Så väljer du säkra plaster

Plaster finns överallt runt omkring oss i olika produkter, till exempel i livsmedelsförpackningar, köksutrustning, leksaker, elektronik, kläder, skor, inredning och byggmaterial. Plast är ett relativt ”nytt” material (genombrott på 50-talet) i jämförelse med trä, glas och porslin. Användningen av plast ökar för varje år, och det tillkommer nya plastsorter hela tiden. Det finns i många olika typer av plaster, och de namnges ofta utifrån vilket ämne de är uppbyggda av. Plast har många goda egenskaper; Den är billigt att tillverka, väger lite och är ett mångsidigt material. Men det finns också en ökad oro över plasters inverkan på människors hälsa och miljöns välmående.

Plast består av små byggstenar, monomerer. När man kopplar ihop flera av dem till längre kedjor, polymerer, behövs tillsatser som ger plasten dess form, färg och konsistens. Plast består egentligen av flera olika material med olika egenskaper: den kan vara mjuk och böjligt som en matta eller hård och stadig som en förvaringslåda. Plast anses ofta problematisk eftersom 

1. Det tillverkas av olja (en icke-förnybar naturresurs)
2. De enskilda monomererna och tillsatserna (till exempel ftalater och bisfenoler kan vara hälsoskadliga.
3. Mikroskopiskt små partiklar, mikroplast, slits från plasters yta vid användning.
4. Sortering och återanvändning av plast inte är problemfritt. 

Tillsatser kan orsaka hormonstörningar och allergier

Vid konstant exponering av plast och dess tillsatser via huden, inandning och maten belastas kroppen med dessa ämnen och hälsoskadliga effekter kan förekomma. Tillsatser i plast har i studier visat sig vara hormonstörande, reproduktionsstörande, cancerframkallande och allergiframkallande. En stor tysk studie på barn vid Robert-Koch institutet fann nyligen att 97 procent av alla testade barn i åldern 3-17 år (2 500 barn) hade spår av kemikalier från plast i sina kroppar. Hur dessa ämnen påverkar oss är delvis ännu oklart och kräver mer forskning.

I köket är det viktigt att veta att plasten avger skadliga ämnen när den kommer i kontakt med livsmedel som är sura (tomatsås, juice, frukt), feta (kokosmjölk, lax, smör) eller varma (vattenkokare). Glas, metall och trä är tryggare, hållbarare och därmed bättre material för köksredskap och för förpackningar i kontakt med mat. Vår rekommendation är att värma mat i formar av glas, metall eller porslin. Kom ihåg att metallkärl inte får läggas i mikrovågsugn!

Se upp med de här plasterna

Plastprodukter är ofta märkta med olika nummer på basen av material. Numreringen är sällan avsedd som information för konsumenten, utan är främst för att underlätta vid sortering. Det kan ändå vara till stor nytta att veta vad de olika märkningarna betyder och vilka plaster som anses tryggare jämfört med andra! Plast kan grovt delas in i tre grupper, VÄLJ, OK och UNDVIK, på basen av materialet och dess egenskaper. 

Gruppen VÄLJ innehåller plaster som idag anses trygga att använda. Gruppen OK innehåller plaster vars användning är kopplad till olika begränsningar och där produktionen eller nedbrytningen av produkten kan skapa risker för hälsan. Gruppen UNDVIK består av plaster vars användning vi avråder från på grund av plasternas och tillsatsernas negativa inverkan på människors- och miljöns hälsa. Upphettning av mat i plastkärl, oberoende plasttyp och märkning, rekommenderas inte. För förvaring av kall mat välj i första hand kärl av porslin, glas och metall, och i andra hand plaster från gruppen VÄLJ.

PLASTMÄRKNING

VÄLJ

Plasterna i den här gruppen anses med dagens kunskap (2019) trygga att använda.

• Polyeten (PE) med märkning nummer 2 och 4, polypropen (PP, nr 5) och polylactic acid eller bioplast (PLA, nr 7).
• Polyeten (PE) finns som PE-HD (nr 2) och PE-LD (nr 4) beroende på dess densitet. PE kan antigen vara mjuk eller hård plast och har de största produktionsvolymerna globalt. 
• Polypropen (PP, nr 5) är en hård plast. PE eller PP anses trygga att använda ifall inga farliga tillsatser (till exempel halogenerade flamskyddsmedel i elektriska produkter) har lagts till plasten. PE finns även som bio-polyeten, men materialet är inte biologiskt nedbrytbart. Bio-PE görs av etanol från förnyelsebara råvaror, till exempel sockerrör och sockerbetor. PE och PP används i bland annat förvaringsaskar, hushållspåsar, plastkassar, serviser, hushållsmaskiner, handtag för diskborste, klädhängare och leksaker.
• Produkter i PLA klassas som bioplast, är biologiskt nedbrytbar och kan vara antigen polymeriserad mjölksyra eller bambuplast. Denna plast används för bland annat skärbräden, slevar, muggar, servis, engångsservis och leksaker. Med bambuplast bör man vara extra uppmärksam eftersom plasten ibland visat sig innehålla melamin (se nedan) för att limma ihop bambufibrerna.

OK

Plasterna i denna plastgrupp anses trygga för användaren inom vissa gränser men det finns ändå flera aspekter man bör ta i beaktande, till exempel slitage vid återanvändning, utgångsmaterialet, föroreningar i produkten och produktionen.

• Polyetentereftalat (PET, nr 1) är en vanlig plast för produkter i engångsbruk, pantflaskor, tvålflaskor och yoghurtburkar. PET anses vara en trygg plast för användaren men de flesta produkter i PET är uttryckligen avsedda endast för engångsbruk. Vid vidare användning finns det risk att plastkemikalier avges från materialet till drycken/maten. Burkar och askar i PET passar dock bra till förvaring av sy- eller pysseltillbehör, till exempel förvaring av träpärlor eller kottar. Upphettning eller förvaring av varm mat i kontakt med PET rekommenderas inte. En stor det av PET produktionen går till tillverkning av fleece och polyester, vilka bidrar till uppkomsten av mikroplast, mikroskopiskt små plastpartiklar som slits från plastens yta vid användning. Tvätt av syntetiska kläder (till exempel fleecekläder), slitage av bildäck, plastmolekyler tillsatta i hygienprodukter (till exempel bodyscrub) och plast i gödselkapslar från jordbruk är några orsaker till att mikroplaster rinner ut i vattenmiljön. Det finns redan rapporter om mikroplast i havet, inuti fiskar, i honung och andra livsmedel. Från vattenmiljön kan plasten senare hamna på våra egna tallrikar via fiskar och kräftdjur. För att minska utsläpp av mikroplaster, och ifall det är tillräckligt, är det bättre att vädra och skaka av fleecekläder i stället för att tvätta dem.
• Akrylnitril-butadien-styren (ABS, nr 7) är en hård plast som kemiskt består av akrylnitril, 1,3-butadien och styren. Både akrylnitril och 1,3-butadien klassas som cancerframkallande medan styren anses hormonstörande. Vid tillverkningen av ABS-plast är det viktigt med noggranna rutiner och god kontroll, så att arbetarna i fabriken inte utsätts för dessa ämnen. ABS klassas ändå som en trygg plast, eftersom man använder få tillsatser och de enskilda byggstenarna, monomererna är hårt bundna till varandra. ABS plast används bland annat för Lego-bitar, leksaker, yttre skal på hushållsmaskiner, telefoner, TV och plastdetaljer i bilars inredning. Äldre Lego från 70- och 80-talet kan innehålla hälsoskadliga ämnen, medan nyare Lego anses trygga. Elektriska produkter av ABS plast kan vara skyddade med halogenerade flamskyddsmedel, vilka klassas som carcinogena och hormonstörande.
• Etenvinylacetat (EVA, nr 7) är en genomskinlig, gummilik och böjlig plast. EVA plast används för bland annat badleksaker, nappar, handtag, dammsugarslangen och elektronik samt för pussel- och yogamattor. EVA räknas generellt som en trygg plast. Med hjälp av mjukgörare kan EVA plast tillverkas till ett skum som inte anses lika tryggt att använda. I produkter med EVA skum har det carcinogena och reproduktionsstörande ämnet formamid avgetts efter tillverkningen.
• Styren akrylonitril (SAN, nr 7) liknar ABS-plast, är en tålig plast, färgad eller genomskinlig plast i till exempel glas och vattenkannor. SAN- plast förekommer till exempel i serviser, glas och i höljen till hushållsmaskiner och har delvis ersätt plasten polykarbonat (PC) som innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A. Det råder ändå en viss osäkerhet kring användning av SAN-plast. Plasten är rätt värmetålig, men kontakt med varm mat inte rekommenderas ändå inte. I studier har man visat att det finns en viss risk för att det carcinogena ämnet akrylonitril avges från ytan av produkter i SAN-plast. Plasten innehåller även styren, som av vissa källor sägs vara stabil, men en viss osäkerhet råder och svenska Naturskyddsföreningen avråder från användning av plaster med styren.
• Tritan (nr 7) är en hård och transparent eller färgad plast, består delvis av PET, och har ofta ersatt produkter av PC. Tritan är en rätt så ny plastsort och producenten säger att plasten är fri från bisfenol A. Det råder en viss osäkerhet kring saken då tester av en utomstående part funnit spår av hormonstörande ämnen i plasten. Tritan används bland annat i köksutrustning och förvaringsaskar för livsmedel.

UNDVIK

Rekommendationen är att användning av plasterna i den här gruppen undviks på grund av deras hälsoskadliga effekter på människor och miljö.

• Själva utgångsmaterialet i plasten polyvinylklorid (PVC, nr 3) är cancerframkallande och för att göra PVC plasten mjuk tillsätts hormonstörande ftalater som kan avges ur materialet vid användning. PVC användas till att göra konstläder och kan hittas i till exempel inredning, byggmaterial, kläder och skor. Även leksaker (till exempel olika typer av bollar och dockor), badleksaker och -tillbehör (mjuka plastankor och simringar) består vanligen av PVC. Då man verkligen önskar sig en boll är det värt att leta upp en som är ftalatfri.
• Plasten polystyren (PS, nr 6) finns i två varianter, som vanlig tunn plast (exempelvis filburkar) och som styrofor/styrox/frigolit (exempelvis engångsmuggar). Ämnet styren klassas som cancerframkallande och misstänks vara hormonstörande. De som arbetar inom produktionen av polystyrenprodukter utsätts för de största riskerna med ämnet. PS används främst för engångsförpackningar: till exempel svarta förpackningar för färdigmat, plastglas, fil-och yoghurtburkar, men även för pärlplattor, elektronik, labratorieplaster, byggmaterial och i inredning i kylskåp. Uppvärmning av PS rekommenderas inte då restmonomerer kan läcka ut i maten. Restmonomerer är molekyler som inte tagits upp och bundits fast i materialet vid tillverkning. Då de enskilda byggstenarna har formats om till en längre kedja, en polymer, ligger restmonomerer lösare på plastens yta.
• Melamin (nr 7) är en hård plast som ofta används i bilddekorerade muggar, tallrikar och skålar tänkta för barn. Ämnet melamin är giftigt för njurarna och kan läcka ut ur produkter i melaminplast. Vissa melaminprodukter har också visat sig innehålla formaldehyd som är cancer- och allergiframkallande. Undvik användning av melamin i kontakt med varm mat.
• Polyamid (PA, nr 7) förekommer som hård och mjuk plast. PA används för syntetisk textil i kläder (till exempel nylon), skor, väskor, mattor, köksredskap och som förpackningsmaterial av livsmedel. Plasten kan innehålla det cancerframkallande ämnet anilin (metylendianilin), som hittats i svarta köksredskap och bör därför undvikas.
• Polykarbonat (PC nr 7) är en hård, slitstark och ofta transparent plast. Produkter av PC är till exempel CD-skivor, mobiltelefoner, livsmedelsförpackningar, flaskor, vattenkannor och leksaker i genomskinlig plast. PC innehåller det hormonstörande ämnet bisfenol A (BPA).
• TPE/TPU/TPR TPR (termoplastisk elastomer/ termoplastisk polyuretan / termoplastiskt gummi, nr 7) är en blandning av gummi och plast, informationen om dessa är bristfällig, och materialen baseras till vis del på hälsoskadligt styren och/eller ftalater. Den här typen av plast används bland annat till haklappar och leksaker.
• Per- pch polyfluorerade plaster, PFAS, används eftersom de är fett, smuts och vattenavstötande. Det finns flera olika varianter, till exempel PFOS, PFOA, PTFE, FTOH. Om ytan är repig eller utsätts för höga temperaturer (250-300 grader, till exempel stekpannor och kastruller) kan skadliga ämnen avges. Dessa ämnen bryts ner ytters långsamt i naturen, och vissa av dessa ämnen blir mer skadliga vid nedbrytning. Dessa ämnen hittas bland annat i kastruller, stekpannor och ugnsfomar med teflonyta, pizzakartonger, påsar för mikropopcorn, allväderskläder, skor-, väskor- och möbler med impregnering.
• Polyuretan (PU) kan innehålla tillsatser av PFAS och utgångsämnet i PU (isocyanater) kan vara allergi- och cancerframkallande. PU har delvis ersatt PVC då tillsatserna är hårdare bundna till materialet, men materialet anses ändå inte fullständigt tryggt. PU förekommer i kläder med plasttryck, regnkläder, konstläder, gummimattor och byggnadsmaterial (golv och tapet),

8 tips

· Byt ut köksutrustning i plast till metall, porslin, glas och trä

· Byt stekpannan i teflon till en i gjutjärn /rostfritt stål / kolstål

· Förvara inte maten i repiga plastförpackningar

· Lägg en tallrik ovanpå överbliven mat i stället för plastfolie

· Välj en vattenkokare i stål

· Undvik PFAS i ytterkläder, skor och inredning

· Sortera bort gamla plastleksaker som är mjuka, kladdiga eller luktar illa

· Dammtorka ofta runt elektronik för att minska exponering till plastdamm