21.03.2017

Finlands svenska Marthaförbund efterlyser medvetna beslutsfattare

Finlands svenska Marthaförbund efterlyser medvetna beslutsfattare

”Att satsa på skolbespisningen i kommunen är att säkerställa välfärden och arbeta förutseende och det kan senare ge inbesparingar.” Så säger statens näringsdelegation i de nya rekommendationerna för skolbespisningen (Vi äter och lär tillsammans, 2017). Finland är ett modelland för skolbespisningen, och de nya rekommendationerna lyfter flera martha-aspekter kring måltiden. Bästa kommunalvalskandidat, vi frågar dig som eventuell blivande förtroendevald om du tänker prioritera följande angående skolbespisningen:

Upphandlingen

Upphandlingen skall beakta livsmedlens näringsmässiga kvalitet. Enligt statsrådets principbeslut skall livsmedelsupphandlingen därtill beakta livsmedelssäkerheten, men även en hållbar utveckling, etiska produktionsmetoder och djurens välbefinnande och bemötande. Andelen närmat och ekologisk mat skall ökas i offentliga måltiden.

Upphandlingarna styrs ofta av kommunens strategier och riktlinjer och möjliggör en profilering av kommunen som en närmatskommun, det vill säga en kommun som prioriterar råvaror i säsong och stödjer matkulturen.

Är du en kommunalvalskandidat som prioriterar skolmåltiden, en upphandling i taget?

Skolmåltiden i praktiken

Måltidsmiljön, tidpunkten för måltiden (rekommendation ca kl. 11–12) och trivseln i matsalen påverkar inställningen till skolmåltiden. En ändamålsenlig skolmatsal är tillräckligt stor, trivsam och ger skoleleverna och personalen en stressfri måltid.

Den dagliga matupplevelsen i skolan är en viktig del av den pedagogiska helheten. Måltidsmiljön skall vara trivsam, tillräcklig tid skall reserveras för måltiden och i skolan finns ett matråd (eller en motsvarande grupp) som utvecklar skolbespisningen.

Är du en kommunalvalskandidat som prioriterar skolmåltiden, en gemensam måltid i taget?

Stärk yrkesstoltheten

Statens näringsdelegations rekommendationer för skolbespisningen har som mål att alla äter och lär tillsammans. Skollunchen täcker ca en tredjedel av det dagliga energibehovet och därför ser vi det som viktigt att den är god, näringsmässigt balanserad och att skolmåltiden ger både elever och personal en stressfri, välbehövlig paus under arbetsdagen.

Finland är det första landet i världen som år 1948 införde en lag om gratis skolbespisning för skoleleverna. Eleverna bidrog med att både odla och tillvarata råvaror till skolköken. Maten tillreddes kostnadseffektivt med beaktande av säsong. Kommunerna har en möjlighet att fortsättningsvis prioritera, stärka och stödja bespisningspersonalens yrkesstolthet genom att möjliggöra för personalen att själv planera och tillreda maten så att den a) är god, b) är näringsmässigt balanserad och c) förorsakar så lite matsvinn som möjligt (rester kan användas i måltiden följande dag).

Är du en kommunalvalskandidat som prioriterar skolköket, en handling i taget?

Kommunerna har nu en chans att profilera maten och måltiden i sin egen verksamhet.

Marthaförbundet frågar: Är du den marthakandidat som vill och vågar skapa en bättre kommun, en skolmåltid i taget?

Se alla artiklar