14.02.2005

Så får du ett tryggare hem

Så här beskriver Tove Jansson situationen på sin älskade ö i Finska viken i boken ”Anteckningar från en ö”: Det kom en sommar när det plötsligt var besvärligt att få upp näten. Terrängen blev ohanterlig och färrädisk. (---) Och den sista sommaren hände något oförlåtligt: jag blev rädd för havet.

Enligt psykolog Marja Saarenheimo på Centralförbundet för de gamlas väl innebär en förändring i en persons livssituation ofta att personen också måste omvärdera sin grundläggande trygghet. Trygghet kunde beskrivas som förhållandet mellan omgivningen och människan: då den ena eller andra delen förändras så förändras också tryggheten. En äldre person som till exempel blir rörelsehindrad tycker kanske att det hem hon bott i i tiotals år inte längre känns som ett tryggt och bekant ställe, om hon inte längre kan traska upp för trapporna till andra våningen eller röra sig utomhus och njuta av hemmets natur och omgivning.

Det är ett trist faktum att cirka 80 procent av de olycksfall som drabbar äldre är en följd av att personen faller omkull eller ramlar från låg höjd. Men dagens arkitektoniska planering och olika tekniska lösningar har dock mycket att erbjuda för att bibehålla en ädre persons trygga hemmiljö. Ledande renoveringsrådgivare Jukka Laakso berättar att Centralförbundet för de gamlas väl i samråd med förbunden för krigsinvalider och krigsveteraner erbjuder ett nätverk av renoveringsrådgivare i hela Finland. Det är personer som per telefon eller genom besök i det aktuella hemmet kan ge råd om och förslag till hur hemmets säkerhet kan förbättras. Om det blir aktuellt med större reparationer hjälper rådgivarna också med planeringen och eventuella ansökningar om renoveringsbidrag från till exempel krigsinvalidernas fonder eller kommunen. Den grundläggande rådgivningen är gratis.

Badrum
De allra flesta förändringarna gäller tvättutrymmena. Eventuella badkar tas bort (stor risk för halkolyckor) och utrymmet i badrummet kan utvidgas t.ex. genom att flytta på tvättställ och wc samt vid behov hela väggar. Om badrummet finns i en annan våning än den som den äldre personen helst vill bo i, så kan hela badrummet flyttas. Större utrymme och avlägsnade trösklar gör det möjligt att använda också rollator eller rullstol i badrummet. Handtag och stödräcken placerade på rätt ställe är till stor hjälp – men här gäller det att verkligen komma ihåg att placera dem korrekt och fästa dem väl, inget är så bedrägligt som ett stödhandtag som kanske plötsligt vickar till.

Köket
I köket kan utrustningen omplaneras så att alla saker som man behöver dagligen finns lätt tillgängliga och på rätt höjd. Också i köket bör det finnas plats för eventuell rollator eller rullstol. Om man måste förvara föremål som man mera sällan använder till exempel i ett högt skåp, gäller det att kontrollera att köksstegen är stadig och lätt att använda. En kaffebryggare och en elektrisk vattenkokare är säkrare och enklare att hantera än en kaffepanna som puttrar på spisen. Till såväl elspis som kaffekokare och liknande kan anskaffas ett så kallat överhettningsskydd eller en timers som automatiskt stänger av apparaten efter en viss tid.

Golv och mattor
Golvmaterialen i hela bostaden bör kontrolleras. Många av dagens laminatbeläggningar är rätt hala och också ett välvaxat golv kan vara onödigt glatt. Kanske mattorna helt bör tas bort för att underlätta användningen av rollator. Vill man låta mattorna ligga kvar, så bör det finnas glidskydd under dessa, speciellt i hörnen. Möbleringen av hela lägenheten bör planeras så att de ”gångvägar” där man oftast rör sig är öppna, exempelvis från säng till wc, till och från köket, i vardagsrummet. Inga möbler som bör stå så att man lätt stöter emot dem, inga onödiga mattor och absolut inga elektriska ledningar och förlängningssladdar kors och tvärs på golvet. Sängar och stolar kan höjas upp med klossar under benen, så att det blir lättare för en äldre person att komma såväl i som ur dem.

Belysning
Ju äldre vi blir desto viktigare blir också en god vardagsbelysning: En person på 50 år behöver sex gånger mer ljus än en person på 20 år och då vi blivit 65 år har behovet redan blivit 15 gånger större. Goda lampor behövs inte bara vid arbetsplatser och i köket utan också i eventuella korridorer och i badrummet. Speciellt viktig är belysningen nattetid om man till exempel måste på wc. Finns avbrytaren nära sängen så att lampan är lätt att tända? Om en nattlampa inte är störande för sömnen kan det vara ett bra alternativ, och det finns också speciella ledljus för nattbruk som lätt kan pluggas in i en vanlig väggkontakt exempelvis i en lång och mörk korridor.

Utomhus
Balkonger och farstutrappor kan göras säkrare med hjälp av ledstänger och stödhandtag. Och hur är det med utetrappan: Är den täckt så att eventuellt vatten och snö från takkanten inte gör trappan glashal och till en riktig fälla då man beger sig ut den första frostmorgonen på hösten?

Brandsäkerhet
Brandsäkra material i sängkläder, gardiner och övriga hemtextiler kostar kanske litet mer, men är på sikt en investering. Brandvarnare är enligt lag obligatorisk i alla hem och för att den verkligen skall vara till nytta bör den placeras i taket – det är dit den giftiga röken först söker sig. Att brandvarnaren också fungerar kräver naturligtvis att batteriet byts tillräckligt ofta. För att slippa balansera uppe under taket för den här operationen finns det batteriehållare som från brandvarnaren kan dras ner med en ledning och fästas på väggen på sådan höjd att batteribytet går lätt. För en äldre person är en s.k. släckningsfilt ett bra säkerhetsredskap hemma. Den kräver inget underhåll och är lättare att hantera, också för den som har nedsatt styrka och rörlighet, än en traditionell pulversläckare.

Säkerhetstelefon
Avslutningsvis påminner Jukka Laakso om den hjälp dagens säkerhetstelefoner och säkerhetsarmband kan ge – under förutsättning att man har armbandet på sig. Den nya tekniken ger säkerhetsarmbanden en större räckvidd så att de också fungerar om man till exempel faller ute på trappan eller balkongen eller i trädgården.

Tekniken ger oss i dag många möjligheter att förbättra hemmets säkerhet. Men psykolog Maija Saarenheimo påminner om att trygghet är något individuellt som upplevs olika av olika personer. Att känna sig trygg i sitt eget hem innebär också att själv kunna bestämma hur man vill leva och bo där; ibland kan olika säkerhetsanordningar kännas överdrivna och begränsande. Sakkunniga och också den egna familjen kan stöda den äldre personen genom att informera om vilka olika alternativ det finns för att öka hemmets säkerhet och också ge uttryck för att man kanske är bekymrad för den äldre personens säkerhet. Man kan dela ansvaret för säkerheten, men den person det gäller bör själv fatta beslut om hur hon vill ha det i sitt eget hem – om det bara är möjligt. Saarenheimo understryker att den fysiska säkerheten inte är det enda viktiga – att känna sig trygg innebär också att man kan få hjälp om man behöver det, att man inte blir lämnad ensam och att man är delaktig i en gemenskap. Då man funderar på var en äldre person kan bo tryggt och säkert, är det även viktigt att dryfta sådant som tillgång till olika slag av service, det sociala nätverket osv.

Många äldre väljer att bo hemma och försöker göra de olika funktionerna i hemmet tryggare och lättare också i en ny livssituation. Då kan dagens tekniska hjälpmedel och säkerhetsanordningar vara till stor nytta. För andra kan det tryggaste alternativet vara att flytta exempelvis till en servicebostad eller ett ålderdomshem.

Bodil Mickels

Artikeln bygger på samtal med ledande renoveringsrådgivare Jukka Laakso och psykolog Marja Saarenheimo på Centralförbundet för De Gamlas Väl samt material utarbetat av förbundet.

Checklista

Är ditt hem tryggt? Checka upp följande saker och vidta åtgärder vid behov:

• Finns de allmänna nödnumren lätt synliga nära telefonen?
– allmänt nödnummer (112)
– polisen (10022)
• Förgiftningar
– använder du dosett för läkemedel?
• Brand- och elsäkerhet
– finns det en brandvarnare i bostaden? Är den rätt placerad?
– finns det brandsläckningsutrustning?
– är bastu-ugnen skyddad?
– finns det överhettningsskydd på elspisen?
– är alla elektriska apparater och ledningar i skick?
– röker du i sängen?
• Risk att falla
Hemsysslor
– är alla de föremål du dagligen behöver placerade så att du lätt kommer åt dem?
– är hushållsstegen stadig?
Golv
– är golven halkfria?
– finns det halkskydd under eventuella mattor? Har ev. spretande matthörn tejpats fast?
Badrum och bastu
– finns det behov av halkskydd på golvet eller i badkaret? Borde badkaret bytas till en dusch?
– finns det behov av stödhandtag eller -räcken?
– får man lätt tag i tvål, svamp och liknande?
Gångvägar inomhus
– är gångvägarna fria från möbler och andra hinder? Finns det vid behov något att stöda sig på?
– är alla el-ledningar fästa så, att man inte snavar på dem?
– är trösklarna tillräckligt låga?
Trappor
– finns det trappräcken?
– är trapporna hela? (Inga lösa bräden eller mattor, väl fästa kantlister)
• Belysning
– är belysningen tillräcklig i alla delar av bostaden?
– finns det belysning i farstu, portingång o.s.v.?
– finns det ett tillräckligt antal strömbrytare?
– behövs det nattbelysning?
• Skodon
– är dina skor stadiga och halkfria?
– är dina ytterskor trygga och halkfria? Behövs det halkskydd?
• Gårdsplanen
– är gångar och småvägar i skick? Är de sandade på vintern?
– är belysningen tillräcklig?
• Övrigt
– är hemmets första hjälpen-utrustning tillräcklig?
– har du daglig kontakt med någon annan person? Hur sköts t.ex. inköp och andra ärenden?
– finns det behov av trygghetstelefon eller trygghetsalarm?
– är de tillgängliga hjälpmedlen tillräckliga och användbara? Har du fått tillräcklig information om hur de skall användas?
– är glasögonen i skick?

Se alla artiklar