Senaste nytt

Minska på matsvinnet – konsumenterna bör ta sitt ansvar i livsmedelskedjan

Det uppskattas att upp till en tredjedel av världens matproduktion inte äts, skriver Kirsi Silvennoinen, som forskar i matsvinn.

Mängden mat som i dag kastas bort som avfall är ekologiskt och ekonomiskt ohållbar. Det uppskattas att upp till en tredjedel av världens matproduktion inte äts, utan kastas bort. Förutom stora mängder avfall innebär det att en stor del av den inverkan som matproduktionen och -förädlingen har på miljön är förgäves. Den växande befolkningen ställer ökade krav på att säkerställa den globala livsmedelsförsörjningen och att ta tillvara maten effektivare

Naturresursinstitutet har undersökt omfattningen och kvaliteten på svinnet i den finländska livsmedelskedjan. Hushållens avfall undersöktes genom dagboksundersökning och avfallsanalys vid Käringmossens avfallsbehandlingsstation. (Se fler bilder från undersökningen nedan).

I Finland uppstår svinn i alla skeden av livsmedelskedjan, men mest i hushållen, cirka 25 kg per person och år. Hushållen kastar förutom råvaror också bort färdig och tillagad mat, vilket är ekonomiskt och ekologiskt speciellt betungande. Vi behöver enkla medel, som var och en kan ta till för att minska på matsvinnet: på det sättet sparar vi även en hel massa pengar! Med planering och rätt förvaringssätt kan hushållen själva minska effektivt på svinnet. Uppskattning för maten, information och tekniska hjälpmedel hjälper också. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid små hushåll, där matsvinnet lätt blir stort till exempel på grund av stora förpackningar eller måltidsplaneringen.

Förutom vid matmängderna bör vi fästa bättre uppmärksamhet vid matens kvalitet och oftare välja vegetarisk mat: grönsaker och rotsaker håller länge, om förvaringen bara sköts rätt. Vi kan också göra mycket för att minska på bioavfallet vid hanteringen av grönsaker. Potatisen behöver inte skalas och till exempel de gröna delarna av blomkålen går också att äta. En gång i veckan kan man ha en "skåptömningsdag", en dag då man äter upp den mat som samlats i kylskåpet under veckan. Också här kommer grönsakerna till sin rätt, de kan lätt kombineras och bli nya, spännande soppor, såser och så vidare.

Det är konsumenterna som står för den största andelen matavfall i den finländska livsmedelskedjan. Vi kastar bort ofattbara 120-160 miljoner kilo livsmedel som är eller varit ätbara! Vi kastar mat som bränts vid eller misslyckats vid tillagningen, men också mat som blivit på tallriken eller mat vars bäst före-datum passerat. Mest är det färdigmat, grönsaker, husmanskost och mjölkprodukter som åker i soporna, av det är nästan hälften fortfarande ätbart då det slängs.

För miljön är det en stor och helt onödig belastning att producera mat som i slutändan slängs bort. Här finns något var och en kan göra! Speciellt kring stora helger är det bra att planera en mat- och inköpslista, beräkna matåtgången och förvara maten rätt. Mat som blir över kan sedan användas till en mängd goda resträtter.

Saa syödä-sajten finns fler tips på hur man kan minska på svinnet. Där finns även en receptsökmaskin för matrester.

Text: Forskare Kirsi Silvennoinen, LUKE, tfn 029 532 6540, kirsi.silvennoinen@luke.fi
Översättning: Markus Haakana




 

 

Publicerad idag kl. 07:38

Använd hela råvaran

En del av matsvinnet är delar av råvaran som är fullt ätbara. Se klippet där vi förevisar hur du tar tillvara alla delar av blomkålen, broccolin och purjolöken.


Foto & klipp: Frida Lönnroos
Publicerad idag kl. 07:32

Nya Martha.fi

Nytt utseende och mera innehåll – det är nya martha.fi i ett nötskal.

Välkommen till nya martha.fi – vi hoppas du skall trivas och komma tillbaka med jämna mellanrum. Det lönar sig nämligen, i alla fall om du törstar efter marthakunskap.

Efter att ha haft en ganska statisk webbsida i många år, kommer nya martha.fi uppdateras regelbundet. Vi bjuder på längre artiklar från tidskriften Martha, faktaartiklar, råd och tips av våra rådgivare och nya recept så gott som varje vecka. Dessutom hittar du lätt aktuella evenemang och projekt och kampanjer, så som Svinnkampen som kör igång på allvar på måndagen.

Givetvis finns här också nyttig information och blanketter för dig som är medlem och funktionär. För dig som ännu inte är medlem, är det enkelt att bli medlem. Om du ännu inte är redo för det, kan du värma upp med att beställa på vårt nyhetsbrev. Marthashopen fortsätter som förut, till salu finns gåvor med Marthaprägel och några av våra klassiska böcker, så som Marthas kokbok och Smartha tips.

Har du frågor eller kommentarer gällande nya martha.fi? Kontakta informatör Karin Lindroos, karin (at) martha.fi.

Receptet på den smarriga marängtårtan på bilden finns i påskkategorin i receptbanken.

Publicerad 26.03.2015 kl. 10:11

Inspiration, recept, kunskap, kurser

Under 1,5 års tid jobbar vi för att minska matsvinnet i hemhushållen, men hur gör vi det rent konkret? Läs vidare för att ta del av de fem metoder vi använder för att skapa en rörelse mot matsvinnet.

Svinnkampen pågår fram till våren 2016, och vi skapar kontinuerligt recept och tips för hur du kan undvika matsvinn i ditt kök. Recepten och tipsen kan du ta del av i vår receptbank, i form av klipp på vår Youtubekanal och i alla våra övriga kanaler, exempel på Pinterest och Instagram (@marthaforbundet, #svinnkampen).



Att komma ihåg att använda sina sinnen för att undvika svinnet är ett centralt budskap under våra kampanjveckor. På bilden projektledare Elisabeth Eriksson, läs mer om hennes tankar kring kampanjen här.

Kampanjveckor

Under kampanjen har vi fyra särskilda kampanjveckor, en under påskveckan 2015, en med start den 16.8, en i december 2015 och ytterligare en under våren 2016. Under kampanjveckorna sprider vi recept, tips, artiklar, klipp och gör allt för att budskapet om hur du kan undvika matsvinn i ditt kök når så många som bara möjligt. Vi samarbetar också med tidningar och bloggar för att nå nya målgrupper.


Kurser

Projektledare Elisabeth Eriksson håller i kurskonceptet Left(l)overs, en matlagningskurs om hur du gör mat på rester för att undvika svinn. Läs mera om kurskonceptet här. Kursen hålls för färdigt bokade grupper, men vi kommer även arrangera tillfällen öppna för allmänheten och du kan även kontakta oss för att boka en kurs för en färdig grupp på minst 10 personer.

Pop up-restauranger och matmarknader

I samband med restaurangdagen dyker vi upp på olika ställen i Svenskfinland och gör mat på sådant många väljer att slänga i komposten. Exempelvis torkat bröd. Den första Svinnkampen-restaurangen har öppet lunchtid söndagen den 16 augusti i Ekenäs. Håll utkik här när det närmar sig för mera information. Vi dyker även upp på matmarknader och sprider budskapet, bland annat Delikatessernas Finland på Järnvägstorget i Helsingfors i augusti och på Slow food-festivalen i Fiskars i oktober.

Kampanj i mataffärer

Under våren 2016 träffar vi konsumenterna i mataffärerna. Det är oftast i mataffären de felaktiga besluten tas som leder till matsvinn, vi kommer att bjuda på goda råd och recept direkt till konsumenten. Mera information om kampanjen i mataffärerna kommer senare

Publicerad 26.03.2015 kl. 09:59

Vad kan du göra för att undvika matsvinnet?

Det finns fem punkter för dig att komma ihåg för att undvika matsvinnet. Punkterna finns till och med på en dekorativ affisch för ditt kök – så att du dagligen blir påmind om att använda upp ostkanterna, gräddfilen som gick ut i går och hela fisken. Läs och memorera!

Ofta finns det några halvfulla påsar med mjöl, kanske en skvätt mjölk och en bortglömd påse spenat i frysen. Veva ihop en plättsmet! Inventera dina förråd minst en gång i månaden så att inget blir gammalt.



"Bäst före"-datumen handlar just om att produkten är "bäst före" ett visst datum, inte att den nödvändigtvis är dålig timmarna efter att det datumet passerat. Dofta på mjölken, smaka på gräddfilen och ta en titt på osten. Om du inte reagerar på obehagliga dofter, smaker eller syner är produkten helt klart ätbar. Ha som vana att använda dem direkt!
 



Ett misstag vi ofta gör är att vi slänger fullt ätbara delar av en råvara. På matkurser har vi på Marthaförbundet märkt att många deltagare exempelvis tror att den gröna delen av purjolöken inte är ätbar. Fisk är en råvara där du exempelvis också kan ta tillvara renset för att koka en smakrik buljong. Inget är så tillfredsställande som att använda en hel råvara och skapa så lite avfall det bara är möjligt.
 



När du inventerat ditt kök och bestämt dig för att INTE gå till matbutiken – utmana dig själv! Vad kan du åstadkomma av ett gäng torkade svampar från i höstas, tre ägg, en grädde som gick ut i går, en halvtorr limpa och en persiljekruka som sett sina bästa dagar? Tryter kreativiteten kan du alltid ta en titt i restmatskategorin i vår receptbank, där finns massvis av recept gjorda på sådant vi fyndat i skafferiet och kylskåpet.
 



I Finland slänger vi årligen cirka 23–24 kilo ätbar mat per person. Detta blir sammanlagt 200 miljoner euro som går direkt i komposten. Istället för att slänga den där femte matkassen, undvik att gå till matbutiken var femte gång, och se föregående punkt.

Illustrationerna du ser i den här artikeln bildar en affisch illustrerad av Johanna Högväg, Highway design. På onsdag (1.4) lottar vi ut tio affischer!
Publicerad 26.03.2015 kl. 09:57

Svinnkampen vill skapa en rörelse mot matsvinnet

Under ett och ett halvt års tid kommer vi att agera dåligt samvete direkt du får för dig att slänga bort den där halvfulla burken tacosås, det något torkade brödet och mjölken som hade "bäst före"-datum i förrgår men ändå doftar och smakar bra. Läs mer om vad vi slänger och varför.

Hela livsmedelskedjan skapar matsvinn. Hemhushållen står för cirka 35 % av allt spill. Vi finländare slänger i medeltal 24 kilo ätbar mat per person/år, till ett värde av cirka 200 miljoner euro. Livsmedelsindustrin åstadkommer därtill 75–140 miljoner kg matsvinn per år. Offentliga måltiden står för en något mindre del av svinnet, 75–85 miljoner kg per år. Handelns andel i matsvinnet är 65–75 miljoner kg per år.

Vem slänger?

Stora variationer finns. Mest mat slängs i små- eller singelhushåll. Unga kvinnor i städer slänger mest mat. Överlag slänger hushåll där kvinnor gör uppköpen mera mat.

Vad slängs?

Årligen slängs:

  • 22 miljoner kg grönsaker
  • 8 miljoner kg potatis
  • 20 miljoner kg mjölkprodukter
  • 21 miljoner kg hemlagad mat
  • 12 miljoner kg bröd
  • 2,3 miljoner kg ost.
  • 11 miljoner kg färsk fisk
  • 11 miljoner kött
  • 11 miljoner kg hämtmat 
  • 11 miljoner kg ägg
  • 300 000 kg popcorn, chips och godis

    Sammanlagt slängs cirka 130 miljoner kg varje år i hemhushållen. Källa: Foodspill/ MTT. Läs hela undersökningen här.

Varför slänger vi?

Orsaker till varför mat slängs kan vara bland annat:

  • Överbliven mat som du gjort för mycket av känns inte intressant att äta nästa dag.
  • Vi köper hem ”spännande” produkter som vi inte ”hinner och orkar” tillreda mat av.
  • Kryddpastor och såser tenderar användas till en rätt, och bli sedan kvar i kylen.
  • Bäst före datumet innebär inte att varan är oätlig. Exempelvis slänger många mjölk- och mjölkprodukter då bäst före-datumet passerat, utan att ens dofta och smaka på produkten.
  • Tyvärr hamnar rotsaker och grönsaker alltför ofta direkt från grönsakslådan i komposten. Sundhetstänket vid grönsaksdisken räcker inte riktigt hela vägen.

En sammanfattning av problematiken

I medeltal slängs 23–24 kilo ätbar mat per person, vilket direkt belastar miljön och den egna ekonomin. Orsakerna är avsaknaden av livsmedelskunskap och matlagningsfärdigheter, slit och släng-konsumtionen, ignorans och lättja.

 

 

 

 

Matsvinn är mat som är ämnad att ätas, men som av en eller annan orsak blir avfall. Det är alltså inte morotsskalet som utgör svinn, utan när hela moroten slängs.

Text: Elisabeth Eriksson & Karin Lindroos
Foto: Karin Lindroos

 

 

Publicerad 26.03.2015 kl. 09:51

"Ät eller var utan"

"Ät eller var utan", säger Elisabeth "Lissu" Eriksson, hushållsrådgivare, projektledare och en förkämpe vad gäller att minska matsvinnet. Läs mera om Erikssons tankar kring vårt matsvinn och hur vi på bästa sätt kan undvika det. På måndagen börjar Svinnkampen!

Siffrorna som nämns då matsvinn, matspill, matrester eller vad vi nu kallar den ätbara mat som slängs i komposten, är både deprimerande och samtidigt inspirerande. I alla fall för oss på Marthaförbundet. Så till den grad att vi kände att det är just det här som behöver åtgärdas och det bums. Det bär ju inte särskilt långt att enbart komma med siffror, miljöpåverkan och ekonomiska följder, utan vi känner att mera konkreta tips och inspirerande recept på hur just envar kan råda bot på matsvinnet är det som behövs.

Vi har oss själva att skylla!

Faktum är att hushållen i Finland står för en verkligt stor del av matsvinnet som uppstår i Finland. Det är här bland konsumenterna, alltså du och jag, vi kommer att jobba mest genom att stärka konsumenternas livsmedels- och matlagningskunskaper och inspirera till att utnyttja hela råvaran, samt att ta tillvara och tillreda god mat på rester. Vi hoppas erbjuda konsumenten tillfredställelse genom att skapa ett sopfritt kretslopp i köket och glädje över att ha lyckats hushålla med resurserna.

Kurskonceptet left(l)overs

Under projektets gång har vi möjlighet att arrangera matlagningskurser under namnet Left(l)overs. Under kurstillfället varnar vi för de vanligaste missarna och hur du undviker matsvinn. Vi tillreder och avnjuter maten tillsammans. Som en naturlig del av kurserna kommer den ekonomiska vinsten också tydligt fram. Våra recept är inte bara näringsrika och goda, de är också kostnadseffektiva. Genom att undvika att du slänger den femte matkassen kan du spara en avsevärd summa under ett år. Eftersom rätt många har knappa livsmedels- och matlagningskunskaper är den praktiska delen av projektet av stor betydelse. Målet är att nå 250 personer under 25 kurser.

Under projekttiden ska vi genom att medverka på matmarknader och arrangera pop up-restauranger sprida budskapet bland folket. Genom att synas och verka på olika ställen i hela Marthafinland sprider vi kunskap och tankeväckande information om matsvinnet. Vi vill inspirera till mera kreativitet i köket och på det viset få igång en rörelse mot matsvinn.

Läs här för en lista över de fem metoderna vi använder oss av i projektet.

Text: Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare, projektledare för Svinnkampen
Foto: Karin Lindroos
Publicerad 26.03.2015 kl. 09:44

Gunilla Granberg ny verksamhetsledare för Marthaförbundet

Gunilla Granberg har utsetts till ny verksamhetsledare för Marthaförbundet. Till sin utbildning är Granberg barnträdgårdslärare. Hon tillträder den första augusti.

Gunilla ”Gilla” Granberg är för närvarande utvecklingschef inom kommunen Kimitoön, före det arbetade hon nio år som kontaktchef på Svenska folkpartiet (SFP).

– Jag längtade tillbaka till organisationsvärlden och kunde inte låta bli att söka tjänsten – och på den vägen är jag. Marthorna har framåtanda, är fräscha och inspirerande. Jag är stolt och glad att man valde just mig, säger Granberg.

Granberg har i sex års tid arbetat som utvecklingschef på Kimitoön med bland annat strategi, marknadsföring samt näringslivs- och skärgårdsfrågor. Hon har även erfarenhet av att leda EU-projekt med goda resultat.

Enligt Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt var det framför allt Granbergs tidigare erfarenhet av projektverksamhet samt hennes goda ledarskapsförmåga i kombination med hennes breda nätverk som avgjorde valet.

Med sina rötter i Helsingfors och Åbo samt studier i Jakobstad representerar Gilla Granberg hela Svenskfinland. Till familjen hör maken och sjökaptenen Gustav samt barnen Alexandra, 22, och Christian, 21. Granberg är i dag bosatt i Pargas.

På frågor svarar:

Andrea Hasselblatt
Förbundsordförande
Tfn 040 191 9424, e-post: andrea.hasselblatt (at) antonanton.fi
Frida Nylund
Tf. verksamhetsledare
Tfn 040 715 1579, e-post: frida.nylund (at) martha.fi
 
Pressmeddelande 25.3.2015
Publicerad 25.03.2015 kl. 18:22

Anita Storm ny ekologirådgivare vid Marthaförbundet

Anita Storm, utbildad biolog, är ny ekologirådgivare vid Marthaförbundet med start från och med den första april. Det allra första uppdraget blir att skapa material för kampanjen #marthadraråtskogen.

– Jag är utbildad örtrådgivare och kommer att lyfta örtapoteket och hur man kan bli mera hälsomedveten genom att använda det som finns i naturen.

Anita Storm har alltid arbetat med naturen på ett eller annat sätt, bland annat med flera projekt som rör Kvarkens skärgård. Därtill har hon alltid i privatlivet tagit vara på naturens resurser, och förutom att plocka örter är hon även bär- och svampkännare samt jägare.

– Senast arbetade jag som museipedagog och har utvecklat tidsresor på tre olika museer. Därtill har jag ett eget företag och håller på med styckning, korv, olika föreläsningar om Kvarkens världsarv och världsarvslägerskolan. Tidigare har jag också jobbat med att utveckla pedagogiskt utbildningsmaterial för lärare och elever om världsarvet.

Vilken är din tidigare erfarenhet av Marthaförbundet?

– Under tiden jag jobbade på Kvarkenrådet arbetade jag i samma korridor som Marthaförbundet i Vasa, och hade många diskussioner med personalen. Jag har också fungerat som kursledare, bland annat på kurser i samband med projektet Fisk – ett smart(h) val! Som barn var jag med på marthasamlingar och auktioner i Övermalax med min farmor.

Anitas tre marthatips:

  • Trolla in rester i alla maträtter, det som blir över från en måltid ska in i nästa. Våga experimentera!
  • Håll koll på dina närodlare och köp råvaror av dem.
  • Ett pynttips med återvunnet material: Gör ljuslyktor av små virkade loppisfyndade dukar som du stärker och formar till små skålar. Sätt värmeljus i en liten glasburk i dem!
Publicerad 18.03.2015 kl. 09:35

Nedräkningen har börjat

Nu är det tre veckor kvar tills Svinnkampen startar!


Vad kan du göra för att undvika att slänga bort den överblivna kaffeskvätten? En frappé givetvis! Kampanjen Svinnkampen kör igång om tre veckor med tips, recept, fakta och inspiration för hur du undviker att slänga ätbar mat. Håll utkik!

Publicerad 12.03.2015 kl. 13:54

Under våren lanserar vi en ny webbsida, ursäkta eventuellt flyttkaos. Hör av er till oss om det är något ni inte hittar!

Förbundskalender

09.04
Föreningskunskap, Borgå
15.04
Föreningsfestivalen – Inspiration, Vasa Vill ni bli arrangör av ett evenemang under föreningsfestivalen?
16.04
LEFT(L)OVERS En matlagningskurs om hur du gör mat på rester för att undvika svinn.
18.04
Vårmöte i Raseborg Gunvor Brettschneider och Lili-Ann Junell-Kousa pratar på årets vårmöte.
19.04
Vårmöte i Raseborg Gunvor Brettschneider och Lili-Ann Junell-Kousa pratar på årets vårmöte.
20.04
Babymatkurs Att göra mat åt babyn är både billigt och ekologiskt. Kom själv eller ta med din baby på kurs.
20.04
LEFT(L)OVERS En matlagningskurs om hur du gör mat på rester för att undvika svinn.
21.04
LEFT(L)OVERS (fullbokad) En matlagningskurs om hur du gör mat på rester för att undvika svinn.
22.04
Föreningsfestivalen – Inspiration, Helsingfors Vill ni bli arrangör av ett evenemang under föreningsfestivalen?
23.04
Föreningsfestivalen – Inspiration, Mariehamn Vill ni bli arrangör av ett evenemang under föreningsfestivalen?

 

Marthadistrikt, -föreningar & -kretsar

Marthaförbundet är indelat i distrik, marthaföreningar och -kretsar. Klicka på länkarna nedan för att bekanta dig med distrikten och de föreningar och kretsar som har egna webbsidor. Föreningar och kretsar som inte har egna webbsidor finns listade på distriktens webbsidor.

Borgå Marthadistrikt

Helsingfors Svenska Marthaförening

Mellersta Nylands Marthadistrikt

Västra Nylands Marthadistrikt

Åbolands svenska Marthadistrikt

Ålands Marthadistrikt

Österbottens Marthadistrikt

Östra Nylands Marthadistrikt