10.10.2006

Eva Biaudet är årets samhällsmoder

Riksdagsledamot Eva Biaudet har visat att hon axlar politikerrollen med ansvar.

– Som politiker gör jag ofta val mellan det privata och det offentliga. Det som jag gör för samhället som politiker påverkar i hög grad mitt eget liv. Det gäller att förvalta sitt mandat med äran i behåll, att fundera igenom varför man blivit invald i riksdagen, förklarar Eva Biaudet som är inne på sin fjärde mandatperiod. Hon är feminist och prioriterar frågor som berör kvinnor, hit hör till exempel konstgjord befruktning, sexköpslagen och äktenskap mellan två personer av samma kön. Enligt henne synliggörs alla människor när man jobbar för jämställdhet.

– Det är viktigt med en öppen dialog i ett öppet politiskt spel, säger Eva, själv en flitig aktör i samhällsdebatten. Hon syns ofta i massmedierna, dels som kolumnist, dels som en ofta intervjuad kändis.

Eva brukar rent intuitivt känna på sig att hon är på rätt väg i sitt politiska arbete. Det händer även att människor kommer emot henne på gatan och tackar henne för att hon vågar uttrycka åsikter som de delar med henne.

– Det ligger dock inte i tiden att kämpa för jämställdhetsfrågor. Kampen har hårdnat; obalans råder i maktfördelningen. De stora partierna tenderar att satsa på större frågor. Sfp är i alla fall det rätta partiet för mig. Partiet vågar ta sig an jämlikhets- och minoritetsfrågor.

Eva anser att alla frågor ska kunna granskas från olika håll. I frågor där människor kan styras av en övertygelse är det av största vikt att man öppnar upp för en analytisk dialog för att undvika fundamentalism.

Att det privata blivit offentligt är en oerhört viktig följd av kvinnors engagemang i politiken. Det är Eva Biaudet och andra kvinnliga politiker vi har att tacka för att våld i hemmet numera är ett brott som bör polisanmälas och att offren, oftast kvinnor och barn, kan söka professionell hjälp för att komma över sina trauman.

– Fortfarande råder det delade meningar om inte gränsen för det offentliga går just vid hemmets tröskel.

Till hemmets sfär hör hushållsavdragen, som innebär att man får dra av köpta hemhjälpstjänster i skattedeklarationen. Eva påpekar att sfp var en av de hårdaste ivrarna för hushållsavdraget, som gör det mindre ekonomiskt betungande att anställa hjälp i hushållet. Detta möjliggör att kvinnor lättare kan kombinera yrkeskarriär med familj och barn, eftersom en rättvis fördelning av hemarbetet inte är verklighet i alla partnerskap. För den ensamförsörjande kvinnan kan hushållsavdraget och till exempel städhjälp som ambulerar mellan många olika familjer vara en viktig räddningsplanka för att få vardagen att gå ihop. Det har även Eva fått känna på, frånskild fyrabarnsmor som hon är.

Speciellt besviken är Eva på budgetmanglingen av ensamförsörjartillägget, hellre hade hon sett att kopplingen till utkomststödet hade brutits. Stödet är minimalt och hon vet att många kvinnor i stället för att kräva fäderna på underhåll låter bli, för att bevara freden som är förutsättningen för barnens fungerande fadersrelation.

En annan viktig fråga som bäddar för trygga familjer och livskvalitet är föräldraledigheten, som enligt Eva borde vara ett år. I Sverige finns en rörelse som för fram tanken att föräldraledigheten borde delas lika mellan föräldrarna. Men Eva tycker att det bästa vore att föräldrar kunde välja olika lösningar, utgående från sin livssituation. De matematiska lösningarna tenderar att bli byråkratiska.

– Männen torde nog veta att en pappas goda förhållande till sitt barn beror på om han varit mycket med barnet när det var litet. Alla parter vinner på att vi stöder mannens rätt till förlängd pappaledighet.

Den samhällsmoderlighet som Fredrikastipendiet premierar får Eva Biaudet att associera till det som president Tarja Halonen för många år sedan sade till henne, som tröst för att hon oroade sig för hur det skulle gå att kombinera politikerjobbet med familjen: ”Det är bra att de egna barnen ser att man också bryr sig om andras barn.”

– Jag delar Tarjas i grunden humanistiska syn att bry sig om andra människor, även långt borta. Tarja sade också att det är viktigt för barnen att mamman fungerar som modell för denna livssyn.

Men Eva är utled på allt tal om präktighet. I praktiken handlar det om att turvis avstå från jobb och familjeliv.

– Det är en evig kamp. Jag gör hela tiden val, som politiker och mamma. I onsdags gick jag på ett föräldramöte i stället för på ett fullmäktigemötet. Helst skulle jag vilja göra allt. Jag är hungrig på livet. Jag måste säga att jag är lyckligt lottad som har ett fantastiskt jobb och fyra fantastiska barn! Men barn behöver tid, hela tiden ska man pussla för att få allt att gå ihop.

Skämtsamt kastar hon ut att hon smått funderat på att sätta in en kontaktannons: ”Sökes: En hederlig, gammaldags fru.” För visst skulle en självuppoffrande gammaldags fru i familjen stödja Eva Biaudets politiska karriär.

– Helt otrolig är tanken på en fru som fullständigt osjälviskt backar upp sin partner!

På frågan om de kvinnliga politikerna i de olika partierna lobbar för gemensamma frågor svarar Eva att hon över partigränserna diskuterat nätverk för kvinnliga företagare som vill gå med i ett avbytarsystem för att klara av graviditeter.

– Nätverket har visat sig fungera bra i Östra Finland, men de olika partierna för fram olika åsikter i frågan. En fråga som förenar kvinnorna i alla partier är att familjerna inte ska behöva avstå från subjektiv dagvård.

På frågan om Eva aldrig tappar tron på politiken svarar hon beredvilligt att hon alltid skulle vilja vara med där det händer, där debatten går het. I det politiska spelet har hon alltid förvånat sig över att förbättringar som kräver stora resurser brukar vara så mycket lättare att lösa än de mindre resurskrävande.

– Hit hör adoptivföräldrarnas situation, som jag i 16 år kämpat för att förbättra. Fortfarande får adoptivföräldrarna inte lika lång föräldraledighet som biologiska föräldrar. Volymen verkar vara viktigare för de stora partierna i kampen om rösterna. Jag tycker att problemen borde likställas; minoritetsgruppernas problem borde inte kännas mindre viktiga.

Prispengarna kommer Eva eventuellt att använda för en resa tillsammans med hela familjen.

– Pengarna kommer definitivt att användas till något utöver de vardagliga utgifterna.

--------------------------------------------------------------
Vem?

Eva Biaudet

Född: 27.2.1961 i nordvästra Helsingfors. Uppvuxen i en sympatisk förort med en massa ungar på gården.
Familj: Fyra barn: Amanda, 15, Julia, 15, David, 14, och Simon, nästan 6 år.
Bor: I södra Helsingfors i höghus nära barnens skolor och hobbyer.
Titel: Riksdagsledamot sedan 1991.
Karriär: Från skolpolitiker, vice ordförande för Svenska folkpartiet, ordförande för riksdagsgruppen och minister i Lipponens andra regering till Fredrika Runeberg-pristagare.
Hobby: Caféer.
Förebilder: Lillan (Rehn) och andra människorättskämpar.
Böcker jag rekommenderar: Jävlar anamma. Handbok för ensamma mammor och Leena Landers böcker.
Tror på: Att det går att ändra på samhället ... så småningom.
Vägrar tro på: Att människor inte bryr sig.

-------------------------------------------------------------------
Fakta om …

Prismotivering för Fredrikastipendiet 2006

2006 års Fredrikastipendium för samhällsmoderlig insats tillfaller Eva Biaudet. 2006 är året då vi firar 100 år av kvinnors rösträtt i Finland och årets pristagare är en utmärkt representant för uppmärksammandet av denna historiska framgång. Stipendiet ges till riksdagsledamot Eva Biaudet för hennes mångåriga arbete och outtröttliga engagemang på politikens område. Hennes brinnande intresse, visionära tänkande och öppenhet i samhällsdebatten vittnar om ett djupt och aktningsvärt engagemang, särskilt för de frågor som rör barn, minoriteter och utsatta grupper i samhället.

Samhällsmoderlighet är ett begrepp som hör samman med de visioner om ett jämställt samhälle som rösträttskampens kvinnor förespråkade. Tack vare deras gärningar har vi kommit långt, men fortsättningsvis kräver arbetet för jämlikhet och rättvisa sina engagerade förespråkare som vågar visionera och tro på sin sak. Eva Biaudets arbete och drivkraft kan med fördel tillskrivas samhällsmoderlighet av vår tids mått. Liksom våra förmödrars insatser, visar Evas arbete att litet och stort hör ihop, det rymmer allt från värnandet om samhällets minsta enheter – individen och familjen – till ett globalt ansvar. Eva är en modern kvinna som fortsätter de uppgifter många generationer kvinnor före henne arbetat för. Eva är likt Fredrika Runeberg en föregångare i både samvets- och samhällsfrågor.

Eva Biaudet räds inte utmaningar och motstånd. Hennes förtjänstfulla arbete, inte minst för jämställdhet och jämlikhet, vittnar om insatser där även många gånger ett stort mått av mod har behövts. Hon säger själv att "man måste våga för att få en bättre värld – i smått och stort".

Kommittén för Fredrika Runeberg-fonden: Anna Lena Karlsson Finne (SKvF), Alice Lillas (Kulturfonden), Katarina Rejman (Marthaförbundet), Ann-Mari Häggman (SFV).

Text: Sunniva Ekbom
Foto: Charlotta Boucht

Källa: Tidskriften 06/06

Se alla artiklar