Tips för en smidigare matvardag  

Tips för en smidigare matvardag  

Att få vardagen att gå ihop för en barnfamilj kan många dagar kännas som ett svårt pussel. Det är ofta bråda morgnar då barnen ska iväg till daghem eller skola. Mellanmål och middagar som ska mätta hungriga magar ska planeras och förberedas mitt i allt annat. Att få mat på bordet och äta tillsammans kan ibland kännas svårt att förverkliga.  Men det finns knep och tips att ta till för en smidigare matvardag.


Prioritera gemensamma måltider
Det finns många fördelar med att äta tillsammans. Familjen får en paus tillsammans, där det finns utrymme för att prata om vad som har hänt under dagen.  För barn skapar den gemensamma måltiden en viss trygghet, då barnet vet att det finns tid för att umgås och prata. Därför kan det också vara bra att komma överens om när den gemensamma måltiden kommer att ske, särskilt om den brukar ske på väldigt olika tider.

Planering a och o
Om det inte finns tid för att äta middagen tillsammans alla dagar kan exempelvis frukosten eller kvällsmålet ätas tillsammans. Ibland kan det också vara vettigare att prioritera själva måltiden framom hemlagad mat, och då ta till något som går snabbt att tillreda. Men genom god planering är det möjligt att servera hemlagat också när tiden är knapp. Att planera mat för en vecka och handla det som behövs kan ofta vara till stor hjälp. Då återstår bara själva matlagningen,  som inte behöver ta så mycket mera tid än om man skulle ha värmt en pizza i ugnen. Att laga en middag som räcker till två eller tre kvällar underlättar också.


Matfostran
Runt den gemensamma måltiden sker också matfostran, eftersom barnets förhållning till mat utvecklas i en fysisk och social miljö. Genom att iaktta vuxna och syskon kring matbordet lär sig barnet hur man äter och uppför sig kring matbordet. Att tillsammans äta mångsidig och hälsosam mat är ett mycket effektivare sätt att lära barnet att äta, än att begränsa barnets kost eller att använda mutor och tvång. 

Dukning och uppläggning påverkar
Forskning visar bland annat att matvanor påverkas av föräldrarnas matvanor. Även hur maten läggs upp och dukas fram påverkar barnen, såväl när det gäller hälsosamma och mindre hälsosamma maträtter och livsmedel.  När det serveras en ny maträtt som är obekant för barnet eller familjen,  kan det därför vara bra att satsa lite extra på dukning och uppläggning. 


Mångsidighet och tålamod
Barn äter det som de känner till och som de tycker att är gott. Det som serveras blir också något som barnen känner igen. Därför är det viktigt att servera mångsidigt så att barnen blir bekanta med olika livsmedel och maträtter. Men det är bra att komma ihåg att det kan behövas många smakprov innan nya maträtter och smaker blir bekanta för barnen, så låt det ta tid.

Sinnesupplevelser under måltiden
Att uppmärksamma sinnesupplevelsen i samband med måltiden kan vara en bra metod för att väcka barnens intresse. När ni funderar på hur maten ser ut, känns, doftar, smakar och låter kan ni få intressanta upplevelser.  Det kan också vara en bra metod att ta bort fokus från något som för barnet kan kännas obekant och lite skrämmande. Samtidigt utvecklar barnet sin egen smak och kanske även du får nya upplevelser.  Ofta brukar metoden bidra till att vi blir öppnare och vågar smaka på nya maträtter. 

Det lönar sig  att  göra den gemensamma måltiden till en vana.  Kom ihåg att en gemensam måltid också kan vara en frukost eller ett mellanmål, och att det finns genvägar att ta för att få maten på bordet de dagar tiden är knapp. Mera matinspiration och recept finns på tackformaten.fi, recept.martha.fi.

Sofia Grynngärds, Finlands svenska Marthaförbund
Katariina Silanen, Marttaliitto

Klicka på bilderna för att komma direkt till recepten. Recept på rieskan överst finns här.


Källor: 
VRN, OPH & THL, (2018):  Mat ger hälsa och glädje  —  rekommendation om måltiderna inom småbarnspedagogiken. Helsingfors:  Kide 32. 
Vepsäläinen, H. (2018):  Food Environment and  Whole-Diet in Children — Studies on  Parental  Role  Modelling  and  Food  Availability.  Department  of  food  and nutrition  faculty  of  agriculture  and  forestry  doctoral  programme  in population  health  university  of  Helsinki. 
Sepp, H. (2013): Måltidspedagogik  —  mat- och måltidskunskap i förskolan.  Lund: Studentlitteratur. 
Se alla artiklar