14.02.2006

'Våga leva och ta risken att dö'

Slumpen formar ofta en människas yrkesval, men när personligheten passar ihop med uppgiften finns goda förutsättningar för att det ska lyckas. Redan när hon var ung var Alexandra Charles orädd, aktiv och utåtriktad, och tuff nog att våga starta Sveriges första nattklubb med helt nytt koncept. Senare var hon modig nog att sadla om.

Stark men mjuk

Dagens Alexandra Charles är både bestämd och diplomatisk. Själv tror hon att det kommer från barndomen. Som storasyster, äldst av fyra syskon, måste man hålla sams och vara diplomatisk. Samtidigt måste någon kunna säga ifrån. Man måste kunna lyssna på andras åsikter och försöka jämka.

– Att vara chef är aldrig lätt, någon måste ta ansvar och styra framåt. Jag tycker om utmaningar, säger Alexandra Charles. Det är intressant att se hur man kan bli bättre på att tolka och förmedla sina budskap och få människor att arbeta tillsammans. Det är en utmaning. Styrka kommer inifrån. Och ibland måste man ta en paus och ladda batterierna.

Alexandra Charles laddar batterierna med långa promenader med hunden, men hon är också en allätare av kultur, främst i form av musik, litteratur, teater och film. Hon anser att det är viktigt med mycket nya intryck så att man inte blir fackidiot.

Våga vara modig

– Det finns så många människor som är rädda, säger Alexandra Charles. De vågar inte ha ett förhållande för de vågar inte engagera sig, det kan göra ont att bli ledsen och besviken. Men för att kunna leva måste man också chansa, det går inte att vara rädd och försiktig, utan man måste leva fullt ut.

Det krävs mod att närma sig en annan människa, speciellt någon som har det svårt. Det okända skrämmer så det är säkrast att hålla sig till det man är van vid. Men, säger Alexandra Charles, genom att engagera sig vinner man många dimensioner. Genom att hjälpa andra hjälper man samtidigt sig själv. Om man går med skygglappar och håller sig i sin lilla ruta så missar man så mycket av livet. Ibland krävs det mycket, man måste våga engagera sig också tidsmässigt, men det man ger får man sedan mångfalt tillbaka.

1,6 miljonerklubben föds

För sju, åtta år sedan hörde Alexandra Charles hjärtspecialisten Karin Schenk-Gustafsson berätta om hur det står till inom den medicinska forskningen.

– Mycket är ju fullständigt vansinnigt, säger Alexandra Charles. Som att man fortfarande forskar på unga värnpliktiga män när det gäller kvinnosjukdomar. Konsekvenserna är uppenbara. I dag vet vi att hjärtinfarkt är den främsta dödsorsaken bland kvinnor över 55 år. Ändå skickas den som första gången söker hjälp hem med lite Alvedon – eftersom symptomen inte överensstämmer med de unga männens. Detta kan vi bara inte finna oss i.

Inspirerad av Karin Schenk-Gustafsson och professor Britt-Marie Landgren bestämde Alexandra Charles sig för att göra något åt saken. Hon visste att det bästa sättet att få fram ett budskap var att engagera kända kvinnor som media gärna uppmärksammar. Hon började ringa runt till kända kvinnor i kulturlivet, modevärlden, rättsväsendet, medievärlden och andra delar av samhället. Många var positiva till hennes idé.

Några av dem som var med ända från början var redaktör Ingemo Bonnier, skådespelerskan Solveig Ternström, producenten Karin Falck, advokaterna Lotta Insulander-Lindh och Kerstin Sandels, designern Gunilla Pontén och Barbro "Lill-Babs" Svensson. I den så kallade kärntruppen ingår numera även Ettan Bratt (restaurangdirektör), Kjerstin Dellert (operasångerska), Lill Lindfors (artist), Britt-Marie Landgren (professor i gynekologi/obstetrik), Marie Mian (föreläsare och projektledare), Grynet Mollvig (artist), Karin Schenck-Gustavsson (docent, kardiolog) och Birgitta Stubbing (modell).

I dag är Alexandra Charles opinionsbildare som grundare och ledare för 1,6 miljonerklubben med 23 000 medlemmar i Sverige. Organisationen fick sitt namn efter antalet kvinnor i Sverige som är över 45 år.

– Nu är det visst mer än 1,7 miljoner kvinnor som är över 45, men jag tror att vi behåller vårt namn, säger Alexandra Charles.

Klubben är i huvudsak en lobbyorganisation som vill påverka makthavarna och införa också genusperspektivet i beslutsfattandet. Man vill väcka opinion och sprida information om kvinnors hälsa och livssituation. År 2004 fick 1,6 miljonerklubben
Nationalencyklopediens Kunskapspris för att klubben "på ett nytt och effektivt sätt sprider kunskap om kvinnors hälsa och välbefinnande till gruppen kvinnor över 45 års ålder".

Informationen sprids bland annat via nyhetsbrev och olika seminarier som ordnas runt om i Sverige. I Stockholm ordnas också heldagsseminarier med olika teman. Dessutom deltar man i debatter och ger ut böcker. De två första böckerna som kom ut 2003 och 2004 är antologier, de heter Kvinnan mitt i livet och Om kärlek. Den tredje boken är fortfarande under arbete, den ska heta Farligt begär och handla om kvinnor och missbrukarproblematiken. Boken kommer ut till bokmässan i Göteborg i höst.

Kvinnohälsoforskningen ännu i barnaskorna

Kvinnor förbigås alltför ofta i alltför många sammanhang. Det är många som i onödan riskerar att drabbas av allvarliga sjukdomar som kan förebyggas genom kunskap. Inom läkarkåren råder stor brist på kunskap om kvinnors hälsa och om förebyggande åtgärder. Och många kvinnor har bristande kunskaper om sina hälsorisker. Många kvinnor lider alltså i onödan. De får fel diagnos, eller ingen diagnos alls, vilket leder till att vården till sist blir dyr också för samhället. Därför angår frågor om kvinnors hälsa alla.

Att vara kvinna är farligare än man tror. Det är inte alls självklart att man tar hänsyn till biologiska skillnader mellan könen när det gäller vår hälsa. Forskningen är inriktad på män och i läkarutbildningen är mannen norm. Men utvecklingen går framåt, det skrivs och debatteras mer och mer om allt som rör kvinnohälsofrågor.

Forskning med genusperspektiv

2001 inrättade docent Karin Schenck-Gustafsson Centrum för Genusmedicin på Karolinska institutet. Nu har ett motsvarande institut inrättats i Berlin, och 1,6 miljonerklubben har bildat en tysk systerförening som ska heta 19,6 miljonerklubben. Den tyska systerklubben presenteras för allmänheten i slutet av februari.

Ett genusperspektiv innebär att vården måste se hela människan och inte bara betrakta kroppen och sjukdomen utifrån ett biologiskt och medicinskt perspektiv. Genusperspektivet innebär ett helhetsperspektiv, det biologiska skall knytas ihop med människans sociala villkor, kultur och psykologi. Fortfarande domineras vården av ett rent biologiskt synsätt och hittills har den manliga kroppen varit norm.

Men utöver den rent biologiska könsskillnaden finns det också sociala, kulturella och psykologiska bedömningsskillnader av kvinnor och män. I vårt samhälle har vi olika förväntningar på kvinnor och män och skilda normer. Detta gäller i vården precis som i samhället i övrigt. Och som individer förändrar vi vårt beteende, vårt sätt att vara beroende av vilka vi har omkring oss, läkare, goda vänner, familj och så vidare. Och vårt beteende tolkas olika av vår omgivning beroende på om vi är kvinna eller man.

Bättre hälsa och bättre sjukvård

– Vi kvinnor lever längre än männen, men hur mår vi under den tid vi lever? Alexandra Charles och hennes medsystrar i 1,6 miljonerklubben kämpar för medelålders och äldre kvinnors rätt till en bättre hälsa. Målet är att förändra synen på kvinnor över 45 år för att de ska slippa drabbas av sjukdomar som med bättre kunskap skulle kunna förebyggas.

Många undersökningar har visat det paradoxala i att kvinnor lever längre, men har sämre hälsa än män. I samband med menopaus förlorar kvinnan det skydd mot hjärt-kärlsjukdomar som östrogenet ger tidigare i livet och kvinnornas hjärt-kärlrisk blir lika stor som männens. Många kvinnor har också värk och andra besvär i rörelseapparaten som påverkar tillvaron mer ju äldre man blir. Rökorsakade sjukdomar som kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och lungcancer börjar på grund av skillnaden i rökvanor allt mer bli kvinnosjukdomar. Depression och andra psykiska besvär är inte heller ovanliga hos kvinnor i dessa åldrar.

– Jag tror att mycket av ohälsan beror på att det ställs så stora krav på oss kvinnor genom livet. Vi yrkesarbetar, ska sköta hemmet, barnen och senare gamla föräldrar och barnbarn. Allt detta kan vara en källa till mycket glädje, men det kan också kännas som att man blir pressad från alla håll. Till slut orkar man inte längre, säger Alexandra Charles. Därför vill vi föra fram kvinnornas synvinkel och påverka dels beslutsfattarna och dels kvinnorna själva med inspiration och idéer. Vi kvinnor tycker ju ofta att allt annat måste komma först, och sedan sköter vi om oss själva ifall det blir tid över. Men till exempel en lång promenad är en investering i framtiden, långa promenader stärker både ben och tanke.

Text: Jessica Jensen

Milstolpar:

- Stipendieår i USA efter studenten med studier, resor och nya vänner.
- Återvänder till Sverige för att studera vid Stockholms universitet, där strejk utbrutit, reser alltså ut igen, nu via Mallorca till Barcelona för att läsa spanska.
- Möter Noel Charles från Trinidad på vägen till Spanien. Han är mannen som kom att förändra Alexandra Charles noggrant utstakade liv.
- Jobbar som guide, reseledare och skådespelare. Tackar nej till TV-roll i Madrid för att fästmannen kräver det, och väljer kärleken.
- Flyttar tillbaka till Sverige med nu äkta maken Noel Charles och öppnar Sveriges första ”riktiga” nattklubb år 1968. Nattklubben blir en succé.
- Öppnar Alexandra’s på Barbados år 1972, en internationell nattklubb med all världens jetsettare.
- Får av pressen epitetet nattklubbsdrottning och utnämns av Stockholms stad till Mälardrottning år 1977.
- Visar redan på 1980-talet stort engagemang för aids-drabbade och för organisationer som hjälper behövande kvinnor och barn.
- Säljer nattklubben efter 20 framgångsrika år.
- Jobbar som PR-konsult.
- Träffar sin andra man Anders Gustrin.
- Tar initiativ till 1,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa med målet att förbättra villkoren för kvinnor.

”Kvinnosakskvinna har jag alltid varit, om än i paljetter och högklackat”, säger Alexandra Charles i boken Kvinnan mitt i livet.

1,6 miljonerklubben

Vi vill att kvinnan ska ha största möjliga livskvalitet och bästa tänkbara hälsa. Detta tillsammans med respekt för den enskilda människan är förutsättningen för ett gott liv. En stor grupp kvinnor förbigås alltför ofta i alltför många sammanhang. Därför bildades 1,6 miljonerklubben för att skapa opinion. Kunskap är makt!

- Sprida objektiv information om kvinnohälsofrågor
- Införa det kvinnliga perspektivet i medicinsk forskning och i läkarutbildningen
- Verka för bättre vård och för kunskap om förebyggande vård
- Verka för ett holistiskt seende när det gäller kvinnohälsofrågor, kropp och själ hör samman.

Vid årsskiftet hade 1,6 miljonerklubben 23 000 medlemmar.

Praktiska exempel på varför 1,6 miljonerklubben behövs:

Varför behövs 1,6 miljonerklubben?

• För att man forskar på unga män när det gäller kvinnosjukdomar. Till exempel genomfördes en studie i benskörhet, en åkomma som främst drabbar kvinnor i ickefertil ålder, på rekryter.
• För att forskning i utbrändhet nyligen skulle utföras på en grupp bestående av enbart män, trots att en stor del av de utbrända är yrkesverksamma småbarnsmammor i åldrar mellan 30 och 40 år.
• För att kvinnor med hjärtinfarkt ofta skickas hem från akutmottagningen med smärtstillande medel, eftersom läkaren inte kan tyda symptomen hos en kvinna med infarkt i akutstadiet. Man vet bara hur män reagerar.
• För att kvinnan kämpar för jämlikhet på alla fronter, men när det gäller medicinsk forskning och innehållet i läkarutbildningen är mannen fortfarande norm. Resultatet blir skevt, män och kvinnor ser olika ut både inuti och utanpå.
• För att kvinnor får sämre, omodernare och billigare mediciner, sämre akutvård och sämre vård i livets slutskede. Givetvis ska vi kvinnor ha samma behandling och samma villkor som männen men det får vi först då forskningen tar in kvinnan i sina studier.
• För att varannan kvinna drabbas av benskörhet, helt i onödan eftersom benskörhet går att förebygga. Bland kvinnor över 55 är den vanligaste dödsorsaken hjärt- och kärlsjukdomar, och trots att de sjukdomar som kan uppstår efter klimakteriet är både allvarliga och allmänt förekommande får forskningen på området inte tillräckliga resurser. Kvinnans hälsa i medelåldern måste bli synlig, vilket den inte blir förrän kvinnans status höjts.

Källor:
Bonnier, Ingemo (red.): Kvinnan mitt i livet. 1,6 miljonerklubben informerar och inspirerar. Prisma 2003.
Bonnier, Ingemo (red.): Om kärlek. 1,6 miljonerklubben informerar och inspirerar. Prisma 2004.
www.1.6miljonerklubben.se

Källa: Tidskriften 01/06

Se alla artiklar