"Det viktigaste och det mest värdefulla vi har är våra medlemmar"

"Det viktigaste och det mest värdefulla vi har är våra medlemmar"

"Utan medlemmar har vi inget existensberättigande. Utan medlemmar finns inte martharörelsen", sade förbundsordföranden Andrea Hasselblatt i sitt tal på Marthaförbundets årsmöte 2021.

Bästa marthor,
Vi inleder ett historiskt möte, Marthaförbundets årsmöte. Det första i sitt slag sedan år 1998. Det första steget i vår organisationsutveckling.

När jag ser på våra planer för det kommande verksamhetsåret känner jag en stor stolthet. Jag känner stolthet av två orsaker. För det första är våra tyngdpunktsområden i harmoni med själva grundpelarna i vår verksamhet. När vi blickar tillbaka till uppkomsten av vår rörelse så betonades då ett modigt samhällsengagemang. Martharörelsen jobbade då banbrytande för aktuella och brännheta frågor som folkbildning för alla och kvinnors rösträtt.

Vi har under åren målmedvetet jobbat med de frågor som då har varit de stora universella frågorna i vår tid. Vi jobbade med konsumentupplysning, när de flesta inte kände till så mycket om varors ursprung och påverkan. Vi började engagera oss i miljöfrågor långt innan den breda allmänheten fick upp ögonen för behovet av ekologiska lösningar. Vi engagerade oss i jämlikhets- och jämställdhetsfrågor innan de flesta politiska partierna började göra det.

Den andra orsaken till att jag nu känner stolthet är att vi vågar ta de här traditionerna och modigt anpassa dem till de mest avgörande frågorna på 2020-talet.

Vårt uppdrag är (jag citerar): att bidra till en bättre värld genom att dela kunskap om hushåll, ekonomi, ekologi och vardagsberedskap samt genom att främja jämställdhet. Vårt budskap är universellt.

Fokus på Agenda 2030-målen

År 2015 antog FN Agenda 2030, som är en handlingsplan för att avskaffa extrem fattigdom i världen och för att trygga välfärden på ett miljömässigt hållbart sätt. För att uppnå målen med Agenda 2030 behövs det ett brett engagemang av bland annat regeringar, näringslivet, det civila samhället och inte minst av den enskilda människan.

Egentligen har mycket av vår verksamhet redan varit kopplad till målen i Agenda 2030, men nu vill vi ta steget vidare för att fördjupa arbetet med de delar av Agenda 2030 där vi ser att vi kan bidra. Ett exempel på hur vi kan bidra är att bekämpa natursvinnet och på det sättet upprätthålla den biologiska mångfalden. Andra exempel handlar om hur vi kan befrämja hälsa och välbefinnande och jobba för en hållbarare konsumtion och produktion.

Jag är alltså stolt över att vi nu har uttalat Agenda 2030-målen som ett tyngdpunktsområde i vår verksamhet 2022. Det känns som sagt naturligt att vi gör det med tanke på hur Martharörelsen under hela sin långa historia har engagerat sig i de största aktuella samhällsfrågorna.

Genom att knyta våra mål tätare till de ambitiösa målen i Agenda 2030 visar vi att vi fortfarande är en trovärdig samhällsaktör. Det här är ett sätt för oss att ännu tydligare lyfta fram vårt samhällsengagemang och vårt arbete för en bättre värld, en vardag i taget.

Jämställdhet och jämlikhet

Lika självklart upplever jag att det är att vi i vår verksamhetsplan uttryckligen betonar målet med att öka jämställdheten och jämlikheten. I Agenda 2030 nämns det här bland annat i det femte målet Att minska ojämlikheter inom och mellan länder och i det tionde målet Att uppnå jämställdhet och förstärka alla kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.

Marthaförbundet har jobbat med jämlikhet och jämställdhet i 122 år. Vi tänker kanske ibland att vi redan har uppnått allt det viktigaste. Vi tänker kanske att Finland år 2021 är ett jämlikt och jämställt land, vad finns det mera att jobba för inom de här områdena?

Visst, från den tid när martharörelsen slogs för kvinnors rätt att få rösta i val har det hänt mycket. Men fortfarande finns det en hel del arbete att göra innan vi på riktigt kan säga att Finland är ett genuint jämlikt och jämställt land.

Jag citerar direkt ur vår verksamhetsplan: Ingen ska diskrimineras på grund av ålder, kön, funktionsvariation, ursprung eller socioekonomisk ställning. Det långsiktiga målet är att skapa ett förbund där alla känner sig välkomna och delaktiga. Och i det här sammanhanget vill jag betona ordet alla.

Det mest värdefulla vi har är medlemmarna 

Det första tyngdpunktsområdet som finns listat i vår plan för 2022 är: Medlemmen i fokus.

I korthet betyder det: Det viktigaste och det mest värdefulla vi har är våra medlemmar. Utan medlemmar har vi inget existensberättigande. Utan medlemmar finns inte Martharörelsen.

Vi har talat en en hel del om vad vi kan erbjuda våra medlemmar i dagens digitala värld. Vad kan vi ge när all information finns på nätet?

Svaret är massor. Vi kan för det första erbjuda en unik gemenskap och ett starkt nätverk. Vi kan för det andra kombinera den här gemenskapen med en meningsfull verksamhet med en stark samhällskoppling, som till exempel i arbetet med Agenda 2030-målen.

Men på ett konkret plan som alla kan känna att dom kan ta del av och påverka med.

Jag ser att vi alla kan bli tydligare med att uttala de här. Vårt erbjudande är starkt och det är något vi alla stolt kan marknadsföra till nya, potentiella medlemmar,

Samtidigt vill vi hela tiden minska på byråkratin – på alla nivåer i vår verksamhet. Vi ser gärna att föreningarna till exempel fördelar uppgifterna på flera personer, så att belastningen inte blir för stor på några eldsjälar. Det ska inte enbart vara givande att vara medlem i Martharörelsen - det ska också vara roligt!

Frivilligarbetets betydelse

Jag har på senare tid funderat en hel del på betydelsen av frivilligarbete. Finland kallas för föreningarnas förlovade land. Och det är inte utan orsak vi kallas för det. I Finland finns cirka 100 000 registrerade föreningar, med totalt cirka 15 miljoner medlemmar.

Utan det frivilligarbete och den osjälviska insats som så många bidrar med, så har vi inga föreningar - och inte heller en Martharörelse. Det handlar om ett oräkneligt antal timmar som våra eldsjälar sätter på att inspirera, engagera och organisera.

Vårt frivilligarbete är helt avgörande för oss och jag vill gärna lyfta fram det här till diskussion. Hur kan vi bli bättre på att lyfta fram alla de här eldsjälarna som dagligen skapar vår rörelse? Vi får aldrig se det här som en självklarhet.

Vi måste också som rörelse se till att vi förtjänar allt frivilligarbete som görs.

Ett svar på frågan är kanske att vi hela tiden måste kännas relevanta. Att vi hela tiden lever med vår tid och kan kommunicera ut varför det fortfarande är viktigt att engagera sig i Svenskfinlands största kvinnoorganisation.

Och jag upprepar gärna de argument jag ser: Vi erbjuder en unik gemenskap i kombination med en aktuell och meningsfull verksamhet, som dessutom är kopplad till de viktigaste samhällsfrågorna på 2020-talet.

Martharörelsen som ett träd

Man kan likna vår rörelse med ett träd. Kanske med ett drygt 120 år gammalt olivträd.

Trädet har sin stam – och stammen är våra ideal och vårt uppdrag.

Men för att trädet ska leva behöver det rötter. Och rötterna är självfallet våra medlemmar. Rötterna skapar livet, rötterna tränger längst in i jorden. Det är rötterna som bär upp hela trädet.

Och med friska rötter kan ett olivträd bli gammalt. Det kan leva i långt över 1000 år.

Så egentligen kan man säga att vi under det kommande verksamhetsåret har rötterna i fokus.

Våra historiska rötter i verksamheten syns i form av ett starkt samhällsengagemang, bland annat genom kopplingen till målen i Agenda 2030.

Och våra levande rötter syns framför allt i betoningen på medlemmen i fokus.

Jag önskar alla en skön – och framför allt en frisk – vår!

Se alla artiklar