02.09.2008

Soppa på en spik

Marthaförbundets barn- och ungdomsorganisation M-klubbarna fyller 35 år i år, därför är det helt klart att barn och ungdomar också tas upp i en del av vårt program inför kommunalvalet. Dels vill vi poängtera behovet av ökad elevvård i skolan. Behovet av flera kuratorer, skolpsykologer, assistenter med mera är stort i de finländska skolorna. Dels vill vi diskutera skolmaten, vilket också flera organisationer och myndigheter i Finland har valt att lägga fram till diskussion inför kommunalvalet. Kommunförbundet, Hjärtförbundet, Programmet för den finländska matens främjande med Evira och Jord- och skogsbruksministeriet, Marttaliitto, Sitra, Social- och hälsovårdsministeriet med flera, är alla med i detta arbete.

Den finländska skolmåltiden har 60 år på nacken. Den är mångsidig, näringsrik och alla grundskolelever har rätt till den. För en liten summa (mindre än 1 euro för livsmedel) ska kosthållspersonalen tillreda en måltid som innehåller produkter från hela näringspyramiden, med allt från grönsaker till bröd och mjölk med lämplig mängd av kolhydrater och proteiner, så att ett tillräckligt näringsintag kan garanteras. Maten borde dessutom fås att smaka gott och se lockande ut. Också skolbarn vill – liksom vi vuxna – ha omväxling i maten.

Genom olika undersökningar har man konstaterat att de finländska skolbarnen i dag äter alldeles för lite grönsaker, frukt och rågbröd. Enligt forskare äter barnen bara cirka 17 gram fibrer per dag, då rekommendationen är 25–35. Däremot är intaget av socker stort. Enligt undersökningar får barnen 13 procent av sitt energiintag från socker, då rekommendationen är under 10 procent. Därtill kan konstateras att 40 procent av barnens måltider utgörs av mellanmål av olika slag. Också detta ställer stora krav på skollunchen, som i många fall är den enda varma måltid barnet får under dagen. Skolmåltiden ger även våra skolbarn ett synnerligen välbehövligt näringsintag, som gör att de orkar hela dagen i skolan.

Med de höjda livsmedelspriserna står vi inför ett klart faktum. Enligt uträkningar borde anslagen för råvaror i skollunchen höjas med åtminstone 10 cent per portion om vi vill att lunchen ska hålla samma kvalitet och näringsinnehåll som tidigare i år. Vill politikerna att skolbarnens lunch också nästa år ska innehålla en omväxlande meny med grönsaker, mjölk och livsmedel av god kvalitet? Då måste anslagen ökas. Att koka god soppa på en spik är något som bara fungerar i sagornas värld.

Christel Raunio
verksamhetsledare

Se alla artiklar