16.10.2014

Det kostar på att vara kvinna

Det kostar på att vara kvinna

För att kunna upprätthålla ett pensionssystem också i fortsättningen, måste vi arbeta längre. Den diskussionen har knappast undgått någon.

Den pensionsuppgörelse som träder i kraft år 2017 diskuterades flitigt innan den godkändes i slutet av september. Men det faktum att alla arbetstagarorganisationer inte godkände reformen, har gjort att diskussionen har böljat vidare. Pensionsreformen innebär att pensionsåldern höjs, medan pensionstillväxten, det vill säga den procent som pensionen räknas enligt, sänks. De uträkningar som har presenterats visar att vi ändå kommer att få mera pension än tidigare. Så var klämmer skon, då alla inte glatt tackar och tar emot?

Pensionsreformen höjer pensionsåldern, så genom att jobba längre får man också mer i pension – förutsatt att man inte har haft avbrott i sin arbetskarriär. Den nya reformen utgår från en modell där man får maximal pension (procentuellt sett) om man utan avbrott arbetar från det man är 17 år fram till den förväntade övre pensionsåldern, som så småningom kommer att närma sig 73 år. Jämför denna ålder med medelåldern på dem som i dag går i pension, vilken är cirka 61 år.

Enligt uppgörelsen kommer de som har haft avbrott i arbetskarriären att ha en lägre pension än de som efter en kort tids utbildning har inlett en arbetskarriär i unga år. Risken finns att de grupper i arbetslivet som inte har en trygg och fast anställning, och som är tvungna att hoppa från så kallade snuttjobb till snuttjobb, samt de som tar flera år vårdledigt för att stanna hemma med barn, är de som förlorar. Vilka är då dessa grupper? Statistik visar att det främst är kvinnor som deltidsarbetar och som får nöja sig med snuttjobb. Likaså visar statistiken att andelen kvinnor med akademisk eller yrkeshögskoleutbildning är stor inom den offentliga sektorn. Dessa kommer senare ut i arbetslivet där lönesystemet baserar sig på antalet arbetsår, vilket ger en lägre månadslön. Till dessa yrkesgrupper hör bland annat barnträdgårdslärare, sjukskötare och lärare, vilka till största delen är kvinnor. Färsk statistik visar dessutom att arbetslösheten bland mammor i flerbarns- och småbarnsfamiljer ökar, så också detta omöjliggör en lång arbetskarriär som garanterar en högre pension.

Allt kan inte lösas genom en pensionsreform, men kan vi tala om jämställdhet om vi har ett pensionssystem som premierar männens livsval och som bortser från den verklighet som en stor grupp i samhället lever i? Borde vi rentav sträva bort från ett pensionssystem som har livsinkomsten som grund för pensionen? Samtidigt kommer vi alla att vara tvungna att se till att vi orkar allt längre i arbetslivet. Pensionssystemet räddades – utmaningen blir att se hur jämställdheten och en lång arbetskarriär på riktigt ska kunna förverkligas.

Christel Raunio, förbundsdirektör

Se alla artiklar