En dyr historia
I juli 2015 beslöt Kanada att slopa skatten på tamponger, bindor, menskoppar och andra hygienprodukter för kvinnor. Detta efter påtryckningar från kvinnoorganisationer som samlade ihop nästan 75 000 namn för att häva den så kallade ”tampongskatten”. Kvinnor ska inte bli ekonomiskt bestraffade på grund av sitt kön, var ett av argumenten.
Annat är det i USA. I fyrtio delstater klassas mensskydd fortfarande som ”lyxprodukter” och beskattas därefter. Under sin livstid betalar en amerikansk kvinna sammanlagt runt 18 000 dollar för att skydda sig då hon har mens. Staterna med tampongskatt gynnas såklart av inkomsterna, till exempel Kalifornien drar årligen in ungefär tjugo miljoner dollar i skatt bara på hygienprodukter för kvinnor.
Stiftar lagar
När president Barack Obama i januari i år blev utfrågad om tampongskatten av Youtube-personligheten Ingrid Nilsen, svarade han att skatten antagligen grundar sig i att det är män, och inte kvinnor, som stiftat lagarna. Nilsen påpekade att det knappast finns någon kvinna som ser mens som ett lyxevenemang och Obama nickade instämmande. Tyvärr är det ändå inte upp till USA:s president att justera skatterna, det amerikanska skattesystemet baserar sig till stor del på enskilda staters lagstiftning. Obama gjorde det han kunde och uppmanade kvinnor att organisera sig och kräva en ändring, precis som de kanadensiska kvinnorna gjorde. Många stater överväger i dag att slopa tampongskatten, men till exempel i Utah röstade man för att ändå behålla den av rädsla för att andra skatter annars skulle höjas.
En orsak till att tampongskatten diskuteras först nu kan vara att menstruation länge ansetts vara någonting ytterst privat, ingenting man pratar offentligt om. I reklamer är mensblodet blått och varken på arbetsplatser eller i skolor är mensskydd någonting man stolt viftar med. Trots att vi lever år 2016 uppfattas mens fortfarande som ofräscht, det ska bekämpas och döljas. Det ironiska är att vi är vana att se filmer där människor skjuter och knivhugget varandra så att blodet flödar, medan mensblodet uppfattas som onaturligt och frånstötande.
Betalar mer
Hösten 2015 jämförde konsumentverket i New York över 800 liknande produkter riktade till män och kvinnor. De kom fram till att produkterna som kodats som kvinnliga (ofta med färgerna rosa och rött) i medeltal var sju procent dyrare än de manliga. Den största skillnaden var varugruppen hårvårdsprodukter, där artiklar riktade till kvinnor i medeltal var hela 48 procent dyrare än motsvarande produkter för män. Eftersom kvinnans dollar i USA fortfarande bara ligger på 79 cent, innebär det att kvinnor i medeltal inte endast förtjänar mindre, utan också att de betalar mer för exakt samma produkter.
En grupp som drabbas extra hårt är låginkomsttagare och hemlösa kvinnor. Donationer till härbärgen för hemlösa består vanligen av mat och kläder, och få organisationer i USA delar regelbundet ut bindor och tamponger. Det betyder att det under en vecka varje månad är extra svårt för de hemlösa kvinnorna att hålla sig rena. Eftersom bristen på hem också vanligtvis betyder att man inte har tillgång till tvättmaskin, är det även svårt att hålla nedstänkta kläder rena.
Enklare vardag
Ur ett rent ekonomiskt perspektiv skulle en engångsinvestering som menskoppen hjälpa många hemlösa kvinnor. För tio år sedan började det finländska företaget Lunette producera menskoppar, och för några år sedan inledde man ett samarbete med bland annat hjälporganisationen Lava Mae i San Francisco. Lunette donerar menskoppar till hemlösa kvinnor genom Lava Mae, som i sin tur också hjälper kvinnor utan hem att hålla sig rena genom att erbjuda dem duschar och toaletter i gamla bussar. En långsiktig lösning är givetvis att kräva att företag inte sätter ett högre pris på produkter som riktar sig till kvinnor, att slopa lyxskatten på menstruationsskydd och kräva lika lön för lika arbete. Men den finländska menskoppen gör, till att börja med, vardagen lite enklare för många kvinnor.
Text: Jeanette Öhman
