26.03.2013

Från ord till handling

Enligt statistikcentralen har antalet barnskyddsfall ökat under de senaste åren. År 2011 var över 1 400 barn och ungdomar placerade utom hemmet, medan det inom barnskyddets öppenvård fanns ungefär 81 500 barn och ungdomar. Statistiken visar dels på att antalet barn och unga som far illa i vårt samhälle ökar, dels att andelen svåra fall ser ut att växa. Andelen brådskande omhändertagningar växte med 13 procent från år 2010 till år 2011.

I och med de senaste tidernas fruktansvärda brott mot barn, och eftersom de barnskyddsfall som har uppdagats att inte har handlagts på ett tillbörligt sätt, väcks också frågan om vi reagerar tillräckligt snabbt. År 2011 gjordes cirka 97 000 barnskyddsanmälningar, vilket är 10 procent fler än år 2010, och mer än 20 procent fler än år 2009. Andelen barn som har berörts av anmälningarna har dock vuxit med endast cirka 5 procent från år 2010, och med 10 procent från år 2011. Kanske vi härav kan utläsa att det har gjorts flera anmälningar om samma barn ... Enligt barnskyddslagen ska socialarbetaren inom sju dagar besluta om det finns behov av en utredning av barnskyddsbehovet, Statistikscentralens uppgifter ger vid handen att det år 2011 gjordes cirka 29 000 utredningar.

Barnskyddet i kommunerna får kämpa med knappa resurser och många klienter. Hur den ekvationen går ihop är svårt att se. Då pengarna för det förebyggande arbetet inte räcker till, blir fallen så svåra att omhändertagande av barn och placering av dessa utanför hemmet är resultatet. Kostnadsmässigt skulle det förebyggande arbetet vara mycket billigare, även om det ändå alltid skulle finnas fall där placering utom hemmet är det enda rätta alternativet. Placering av barn utanför hemmet kostade det finländska samhället sammanlagt 620 miljoner euro år 2010.

Det finns flera organisationer som arbetar med barnskyddsfrågor. I de flesta fall är det fråga om förebyggande arbete, och det arbetet finansieras med pengar från bland annat Penningautomatföreningen RAY. Tredje sektorn tar vid där kommunerna inte lyckas sköta sina uppgifter. Tidigare kunde kommunerna erbjuda hemhjälp till familjer som behövde stöd i vardagen. I dag är den möjligheten oerhört liten, om ens befintlig, även om vikten av just sådant förebyggande arbete har lyfts fram i ett flertal utredningar och strategiprogram. Men med enbart ord kommer man inte långt, det behövs handling.

Marthaförbundet är tillsammans med Marttaliitto med i ett stort nationellt åtgärdsprogram Emma och Elias, som styrs av Centralförbundet för barnskydd och finansieras av RAY. Målsättningen med programmet är att främja barns och deras familjers hälsa och sociala välbefinnande. Inom Marthaförbundet förverkligar vi programmet genom projektet Vi och vår baby. Det är alltså inte fråga om barnskydd i ordets egentliga bemärkelse, utan om ett förebyggande arbete då det gäller vardagshantering i barnfamiljer med syfte att göra vardagen lite enklare och mera hanterbar. Genom projektet vill vi stödja småbarnsfamiljernas vardag så mångsidigt som möjligt. Vi erbjuder kurser, rådgivning och regelbundna hembesök i olika slags familjer. Att projektet är uppskattat och behövs, visar det stora intresse som projektet har väckt runt om i landet. Bara under fjolåret, efter att projektet hade kört i gång i april, hade vi 440 deltagare – vuxna och barn. Och då måste vi säga nej till många, många fler.

Frågan som kvarstår är hur vi alla som har en barnfamilj i vår närhet kan finnas där som medmänniska och ett stöd i vardagen. Goda idéer kan skickas till oss på Marthaförbundet! Låt oss skapa en ny trend – en trend där vi lever upp till det afrikanska ordspråket ”Det behövs en hel by för att fostra ett barn”. Kanske vårt ordspråk kunde bli: ”Du behövs för att ge oss trygga barn!”

Christel Raunio,
förbundsdirektör

Se alla artiklar