30.11.2009

Julfrid kan inte köpas

Handeln lever gulddagar och kassaapparaten klingar glatt när stressade människor snabbt rafsar ihop en hög med saker som ska slås in i glänsande julpapper. Julmusiken strömmar ur högtalarna redan i november, då julöppningen är ett faktum. Och människorna strömmar till varuhusen. Det här är julkul.

Julhandelns fem veckor har en stor betydelse för varuhusen. Julförsäljningen är över 60 procent större än försäljningen under vanliga månader. Enligt en undersökning som Handelns förbund gjort under åren 2000–2008 är det främst smycken, klockor och böcker som köps 1,5 gånger mera än annars, men också föga förvånande syns en klar ökning i försäljningen av telefoner, hemelektronik och leksaker. Finländarna uppskattas i år använda cirka 370 euro per person på julklappar.

Många finländare spenderar sin skatteåterbäring på julklappar. I år utbetalas 454 miljoner euro tillbaka till finländarna eller 20 miljoner mer än i fjol. Matematiskt betyder det cirka 600 euro per finländare. Handelsmännen kan alltså gnugga sina händer av förtjusning och förväntan. Det tycks bli en jackpot i år. Men samtidigt finns det en hel del människor i vårt samhälle som inte får en skatteåterbäring och som inte ens kan drömma om att spendera 370 euro i julhandeln i år. Och också de vill fira jul eller kanske bara överleva den på något sätt.

Du stöter kanske i julvimlet på en av de hundratusentals i vårt land som är beroende av utkomststöd för att klara sin vardag, eller vars inkomst till största del går åt till boende, mat och mediciner. Kanske möter du en av de 90 000 pensionärer som har bara en folkpension på drygt 500 euro att leva på. Eller kanske du i ditt vardagsrum via nyheterna ser människor där en liten summa skulle göra en stor skillnad för att de skulle få en drägligare dag och jul. Tänk om du skulle ge en del av dina 370 euro till dem?

Alternativen är många. Allt från att ge en julgåva genom att ”köpa en gris eller ett får” via Kyrkans utlandshjälp eller att skicka julpaket med hjälporganisationer till andra länder, till att personligen hjälpa någon du känner. Frälsningsarméns julgrytor, som har funnits i över hundra år i vårt land, har de senaste åren fått in över 1 miljon euro som går så gott som direkt till hjälpbehövande och kommer också i år att finnas i gatubilden under tiden 16–23.12 samt på nätet. Kanske din slant – och min – kan ge någon annan medmänniska en lite gladare jul? Och ge i stället av din tid till dina nära och kära – det kan inte köpas för pengar, men det ger sann glädje.

Julefrid och julglädje till er alla!

Christel Raunio
verksamhetsledare

PS. Marthaförbundet vill också skapa julglädje för andra. Därför skickar vi inte heller i år julkort, utan betalar in en summa till insamlingen till förmån för kvinnostödcentret Marta Centrs i Riga. För trots jul, behövs den verksamheten – speciellt just i dag då den ekonomiska krisen drabbat just Lettland och kvinnorna där hårt.
Se alla artiklar