtat ställer upp för sin personal, Kristina Back som tillsammans med marthorna i Södra Vallgrund har sammanställt ett bildverk om gamla allmogehantverk samt nya verksamhetsledaren Gunilla ”Gilla” Granberg som i augusti tar över rodret på Marthaförbundet. Dessutom tipsar vi om hur du fixar sommarens naturnära utemiddagar, vad du kan göra av den halvfulla burken tacosås som skräpar i kylskåpet och hur du njuter av semestersolen på ett solsmart sätt. Skön sommar med Martha önskar vi från redaktionen!

Publicerad 26.05.2015 kl. 11:22

Kom ihåg-inför examensfesten

Finns det tillräckligt med vaser, rum i hallen och hur mycket kaffe dricker egentligen 20 personer? Våra rådgivare har samlat sina bästa tips inför examensfesten.

Klicka in dig på Råd- och tipsbanken för Marthaförbundets rådgivares lista över vad som kan vara bra att komma ihåg inför helgens examensfest. 

I receptbanken har vi gjort en examenskategori, med plockmat, bakverk och bröd som kan göra sig väl på en examensbuffé. 

Ladda ner och printa gärna ut vår beräkningstabell då du planerar menyn. 

Ha en trevlig fest!

Publicerad 25.05.2015 kl. 08:49

Gör ditt eget örtapotek

Ta vara på vårens vilda växter och gör ett örtapotek för välbefinnande under resten av året. Av granskott gör du hostmedicin, grobladen är behjälpliga när du fått stickor och sår. Te av röllekans blad lindrar vid mag- och menstruationsvärk.

På bilden: hostmedicin av granskott.

Örter är världens äldsta läkemedel. Redan för 2 000 år sedan namngav Hippokrates, läkekonstens fader, över 2 000 örter i sina böcker. I norden var det klostren som spred kunskap om örternas läkande och lindrande verkan vidare till allmogen, både om vad man kan använda, hur och vid vilka sjukdomstillstånd.

Under lång tid har man på konstgjord väg försökt framställa de ämnen som finns i växter, med varierande resultat.

Här har vi sammanställt anvisningar för att skapa ett eget örtapotek, som kan vara till hjälp vid bland annat hosta eller magont eller då du är i behov av en energikick. Vid allvarlig sjukdom eller om du är osäker på hur du ska hantera dina besvär rekommenderar vi alltid besök hos läkare.

En matsked NÄSSLOR om dagen!

Brännässlan är en allsidig läkeört rik på mineraler som kisel och kalium. Den har rikligt med järn som ökar transporten av syre och näring till kroppens celler. Brännässlan stöder immunförsvaret och hjälper dig att bli av med kroppens slaggprodukter.

Torkade blad kan malas till multivitaminpulver, vilket antas ge förstärkt immunförsvar. Strö pulvret över myslin eller smoothien. Börja med att torka nässlor och kör sedan de torra bladen i mixern. Förvara i en mörk glasburk eller i en vacker plåtburk. Hela receptet hittar du här.

Röllekan – kvinnoörten!

I folkmedicin har röllekan använts som ett universalmedel. Den motverkar förkylning, magont, tandvärk, huvudvärk, ökar aptiten, är febernedsättande, kramplösande och blodstoppande i svåra sår. Mindre sår har behandlats med färskmosade blad som lagts som förband på såret. Aktiva växtämnen: Eterisk olja chamazulen, achillein, bitterämne, flavonoider, alkaloider, salicylsyra

Lindrar kramper vid menstruation och vid cirkultationskramper. Reglerar hormoner och lindrar vid PMS-besvär.

Torka röllekablad och gör te eller infusion. Ett annat sätt är att göra en tinktur eller olja av röllekan. Anvisningar hittar du här.

Groblad – bästa hjälpmedlet vid stickor i händerna

Grobladet har varit en uppskattad läkeväxt sedan medeltiden för dess sårläkande egenskaper. Plocka och torka bladen. När bladen är torra – sätt i en mörk burk. Aktiva växtämnen: Slemämnen, allantoin, aucubin, xantofyll, garvämnen, kiselsyra, zink.

Groblad kan användas färska eller torkade, kom ihåg att upphettning förstör de läkande egenskaperna och att det är viktigt att skölja bort jordpartiklar. Groblad kan hjälpa till att läka svårläkta och variga sår. De drar ut orenheter från kroppen som stickor, varbildning och smuts. De är också bra vid irriterade insektbett samt brännskador.

Hostmedicin av granskott

Hostmedicinen kan tillverkas som sirap med hjälp av råsocker, farinsocker eller honung. Ett annat sätt är att göra en tinktur med hjälp av vit sprit. Granskottssirapen är slemlösande. Anvisningar hittar du här.

Dekokt på färska granskott om våren ger dig en bra mängd av en av de starkaste antioxidanter: C-vitamin. Granbarr innehåller en hel del kåda, eteriska oljor, mineraler, karoten, och vitamin C. I de unga skotten finns det rikligt med C-vitamin men även mineraler, så de går bra att använda dem som en kur under våren. 

Var lite försiktig med barrträd, deras kåda stimulerar och kan också irritera våra njurar. Om du har överbelastade njurar eller är gravid – var försiktig!

Text: Anita Storm, ekologirådgivare
Foto: Karin Lindroos, informatör

Publicerad 21.05.2015 kl. 12:00

Fira fiskedagen med nässeltimbal

Temat för dagen är "fisk som mat" och generationsöverskridande verksamhet. Vi kombinerar fisken med #marthadraråtskogen, och bjuder på två läckra recept.

 


Nationella Fiskedagen och #marthadraråtskogen-kampanjveckan till ära kombinerar vi vilda växter med inhemsk fisk i två läckra recept. Ovan nässeltimbal med norsrom och smörstekt sik med nässelsås. Klicka på bilderna för recepten.

Mer om fiskedagen på ahven.net.
Publicerad 20.05.2015 kl. 09:10

Naturen, hälsa och välbefinnande

Vad säger forskningen om vistelsen i naturen och vilka är de positiva effekterna? Ghita Bodman, forskare i natur och välbefinnande, sammanfattar här forskning kring hälsa och välmående kopplat till naturupplevelser.

Hälsa och välmående har länge kopplats samman med naturupplevelser, genom till exempel promenader i naturen, friluftsliv och trädgårdsodling. I det 5 000 år gamla Gilgamesh-eposet från det forntida Främre Orienten kopplades grönska ihop med välbefinnande. I Edens lustgård och i grekernas och romarnas Elysion levde människan sig frisk i vacker natur. Henry David Thoreau (1817-62) skrev 1853 att varje ögonblick i naturen gör människan frisk, och att vilda ting har hälsobringande effekter.

Naturen spelar en vital roll för människans hälsa och välbefinnande. Inte bara utomhusvistelserna utan även av att titta på naturfilmer. Att vistas i naturen kan ge ett avstressande sinnesläge och ett lägre blodtryck, och man har även kunnat påvisa att hjärnan slappnar av. De flesta människor trivs i naturen. Så utomhusvistelse kan vara ett sätt för återhämtningen från stress och utmattning, då ett tydligt samband har påvisat mellan grönområden och minskad stress. Även relativt korta friluftsvistelser kan ge genomgripande förändringar i fråga om självkänsla. Man kan också bli mera uppmärksam på personer som står en nära, och mera fokuserade på vad man personligen betraktade som värdefullt.

Friluftslivet, utomhuspedagogiken, har setts och ses som en metod för personlig och social mognad, och för kroppslig och själslig hälsa. De olika upplevelserna, som naturen ger, ger balans i vardagens stress samt öppnar sinnen och ger insikt om oss själva. Skog och mark ger engagemang och utveckling, där hämtas kunskap, känslor och inspiration. I ojämna marker tränas balanssinnet och koordinationsförmågan, vilket ger fysisk träning. Naturen ger möjlighet att stanna upp och ”vänta på sin själ”.

Varför mår vi då bra av att vara i naturen enligt forskarna?

De säger att människan har en medfödd egenskap som gör att hon trivs i naturen och tycker om levande varelser, något som kallas för biofili (eng. biophilia), och som kan förklaras som kärlek till livet eller levande organismer. Denna medfödda egenskap har gallrats fram under många miljoner år. Vatten och mat kombinerade med säkerhet bidrog till överlevnad liksom förmågan att kunna koppla av efter en stressituation. Dragningar till allt som är levande och vitalt ingår i ett sammanhang som människan omedvetet söker hela sitt liv. Biofili-hypotesen betonar människors positiva respons på naturen.

Enligt den psykiska evolutionsteorin är det savannliknande öppna landskap, det vill säga glesa skogar och utsikt över vatten som fungerar bäst för återhämtningen. Så ett möte med orörd naturmiljö har en stressminskande och stärkande effekt. Och enligt Attention Restoration Theory används den så kallade fokuserade uppmärksamheten dagligen genom att sortera information. Den håller koncentrationen uppe och sållar i informationsflödet till hjärnan. Den har begränsade resurser och tar mycket energi. De så kallade stärkande upplevelserna laddar den fokuserade uppmärksamhetens så kallade batterier. Naturen är i sig mentalt stärkande. Informationen som fås i naturen är mjukare och tas in utan extra ansträngningar. Den förbrukar inte energi utan fyller på energi. Så en återbyggnad kan ske genom att bara se på naturen.

Någon form av kontakt med naturen kan vara en preventiv åtgärd för välbefinnandet i form av att naturen förbättrar individens allmänna hälsa och kondition, påskyndar återhämtningen från psykisk stress och reglerar funktionen av hjärt- och kärlsystemet, säger forskningen.

 

Referenslista
Brügge, B. & Szczepanski, A. (1999). Pedagogik och ledarskap. In K. Sandell (Ed.), Friluftslivets pedagogik: En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet, (pp. 23-44). Stockholm: Liber
Grahn, P., & Stigsdotter, U. A., (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban Greening, 2, 1-18.
Hartig, T., van den Berg, A. E., Hagerhall, C. M., Tomalak, M., Bauer, N., Hansmann, R., Ojala, A., Syngollitou, E., Carrus, G., van Herzele, A., Bell, S., Podesta, M. T. C., & Waaseth, G. (2011). Health benefits of nature experience: Psychological, social and cultural processes. In K. Nilsson, M. Sangster, C. Gallis, T. Hartig, S. de Vries, K. Seeland, & J. Schipperijn (Eds.), Forests, trees and human health, (pp. 127-168). New York: Springer.
Kaplan, R. (1977). Summer outdoor programs: Their participants and their effects. In children, nature and urban environment: Proceedings of a symposium-fair (pp. 175-179). Upper Darby, PA: U.S. Department of Agriculture, Forest Service, Northeastern Forest Experiment Station.
Kaplan, R., & Kaplan, S. (1989). The experience of nature: A psychological perspective. Cambridge, England: Cambridge University Press. 
Kaplan, R., Kaplan, S., & Ryan, R. L. (1998). With people in mind: design and management for everyday nature. Washington: Island Press.
Kaplan, S., & Talbot, J. F. (1983). Psychological benefits of a wilderness experience. In I. Altman & J. F. Wohlwill (Eds.), Behavior and the natural environment (pp. 163-203). New York: Plenum Press.
Kaplan, S. (1992). The restorative environment: Nature and human experience. In D. Relf (Ed.), The role of horticulture in human well-being and social development, (pp. 134-142). Portland, OR: Timber Press.
Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: Toward an integrative framework. Journal of Environmental Psychology, 15, 169-182.
Maller, C., Townsend, M. Pryor, A., Brown, P., & St Leger, L. (2005). Healthy nature healthy people: ‘contact with nature’ as an upstream health promotion intervention for populations. Health Promotion International, 21, 45-54.
Ottosson, J. (2007). The importance of nature in coping. Acta Universitatis Agriculurae Sueciae. Doctoral Thesis No. 2007:115
Ottosson, Å., & Ottosson, M. (2006). Naturkraft. Om naturens lugnande, stärkande och läkande effekter. Falun: Wahlström & Widstrand.
Sandell, K. (1999). Från naturliv till friluftsliv. In K. Sandell (Ed.), Friluftslivets pedagogik: En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet (pp. 7-22). Stockholm: Liber.
Stigsdotter, U. K., Palmsdottir, A. M., Burls, A., Chermaz, A., Ferrini, F., & Grahn, P. (2011). In K. Nilsson, M. Sangster, C. Gallis, T. Hartig, S. de Vries, K. Seeland & J. Schipperijn (Eds.), Forests, trees and human health, (pp.309-342). New York: Springer.
Talbot, J. F., & Kaplan, S. (1986). Perspectives on wilderness: Re-examining the value of extended wilderness experiences. Journal of Environmental Psychology, 6, 177-188.
Tennessen, C. M., & Cimprich, B. (1995). Views to nature: Effects on attention. Journal of Environmental Psychology, 15, 77-85.
Tomalak, M., Rossi, E., Ferrini, F., & Moro, P. A. (2011). Negative aspects and hazardous effects of forest environment on human health. In K. Nilsson, M. Sangster, C. Gallis, T. Hartig, S. de Vries, K. Seeland, & J. Schipperijn (Eds.), Forests, trees and human health (pp. 77-124). New York: Springer.
Ulrich, R. S. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science, 224, 420-421.
Ulrich, R. S. (1993). Biophilia, biophobia, and natural landscapes. In S. R. Kellert & E. O. Wilson, (Eds.), The biophilia hypothesis (pp. 74-137). Washington, DC.: Island Press.
Ulrich, R. S., Simons, R. F., Losito, B. D., Fiorito, E., Miles, M. A., & Zelson, M. (1991). Stress recovery during exposure to natural and urban environments. Journal of Environmental Psychology, 11, 201-230.
Ulrich, R. S. (1999). Effects of gardens on health outcomes: theory and research. In M. C. Cooper & M. Barnes (Eds.), Healing gardens: therapeutic benefits and design recommendations (pp. 27-86). New York: John Wiley & Sons.
Wilson, E. O. (1993). Biophilia and the conservation ethic. In S. R. Kellert & E. O. Wilson, (Eds.), The biophilia hypothesis (pp. 31-41). Washington, DC.: Island Press.

Text: Ghita Bodman
Foto: Anita Storm

Publicerad 19.05.2015 kl. 08:35

Använd sinnena!

Vad är skillnaden på "bäst före" och "sista användningsdag"? Lyssna på senaste avsnittet av Marthapodden så vet du!


 
Publicerad 18.05.2015 kl. 10:30

5 orsaker att dra till skogs

Med taggen #marthadraråtskogen uppmanar vi alla att gå ut i skog och mark under den här veckan. Läs vidare om fem orsaker att vistas i naturen minst en gång i veckan.


Häng med en sväng!
Vistas minst en timme varje vecka i skogen. Vardagsmotion i skogen ger dubbel effekt – samtidigt som du får muskelträning avtar stressen. Kravlösheten och känslan av frihet i skogen gör att puls och blodtryck sjunker och mängden stresshormoner i blodet minskar efter bara 4–5 minuter. Den stressåterhämtning vi upplever i naturen beror på två faktorer som förstärker varandra. Dels den psykologiska distansen till krav och rutiner i vardagslivet. Dels fångar naturen vårt intresse, och tankar på krav och annat som ligger som grund för stress försvinner.

Tillsammans ute
Vi vill främja generations- och föreningsöverskridande aktiviteter, och uppmanar unga och äldre att göra saker tillsammans. Gör gemensamma skogsutflykter, vandringar och ta del av naturupplevelser. Dra till skogs med familjen, vänner eller föreningen – en promenad i en gammal skog med höga träd är välgörande för själen.

Logga ut!
Minska tiden vid tv-, dator- och telefonskärmen och avsätt mera tid för motion, avslappning och njutning – i naturen.

Upplev med alla sinnen!
Naturen är rik på sinnesupplevelser som ökar halten av lugn-och-ro-hormoner, oxytocin, i blodet. Oxytocin stimulerar till välbefinnande, fysisk avslappning och tillväxt, och därtill har skogen visat sig ha antidepressiva och ångestdämpande effekter. Detta tillstånd av lugn och ro underlättar också koncentration och inlärning. Bara att titta på naturen, exempelvis genom ett fönster eller på ett konstverk som föreställer naturen, är lugnande.

Våga välja vilda växter!
I skogen finns naturresurser som du kan nyttja för att öka ditt välbefinnande, en del kan plockas inom ramen för allemansrätten, andra behöver man ha markägarens tillstånd för att få skörda. Samla in blad och växter innan blomning och få energi och näring till resten av året, många växter är som bäst innan midsommar.

Här kan du läsa mera om allemansrätten.

Kampanjen #marthadraråtskogen pågår hela veckan – följ oss på instagram, twitter och här på martha.fi för recept, tips och utmaningar. 

Text & foto: Anita Storm

Publicerad 18.05.2015 kl. 09:00

Pengar i komposten eller till något gott, roligt, nyttigt?

Slänger du 23 kilo mat per år motsvarar det 125 euro. Vår ekonomirådgivare har räknat ut vad du kunde göra för de pengarna istället.

Hemhushållen slänger 23 kg mat motsvarande 125 euro per person och år (MTT, Foodspill 2010–2012). Dessvärre har mängden ökat sedan dess till 25 kg per år och följaktligen också eurobeloppet.

Maten som slängs i hemmet blir inte jättesummor, men pengarna kunde ändå användas på ett bättre sätt, liksom tiden (18 % av den bortslängda maten är hemlagad och har krävt arbetstid).

I en singelkvinnas hushåll slängs mest mat: 30 kg per år vilket motsvarar cirka 165 euro. Hon kunde i stället skämma bort sig med pedikyr 3 gånger per år eller indisk huvudmassage 5 gånger per år. Eller varför inte 120 stycken handgjorda chokladpraliner eller 40 pocketböcker på rea!

En barnfamilj på fyra personer slänger 25 % mindre än singelkvinnan per år, cirka 22 kg per person. Sammanlagt blir det ändå 88 kg matsvinn per år. Omräknat i euron på samma sätt som ovan blir det 480 euro per år. För det kan familjen köpa exempelvis 100 liter glass eller gå tillsammans på bio (barnfilm) 16 gånger per år – mer än en gång i månaden. Summan räcker alternativt för hela familjens besök på både Borgbacken och Särkänniemi med mat inräknat. Alternativt kan man använda pengarna på god mat, exempelvis gösfilé. 480 euro motsvarar cirka 25 måltider innehållande gösfilé eller cirka 9 960 goda hemlagade köttbullar. 


Utmaning!

Du kan själv komma på en massa för dig relevanta användningsmöjligheter som motiverar till att minska på matsvinnet.


Text: Janine Smeds, ekonomirådgivare
Illustration: Johanna Högväg

Publicerad 12.05.2015 kl. 20:06

Vilt och välgörande

Nässlorna, kirskålen, maskrosbladen, daggkåpan och mjölkörten är som spädast och godast just nu. Läs gärna på om de vilda grönsakerna innan du ger dig ut för att plocka, och plocka bara sådant du är helt säker på.



I det här avsnittet av Marthapodden berättar ekologirådgivare Anita Storm om vad du bör tänka på innan du ger dig ut på plockningstur.

Du hittar de vilda växterna på gräsmattan, i trädgårdslandet, ute på ängar och i skogen. Men undvik att plocka vid hårt trafikerade vägrenenar. Plocka växterna i en korg och placera gärna de olika sorterna i skilda papperspåsar. Plocka inte mer än vad du hinner rensa, de vilda växterna är lika ömtåliga som exempelvis färsk fisk eller svamp, och behöver tas tillvara omedelbart.


I receptbanken finns recept på bröd, soppa, sirap med mera baserat på vilda växter.

Kirskålen, maskrosbladen, daggkåpan och mjölkörten kan ätas som färska i exempelvis sallader, nässlorna kan du gärna förvälla och använda direkt i dessa recept eller i exempelvis smoothies, råsaft och plättsmet. Nässlorna kan givetvis också frysas in. De vilda växterna innehåller rikligt med vitaminer, flavonider, spårämnen och mineraler.

Broschyren Vilda grönsaker kan du beställa hem eller bläddra i som pdf.

 







 

Publicerad 06.05.2015 kl. 15:28

Marthaförbundets årsrapport

Jubileumsår i arbetets tecken. Det är kännetecknande för år 2014. Läs mer om arbetet under 2014 i årsrapporten.
 
Publicerad 24.04.2015 kl. 10:58

Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

26.06
NKF – Sommarkonferens, Gränna, Sverige Nordiska kvinnoförbundets årliga sommarkonferens arrangeras detta år av den svenska organisationen Hem och Samhälle.
27.06
NKF – Sommarkonferens, Gränna, Sverige Nordiska kvinnoförbundets årliga sommarkonferens arrangeras detta år av den svenska organisationen Hem och Samhälle.
28.06
NKF – Sommarkonferens, Gränna, Sverige Nordiska kvinnoförbundets årliga sommarkonferens arrangeras detta år av den svenska organisationen Hem och Samhälle.

 

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt