19.05.2015

Naturen, hälsa och välbefinnande

Naturen, hälsa och välbefinnande

Hälsa och välmående har länge kopplats samman med naturupplevelser, genom till exempel promenader i naturen, friluftsliv och trädgårdsodling. I det 5 000 år gamla Gilgamesh-eposet från det forntida Främre Orienten kopplades grönska ihop med välbefinnande. I Edens lustgård och i grekernas och romarnas Elysion levde människan sig frisk i vacker natur. Henry David Thoreau (1817-62) skrev 1853 att varje ögonblick i naturen gör människan frisk, och att vilda ting har hälsobringande effekter.

Naturen spelar en vital roll för människans hälsa och välbefinnande. Inte bara utomhusvistelserna utan även av att titta på naturfilmer. Att vistas i naturen kan ge ett avstressande sinnesläge och ett lägre blodtryck, och man har även kunnat påvisa att hjärnan slappnar av. De flesta människor trivs i naturen. Så utomhusvistelse kan vara ett sätt för återhämtningen från stress och utmattning, då ett tydligt samband har påvisat mellan grönområden och minskad stress. Även relativt korta friluftsvistelser kan ge genomgripande förändringar i fråga om självkänsla. Man kan också bli mera uppmärksam på personer som står en nära, och mera fokuserade på vad man personligen betraktade som värdefullt.

Friluftslivet, utomhuspedagogiken, har setts och ses som en metod för personlig och social mognad, och för kroppslig och själslig hälsa. De olika upplevelserna, som naturen ger, ger balans i vardagens stress samt öppnar sinnen och ger insikt om oss själva. Skog och mark ger engagemang och utveckling, där hämtas kunskap, känslor och inspiration. I ojämna marker tränas balanssinnet och koordinationsförmågan, vilket ger fysisk träning. Naturen ger möjlighet att stanna upp och ”vänta på sin själ”.

Varför mår vi då bra av att vara i naturen enligt forskarna?

De säger att människan har en medfödd egenskap som gör att hon trivs i naturen och tycker om levande varelser, något som kallas för biofili (eng. biophilia), och som kan förklaras som kärlek till livet eller levande organismer. Denna medfödda egenskap har gallrats fram under många miljoner år. Vatten och mat kombinerade med säkerhet bidrog till överlevnad liksom förmågan att kunna koppla av efter en stressituation. Dragningar till allt som är levande och vitalt ingår i ett sammanhang som människan omedvetet söker hela sitt liv. Biofili-hypotesen betonar människors positiva respons på naturen.

Enligt den psykiska evolutionsteorin är det savannliknande öppna landskap, det vill säga glesa skogar och utsikt över vatten som fungerar bäst för återhämtningen. Så ett möte med orörd naturmiljö har en stressminskande och stärkande effekt. Och enligt Attention Restoration Theory används den så kallade fokuserade uppmärksamheten dagligen genom att sortera information. Den håller koncentrationen uppe och sållar i informationsflödet till hjärnan. Den har begränsade resurser och tar mycket energi. De så kallade stärkande upplevelserna laddar den fokuserade uppmärksamhetens så kallade batterier. Naturen är i sig mentalt stärkande. Informationen som fås i naturen är mjukare och tas in utan extra ansträngningar. Den förbrukar inte energi utan fyller på energi. Så en återbyggnad kan ske genom att bara se på naturen.

Någon form av kontakt med naturen kan vara en preventiv åtgärd för välbefinnandet i form av att naturen förbättrar individens allmänna hälsa och kondition, påskyndar återhämtningen från psykisk stress och reglerar funktionen av hjärt- och kärlsystemet, säger forskningen.

Referenslista
Brügge, B. & Szczepanski, A. (1999). Pedagogik och ledarskap. In K. Sandell (Ed.), Friluftslivets pedagogik: En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet, (pp. 23-44). Stockholm: Liber
Grahn, P., & Stigsdotter, U. A., (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban Greening, 2, 1-18.
Hartig, T., van den Berg, A. E., Hagerhall, C. M., Tomalak, M., Bauer, N., Hansmann, R., Ojala, A., Syngollitou, E., Carrus, G., van Herzele, A., Bell, S., Podesta, M. T. C., & Waaseth, G. (2011). Health benefits of nature experience: Psychological, social and cultural processes. In K. Nilsson, M. Sangster, C. Gallis, T. Hartig, S. de Vries, K. Seeland, & J. Schipperijn (Eds.), Forests, trees and human health, (pp. 127-168). New York: Springer.
Kaplan, R. (1977). Summer outdoor programs: Their participants and their effects. In children, nature and urban environment: Proceedings of a symposium-fair (pp. 175-179). Upper Darby, PA: U.S. Department of Agriculture, Forest Service, Northeastern Forest Experiment Station.
Kaplan, R., & Kaplan, S. (1989). The experience of nature: A psychological perspective. Cambridge, England: Cambridge University Press.
Kaplan, R., Kaplan, S., & Ryan, R. L. (1998). With people in mind: design and management for everyday nature. Washington: Island Press.
Kaplan, S., & Talbot, J. F. (1983). Psychological benefits of a wilderness experience. In I. Altman & J. F. Wohlwill (Eds.), Behavior and the natural environment (pp. 163-203). New York: Plenum Press.
Kaplan, S. (1992). The restorative environment: Nature and human experience. In D. Relf (Ed.), The role of horticulture in human well-being and social development, (pp. 134-142). Portland, OR: Timber Press.
Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: Toward an integrative framework. Journal of Environmental Psychology, 15, 169-182.
Maller, C., Townsend, M. Pryor, A., Brown, P., & St Leger, L. (2005). Healthy nature healthy people: ‘contact with nature’ as an upstream health promotion intervention for populations. Health Promotion International, 21, 45-54.
Ottosson, J. (2007). The importance of nature in coping. Acta Universitatis Agriculurae Sueciae. Doctoral Thesis No. 2007:115
Ottosson, Å., & Ottosson, M. (2006). Naturkraft. Om naturens lugnande, stärkande och läkande effekter. Falun: Wahlström & Widstrand.
Sandell, K. (1999). Från naturliv till friluftsliv. In K. Sandell (Ed.), Friluftslivets pedagogik: En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet (pp. 7-22). Stockholm: Liber.
Stigsdotter, U. K., Palmsdottir, A. M., Burls, A., Chermaz, A., Ferrini, F., & Grahn, P. (2011). In K. Nilsson, M. Sangster, C. Gallis, T. Hartig, S. de Vries, K. Seeland & J. Schipperijn (Eds.), Forests, trees and human health, (pp.309-342). New York: Springer.
Talbot, J. F., & Kaplan, S. (1986). Perspectives on wilderness: Re-examining the value of extended wilderness experiences. Journal of Environmental Psychology, 6, 177-188.
Tennessen, C. M., & Cimprich, B. (1995). Views to nature: Effects on attention. Journal of Environmental Psychology, 15, 77-85.
Tomalak, M., Rossi, E., Ferrini, F., & Moro, P. A. (2011). Negative aspects and hazardous effects of forest environment on human health. In K. Nilsson, M. Sangster, C. Gallis, T. Hartig, S. de Vries, K. Seeland, & J. Schipperijn (Eds.), Forests, trees and human health (pp. 77-124). New York: Springer.
Ulrich, R. S. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science, 224, 420-421.
Ulrich, R. S. (1993). Biophilia, biophobia, and natural landscapes. In S. R. Kellert & E. O. Wilson, (Eds.), The biophilia hypothesis (pp. 74-137). Washington, DC.: Island Press.
Ulrich, R. S., Simons, R. F., Losito, B. D., Fiorito, E., Miles, M. A., & Zelson, M. (1991). Stress recovery during exposure to natural and urban environments. Journal of Environmental Psychology, 11, 201-230.
Ulrich, R. S. (1999). Effects of gardens on health outcomes: theory and research. In M. C. Cooper & M. Barnes (Eds.), Healing gardens: therapeutic benefits and design recommendations (pp. 27-86). New York: John Wiley & Sons.
Wilson, E. O. (1993). Biophilia and the conservation ethic. In S. R. Kellert & E. O. Wilson, (Eds.), The biophilia hypothesis (pp. 31-41). Washington, DC.: Island Press.

Text: Ghita Bodman
Foto: Anita Storm

Se alla artiklar