18.02.2010

Bättre utbud ökar barnens grönsakskonsumtion

Enligt rekommendationen skall barn och unga äta 100 g grönsaker per dag. Skolmaten ska stå för en tredjedel av dagens totala energiintag. Sista veckan i januari följdes rekommendationerna med råge i Borgaregatans skola. Det är alltså anmärkningsvärt att grönsakskonsumtionen under en ”vanlig vecka” inte uppfylls. Föräldrar, beslutsfattare och tjänstemän i Vasa stad borde fråga varför det är så. Det är lätt att rycka på axlarna och konstatera att barn och unga inte äter grönsaker, men Operation Skolmat har visat (samma resultat i Sjundeå kommun) att elever visst äter grönsaker, men utbudet påverkar konsumtionen.

Genom att servera grönsakerna separat i vackra fat och skålar och erbjuda eleverna alternativ av färger och former så väljer de en större andel grönsaker än annars, dvs. den mängd (med råge) som de ska äta enligt rekommendationerna. De grönsaker som serverades inom Operation Skolmat är inga dyra råvaror. Populärast var inhemsk vitkål eller kinakål i form av pizzasallad, morötter, kålrot, rova i stavar, färskt bröd och hemgjord gräddfilsdippsås. Det är inte dyr mat. Eleverna och lärarna orkade också bättre på eftermiddagarna, och vilka lärare vill inte arbeta med pigga elever?

Visst behövde kökspersonalen i början hjälp med det stora utbudet av olika gröna rätter och brödbakning men lönen betalades genast i mätta, glada och nöjda gäster. Systemet med utdelningskök inspirerar inte personalen att arbeta med maten på ett engagerat sätt. Däremot kan de i arbetet med att skapa grönsaksbuffé hitta tillbaka lite av den yrkesstolthet som de fråntas i ett stort ”matmaskineri”.

Att få arbeta med fina råvaror ger också möjlighet att återinföra husligt ekonomitänkandet. Bönorna som serverades naturella ena dagen marinerades följande dag. Rotfruktsresterna blir goda att rosta i ugn följande dag. Brödbakningen kan rationaliseras och genom att utnyttja kalljäsningen kan degen göras ena dagen och gräddas följande.

Matlagning och brödbakning sprider dofter och förväntningar, måltiden blir det den ska vara; en viktig paus i arbetet. Måltiden blir också en del av undervisningen, för många var t.ex. kålrabbin, annorlunda och ovanlig men lika god som äpplen, en nyhet. Skolmåltiden och personalen behöver uppmuntran och stöd i sitt viktiga arbete.
Det är hög tid att omprioritera skolmåltiden och låta den få ett större och bättre rum att verka i.

Christel Raunio
Förbundsdirektör

Harriet Strandvik
Projektledare, Operation Skolmat

Finlands svenska Marthaförbund r.f.
Se alla artiklar