04.04.2011

Med perspektiv på frivillighet

Disa Flythströms engagemang började redan 1946, och bakom sig har hon alltså imponerande 65 år som aktiv martha. Tanken svindlar, för det känns svårt att förstå att denna skärpta och alerta dam nyligen har fyllt 80 år. Hur har hon hunnit med allt?

– Ja, det kan man fråga sig! skrattar hon.

– Det har nog behövts någon som varit hemma också, inflikar maken Kurt, som under de 52 år paret varit gifta fått vänja sig vid att ha en fru som minsann inte alltid varit hemma. Själv är han inte marthamedlem, men ställer nog upp om det behövs hjälp med bilskjuts.

– Det har varit lärorikt att vara med i det kommunala beslutsfattandet – jag har fått många vänner över partigränserna. Också de kommunala uppdragen hör till kategorin frivilligarbete, anser Disa. Man får ju ingen ersättning för den tid man lägger ner på att sätta sig in i ärendena ordentligt. Är du med och beslutar ska du också veta vad du gör, känna till följderna och ta ansvar för dina beslut.

– Hem, familj och samhälle har alltid varit nyckelbegrepp inom martharörelsen, betonar Disa. De är fortfarande viktiga och finns alltjämt med i förbundets stadgar. Martharörelsen har alltid följt med vad som händer i samhället och varit aktiv. Marthorna ska synas och kunna påverka frågor som gäller familj och hem. Det är viktigt för kvinnor i alla åldrar – också då folk går i pension behöver de marthorna. Det är också bra att Marthaförbundet hela tiden försöker inspirera fältet.

– Det ska vara roligt att vara martha, men man ska också få kunskap och lära sig saker. Det gäller alla åldrar, och man bör ta i beaktande att medlemmarnas behov ändras i takt med tiden. Just nu är skolmaten aktuell. Samma problematik finns också i fråga om de äldres mat, för många äldre äter ju mat som levereras från samma stora centralkök som skolmaten. Det blir numera lätt alldeles för mycket centralisering, för mycket marknadsekonomi som leder till att människan får mindre och mindre betydelse när pengarna styr - men så är det tack och lov inte inom martharörelsen!

Kunniga ledare

Engagerade och kunniga ledare behövs i all frivilligverksamhet – det är skönt att vara på möte när någon kunnig drar alltihop, betonar Disa – som själv har stor kunskap om föreningsteknik och ofta ställt upp som kunnig och humoristisk föreläsare i föreningsteknik för marthor.

– Inte blir det till någonting om ingen vågar ta ansvar. Det är inte så svårt att vara marthaledare, folk är nog i onödan rädda för att åta sig frivilliga uppdrag, för egentligen är det ju roligt! säger martha- och frivilligveteranen Disa med glimten i ögat.

Hon minns hur förbundsordförandena Agneta Olin och Birgitta Vikström aktivt gick in för att utbilda marthaledare. Då engagerades bland andra Ulla Gyllenberg och Jutta Zilliacus för att hålla föredrag och medverka i ledarkurser.

– Kurserna var nyttiga när det gällde att lära ut praktisk ledarkunskap och föreningsteknik, berättar Disa. Dit skickade man sådana som man trodde att skulle bli ledare – och det blev de!
Ledarkurstraditionerna lever ännu kvar i Västra Nylands Marthadistrikt, där man varje år ordnar funktionärskurser med fokus på aktuella marthafrågor och lär ut föreningsteknik.

– Den kunskap man får behövs också i politiken och i företagarverksamhet – den är definitivt inte bortkastad, säger Disa och nämner också Marthaförbundets insatser till exempel genom Marthahandboken och den utförliga information som getts om de stadgeändringar som varit aktuella.

Positiv image

– Marthorna har ett bra rykte, det märker man bland annat när man ringer runt och vill ha föredragshållare till möten och kurser, folk är positivt inställda. Det sociala arbetet och den sociala samvaron är viktiga inom Martha, där nyckelbegreppen är att ställa upp för andra, ordna gemensamma evenemang och ställa upp till exempel med servering vid allmännyttiga evenemang, med eller utan ersättning, och uppleva att det är trevligt att jobba tillsammans för gemensamma mål. Det är en utmaning att få nya och yngre medlemmar med – man måste se till att man har lockande program att erbjuda. Hos oss har många som bjudits in till teaterresor, kurser och föredrag sedan ett, tu tre beslutat sig att bli medlemmar.

Frivilligheten blomstrar i Disas hemkommun Ingå – både Ingå marthaförening och Degerby marthaförening är engagerade i ett större kyrkhelgsprojekt med cirka 200 deltagare i mars, i samarbete med Ingå församling. Degerbymarthorna står för välkomstkaffet. I Degerby har marthorna under den senaste tiden ordnat flera större evenemang. Först var man aktivt med och firade 50-årsjubileet av återinvigningen av Degerby kyrka efter Porkalaparentesen, sedan var man värdinnor för distriktets höstmöte – och så ordnade man Disas 80-årskalas i december och bjöd på kaffe och program på föreningslokalen Furuborg.

Vilka är dina visioner inför framtiden?

– Inte har man så mycket visioner för egen del när man fyllt 80, man hoppas bara på en god fortsättning, skrattar Disa, men spinner sedan vidare på visionstanken i fråga om Martha:

– Det är viktigt är att få medlemmarna med på Marthaförbundets höstmöten och vårmöten, då viktiga frågor behandlas. Även om bara de officiella ombuden har rösträtt, är ju mötena öppna för alla och en viktig kanal för information. Man bör också tänka mera på landsbygden och på den vanliga vardagen och dess problem och utmaningar.

Med ”den vanliga vardagen” menar Disa också att man lever i takt med den tekniska utvecklingen i fråga om datorer och Internet. När hon för några år sedan ”skrivit slut” sin skrivmaskin beslöt hon att skaffa sig en dator.

– Man bör följa med sin tid och utveckla Marthaförbundets Internetbaserade medlemsregister och medlemssidorna, så att verksamhetsberättelsen och andra dokument finns synliga också på nätet. En vision är också att alla föreningar ska få egna hemsidor. Distriktens cirkulär borde finnas på nätet och föredragningslistor och protokoll kunde skickas per e-post.

Det behövs också mer information om hur man får koder och behörighet att använda medlemsregistret, och så att man i kretsar och föreningar kan uppdatera sina uppgifter och sätta in dokument – en möjlighet som Disa för egen del gärna utnyttjar. Kurser behövs så att man kan utnyttja datorn mer ”uppifrån och ner och nerifrån och upp”, för informationsförmedling på alla nivåer från kretsar till föreningar, distrikt och förbund, avslutar marthaveteranen Disa Flythström sina synpunkter på martharörelsen i går, i dag och i framtiden.

Text: Sheila Liljeberg-Elgert

År 2011 har av EU utlysts till Europeiska frivillighetsåret. Mer än 100 miljoner européer deltar varje år i olika former av frivilligarbete, och under året vill man uppmuntra frivilligarbete på olika nivåer i samhället. Med anledning av detta lyfter Martha i varje nummer under året fram en organisation eller person som ägnar sig åt volontärarbete.

Många frivilliga uppdrag

Disa Flythström var bara 15 år då hon skrevs in i Gråmarböle marthakrets i Ingå. Det allra första föreningsuppdraget fick hon som sekreterare i Täkter ungdomsförening och senare blev hon också Gråmarbölekretsens sekreterare. När Degerby marthaförening, där verksamheten legat nere under Porkalaparentesen, startade på nytt 1960 var Disa med. Hon var då nygift och hade flyttat till Degerby, där hennes man Kurt byggde upp hemgården Spofs, där bara stenfoten fanns kvar av huvudbyggnaden, efter Porkalaparentesens förödelse. (Numera bor Disa och Kurt i en trivsam lägenhet i Ingå kyrkby.)

I Degerby marthaförening har Disa varit ordförande i många år och är i dag vice ordförande. Hon har också skrivit föreningens 70-årshistorik. De övriga marthameriterna är många och imponerande: medlem i styrelsen i Västra Nylands Marthadistrikt, sekreterare, vice ordförande och ordförande i distriktet, medlem i Marthaförbundets centralstyrelse och mångårig I vice ordförande i förbundet. Marthaförbundets stora guldmärke – ett förtjänsttecken som är få förunnat – tilldelades hon 1994. År 1998 premierades hon med utmärkelsen Årets martha med motiveringen ”hela Västnylands marthastöttepelare, alltid på plats, välorganiserad och klok”, och efter det har hon utsetts till hedersmedlem i centralstyrelsen.

Till den långa listan av uppdrag under en lång följd av år kan man ännu lägga till kommunala förtroendeuppdrag i hemkommunen Ingå: kommunstyrelsen, fullmäktige, bildningsnämnden, vänortskommittén, hälsovårdsnämnden, kulturrådet, Västra Nylands och senare i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, grundande medlem i föreningen för Nyländsk hemslöjd, där hon också varit ordförande, grundande medlem i Svenska Kvinnoförbundets lokalavdelning i Ingå, medlem i styrelsen för Västra Nylands folkhögskola, och numera vice ordförande i Ingå Pensionärer…

Se alla artiklar