Hon arbetar för hela personalens bästa

Hon arbetar för hela personalens bästa

Michaela von Wendt, 34, har arbetat på Lundia i nästan fyra år. Dessförinnan tjänstgjorde hon inom finansbranschen och som konsult.

– Lundia är ett varumärke som väcker känslor, alla känner till Lundia. Bolaget är grundat redan år 1948 och är ett inhemskt familjebolag med finländska produkter. Det var inte ett jobb jag kunde tacka nej till, berättar Michaela om när hon blev rekryterad till posten som vd.

Hon började med att bekanta sig med bolaget och hela personalen.

– Jag träffade alla och samtalade med var och en. I början var det mycket lyssnande, men sedan måste man som chef också våga börja göra.

Lika viktiga

I dag har Lundia sammanlagt fyrtio anställda. All produktion är utlagd på entreprenad, men indirekt sysselsätter Lundia över tusen arbetstagare i Finland. Michaela poängterar att alla är lika viktiga.

– En av de viktigaste är den person som svarar i växeln när en kund ringer. Man måste få bra service redan där. Lika viktigt är att inte en enda mutter saknas. Hela kedjan är viktig, och för att må bra på arbetet måste man känna att det man gör är betydelsefullt, säger Michaela.

Då hon började som vd formulerade hon tillsammans med de anställda ett mål, nämligen att Lundia ska vara den bästa och mest etiska arbetsplatsen i Finland. Varje enhet har sina egna delmål och dessutom gör man upp en plan för varje arbetstagare och evaluerar den årsvis.

– En hälsosam arbetsplats är en arbetsplats där personalen mår bra och där man har ett klart och tydligt mål som hela teamet arbetar mot tillsammans. Alla ska också veta vilka förväntningar chefen och bolaget har på dem, och vilka förväntningar man har på sig själv. Vi går noga igenom arbetsbeskrivningen och talar om ifall det finns problem, säger Michaela.

Fungerar bra

Michaelas närmaste team är ledningsgruppen. Att ledningsgruppen fungerar bra märks, inte minst i dag då Michaela är föräldraledig och hemma med sitt andra barn.

– Jag återvänder till arbetet i höst och arbetar för närvarande under föräldraledigheten på söndagar. Jag har en bra ledningsgrupp och styrelse. De får i nuläget större frihet och samtidigt mera ansvar, men det är också mitt sätt att leda, säger Michaela.

Sedan hon började på Lundia har hälften av personerna i ledningsgruppen bytts ut. När det gäller rekrytering har Michaela klart för sig vad hon söker.

– Jag vill alltid omge mig med människor som är duktigare än jag på något, så att vi kompletterar varandra, säger Michaela.

Hon berättar om en situation då hennes ledarskapsförmåga sattes på prov. Hon kritiserades av en gruppledare för att lägga sig i den operativa verksamheten.

– Vi diskuterade. Jag förklarade att det inte var meningen att trampa på någons tår, men då jag fick höra om problem i hans team, var det min uppgift att ta tag i dem. Om människor mår dåligt ska jag lägga mig i, säger Michaela.

Räcker med mindre

En annan situation där det gäller för en chef att lägga sig i är när någon överpresterar.

– Det har jag också sett i mitt team och har då sagt till personen att inte fortsätta på samma sätt. Blir man helt utbränd är man inte till någon nytta för bolaget. Ansvaret ligger både på individen och på chefen. Jag föregår med gott exempel, genom att ta ledigt ibland och boka om möten när det blir för mycket.

Michaela har en konkret uppmaning:

– Speciellt unga kvinnor behöver inte överprestera, det räcker med 95 procent.

År 2013 ordnade företaget HRM Partners en kampanj kring ledarskap. De samlade in finländarnas syn på ett gott ledarskap, och i en omröstning fick Michaela von Wendt flest röster och kammade därmed hem utmärkelsen Loistava Liideri (sv. lysande ledare).

– Det var en trevlig överraskning. Samtidigt var det ett bevis och en bekräftelse på att jag gör de rätta sakerna. Helt ödmjukt tycker jag att jag var värd utmärkelsen, efter att i åtta år ha lett team och alltid arbetat för personalens bästa.

Stor försändelse

Michaela beskriver sig som mycket flexibel. Hennes arbete handlar ungefär till hälften om att leda andra och till hälften om att göra annat, såsom administration och försäljning. I en liten organisation måste man hoppa in där det behövs. En sommar skulle en stor exportförsändelse i väg till Japan, då stod Michaela och packade en hel dag.

– Det är viktigt att vara sig själv och att leda genom exempel. Människor ser att jag är allvarlig och att jag också gör saker, säger Michaela.

Hon har studerat företagsledning och organisation vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Sitt ledarskap har hon utvecklat sedan hon var 14 år gammal, också på fritiden, bland annat som ledare för barngymnastik. Också studentkårsverksamheten och olika projekt har varit viktiga för henne.

– Vissa har medfödda ledarskapstalanger, men alla kan arbeta på det och bli en bättre ledare, säger Michaela.

Enligt henne ska en chef bygga och skapa förtroende och vara konsekvent och rättvis. Och våga tala också om svåra saker.

– Inte behöver det vara så svårt, ler hon.

Bra balans

Michaela har stöd i sitt arbete av styrelsens ordförande samt av sin familj och sina vänner. Hon har också en mentor, vilket hon rekommenderar för alla nya chefer. Michaela sköter om sig själv genom att se till att sova tillräckligt och genom att ha en bra balans mellan arbete och fritid. Hon tränar med en personlig tränare. Ett viktigt andningshål är hemmet.

– För att orka ska man också ha en passion för det man gör. Många som klagar på en dålig chef eller en dålig arbetsplats kanske inte inser exakt var skon klämmer – att de inte trivs med sitt jobb.

Michaela försöker däremot utveckla sig själv i nästan motsatt riktning.

– Ibland blir jag för ivrig. Jag behöver mera tålamod, att komma ihåg att låta andra tala till punkt och ibland sova på saken innan jag trycker hårt på gaspedalen gällande någon ny idé. Jag försöker tänka mer långsiktigt.

I Michaelas framtidsplaner finns ett eget företag. Vad det blir vet hon ännu inte, och för tillfället trivs hon på Lundia.

– Vi har en god anda och det är roligt att arbeta med finsk design och kvalitet, och med produkter som är ekologiska och etiska.

Text: Mari Pennanen

Se alla artiklar