14.04.2008

Kommentar till regeringens jämställdhetsprogram

1. Det är bra att kännedom om jämställdhet tas med i såväl grundskolan som lärarutbildningen. Då vissa yrken är starkt könssegregerade, krävs attitydförändringar. Det behövs både manliga barnträdgårdslärare och kvinnliga rörmokare.

2. Mycket har talats om glastaket, som de flesta kvinnor stöter huvudet emot i något skede av sin yrkeskarriär. Undersökningar har visat att barnafödande och –vård inverkar menligt på karriären och att det finns tendenser på att män håller ihop dvs. ett jobb i ledande ställning besätts oftare av en man. Statistiken visar att ungefär 75 % av alla jobb i ledande ställning innehas av män, följaktligen är det alltså knappt att av 100 personer i ledande ställning på rad är var fjärde kvinna. Staten har som mål att 50 % av alla ledande poster ska innehas av kvinnor. I kommunerna är det bara 13 % av kommundirektörerna som är kvinnor, i privata aktiebolags styrelser är 17 % kvinnor och av professorer och rektorer i våra högskolor är bara en femtedel kvinnor.

Dessutom kan vi se en tendens i att kvinnor har flera mellanchefsplatser än män – de riktigt höga jobben når inte kvinnan till. Som exempel kan vi dessutom ta den kommunala sektorn där ca 428 000 personer jobbade år 2006. Inom den kommunala sektorn utgör kvinnorna 78 % av arbetskraften. Men i den högre ledningen finns bara 37 % kvinnor och då främst som personalchefer eller ekonomichefer.

Därför behövs en klar strategi för hur få mera kvinnor med på chefs – och beslutande poster. EVA:s undersökning från år 2007 visar klart att ett företag där det finns såväl kvinnliga som manliga ledare gör bättre resultat. Det här är något som också torde ligga i beslutsfattarnas intresse, att vi har ett resultatrikt och vitalt företagsliv, statlig och kommunal sektor.

3. Lika lön för lika arbete är något som förvånansvärt nog inte gäller i Finland. Viss statistik talar om att kvinnans euro är värd bara 80 cent jämfört med mannens. Nya statistika visar att kvinnans euro är värd 79 cent. Vi ser en motsvarande lönenivå i de flesta sektorer såväl inom privata branschen som den statliga. Här behövs en öppenhet då det gäller lönesättningen men också en aktiv insats av staten att verka för en lönepolitik där lika arbete ger lika lön och där kvinnans euro är värd en euro.

4. Att kunna jämka arbetsliv och familjeliv är viktigt. En ökning av faderskapsledigheten ger hela familjen en möjlighet till en starkare grund. Det som också är essentiellt i detta fall är hur kostnaderna för föräldraledigheterna fördelas på arbetsgivarna för att minska trycket på de kostnader som ankommer en arbetsgivare för en kvinnlig arbetstagare. Därför är det glädjande att se att detta utgör en av tyngdpunktsområdena i jämställdhetsprogrammet. En jämnare fördelning mellan arbetsgivarna av kostnaderna för ledigheter i samband med barnanskaffning samt vem som tar ut ledigheten är viktigt för det skulle också påverka kvinnors möjlighet till karriärutveckling, då det kostar lika mycket för en arbetsgivare oberoende av om han/hon anställer en man eller en kvinna.
Men till jämkandet av arbetslivet hör också hur familjen ska få det praktiskt att gå ihop. Här krävs dels en stor flexibilitet av kommunen som erbjuder dagvård, men också av arbetsgivaren. Dagvården bör utgå från barnets behov och alternativa vårdmodeller samt möjlighet till partiell vårdledighet också för föräldrar till barn i ålder 3-7 år bör göras möjligt.

Samtidigt vet vi att arbetslivet idag kräver mycket av arbetstagarna i form av övertid, arbete som hämtas hem osv. på bekostnad av tiden med familjen och barnen. Det här är också något som bör tas upp, ifrågasättas och diskuteras.

Därtill har det styrkts genom forskning att det fortfarande i de flesta familjer, är kvinnan som ansvarar för hushållet och familjens vardag som helhet. Inget ont i det, men med tanke på att hon också ofta arbetar heltid och därtill har de flesta uppgifterna i hushållet, blir arbetsbördan ofta för stor. Enligt forskning gör kvinnan 9 h mera hemarbete än mannen. Samtidigt som samhället ställer allt större krav på kvinnan som yrkesmänniska och ledare. Här krävs såväl attitydförändring men också en fortsatt möjlighet och utvidgning av bl.a. avdragsrätt för städservice mm.

Vi vill också lyfta upp ensamförsörjarnas möjligheter till att jämka arbetsliv och familjeliv. Antalet ensamförsörjare ökar och antalet fattiga bland de ensamförsörjande ökar likväl. Deras situation med möjlighet till flexibel dagvård samt samhällsstöd är nödvändig att kunna garantera.

5. Om var femte kvinna idag blir utsatt för våld i hemmet och det varje år dör över 20 kvinnor pga. våld i hemmen, behövs ökade resurser för att kunna råda bot på detta. Att en person idag har ansvar för att utveckla arbetet på ministerienivå räcker inte, det krävs personer som tar sig an projekt, kampanjer, informationsmaterial, utbildning och för det behövs finansiella resurser. Detta är också något som bör tas med i jämställdhetsprogrammet.

Finlands svenska Marthaförbund har en lång erfarenhet av rådgivnings- och upplysningsverksamhet inom närings-, miljö-, konsument- och ekonomifrågor samt nätverkande med andra konsument- och medborgarorganisationer. Vi är också genom våra projekt involverade i frågor kring jämställdhet, familje- och arbetslivsfrågor och därför fortsätter gärna det goda samarbetet med myndigheter, organisationer och andra parter inom området och ställer oss gärna till förfogande vid behov.

Helsingfors den 14 april 2008

Katarina Rejman
Ordförande

Christel Raunio
Verksamhetsledare
Se alla artiklar