Så bygger du ett hem som håller för livet

Arkitekten Ann Charlott Hästö betonar hur viktigt det är att man utgår från sig själv och den egna familjens behov, beteenden och intressen då man står inför ett nybygge eller en renovering. En bostad som funkar hela livet, som man trivs i och är nöjd med, är en hållbar bostad.

– Jag gillar inte trender. De är inte förankrade i hur just ditt liv fungerar. För närvarande tas det till exempel för givet att man ska ha öppna planlösningar, men det kan fungera dåligt i en småbarnsfamilj där man kanske vill kunna stänga om sig och se på teve i lugn och ro samtidigt som barnen stojar. Det underlättar att ha utrymmen där det får vara rörigt, som ett kök som går att stänga eller ett grovkök för allt vardagsstök, säger hon.

Hästö rekommenderar att man utgår från familjens intressen och vanor då man planerar bostaden. Är det friluftsliv som gäller, eller är det matlagning? Är man social, har man många gäster och stora bjudningar? Eller vill alla kunna få vara för sig själva och ha det tyst runt omkring sig?

– Det är också viktigt att tänka på olika livsskeden då du planerar. Ofta bygger man samtidigt som barnen är små, men livet kommer att förändras – hur fungerar huset då du själv blir äldre?

I planeringsskedet behöver en mängd beslut fattas. Då underlättar det om du försöker beskriva det du är ute efter med din bostad i några nyckelord, som du sedan kan återvända till om du har svårt att bestämma dig för vilken lösning som blir bäst.

Med kvalitet som ledord

Kvalitet är ett ledord som Ann Charlott Hästö vill ta fasta på.

– Jag tycker att man ska satsa på material och möbler som ska hålla för användning hela livet. Vill du trots allt byta ut dem ska de ha ett andrahandsvärde och kunna användas vidare någon annanstans i stället för att kasseras, säger hon.

Hästö talar också för att välja material och fast inredning som är tidlösa.

– Att måla om eller byta ut lös inredning är ingen stor sak, men grunden ska hålla på sikt. Man brukar säga kill your darlings, det vill säga att man inte ska försöka få in precis allt som man gillar, utan i stället begränsa och skala av. Då är det lättare att variera sig till exempel med textilier.

Över lag vill Hästö slå ett slag för naturmaterial, både för fast och lös inredning.

– Naturmaterial kan återbrukas eller återvinnas. Vi borde satsa mer på att det vi bygger också ska gå att demontera och återanvända på något sätt. Jag tror att byggvaruhus småningom kommer att ha återbruksavdelningar för parkett, dörrar och fönster.

Välj lokalproducerat

Lokalproducerade material är att föredra. Då kan du lättare kontrollera produktens klimatavtryck och bidrar inte till långa transporter. En annan aspekt är att välja sunda material ur hälsosynvinkel.

– Vi vill ju ha friska hus, men ibland glömmer man att också välja friska möbler som inte avger skadliga kemikalier eller mikrober, säger Hästö.

Hon tycker man ska planera konstruktionen med tanke på återbruk och så små framtida renoveringsingrepp som möjligt.

– Ofta klämmer man in alla rör och all husteknik i väggarna, vilket betyder att man behöver riva mycket för att komma åt om något behöver bytas. I stället kan du försöka koncentrera hustekniken i schakt som går att öppna utan att du måste riva allt runt omkring. Tänk åtkomlighet och möjlighet att demontera!

Moduler ger flexibilitet

Ann Charlott Hästö lyfter fram sommarstugor som ett exempel på flexibelt byggande som du kan låta dig inspireras av då du planerar ditt fasta boende.

– Vad är det som säger att allt måste bli färdigt direkt, eller att alla funktioner måste vara samlade i en byggnad? Vid sommarstugan har vi ofta olika moduler som kan vara stängda eller tas i bruk efter behov, som en separat gäststuga och en separat bastubyggnad. Det här kan vara en lösning som gör boendet flexibelt, varefter livet förändras. Det kan också vara ett sätt att klara ekonomin. Satsar man först på ett lite mindre hus har man om tio-femton år igen råd att bygga en gäststuga som samtidigt kan fungera som ungdomsrum, säger hon.

Har du redan ett stort hus kan du tänka på samma sätt. Hela huset behöver inte vara i bruk året om, under vintern kanske du kan stänga ner en del och spara värme.

Att bygga utgående från moduler som kommer till stegvis eller tas ur bruk tillfälligt utgående från föränderliga behov, är också intressant då det kommer till offentligt byggande.

– Många gånger är det svårt att veta vilken kapacitet som behövs om några decennier. Då är den bästa lösningen inte nödvändigtvis att genast satsa på en jättestor nybyggnad. Går det i stället att planera i etapper och att också ta vara på det befintliga byggnadsbeståndet i stället för att bara bygga helt nytt?

Ett varmare klimat

En framtidsaspekt som påverkar byggandet redan i dag, eller som åtminstone borde göra det, är klimatförändringen.

– Vi går mot ett varmare klimat – hur vill vi att våra hus ska fungera i den förändringen? Vi kan se på hur man har byggt tidigare exempelvis i Sydeuropa. Här har husen tjocka väggar med små fönster som håller värmen borta. Jämför det med de stora glasade partierna i våra hus, där det redan i dag behövs skuggande gardiner och maskinell kylning. Samtidigt som vi vill kunna gå i t-tröja inomhus mitt i vintern …

Det gäller alltså att beakta både värme och kyla, men också stormar, stora regnmängder och vattnets avrinning då huset planeras.

Vill du ha stora fönster rekommenderar Hästö att man också bygger ett rejält takutsprång.

– Över lag är det bra att tänka på väderstrecken då du placerar olika funktioner i huset. Sovrum passar till exempel bra mot norr eller öst, då får du morgonsol, medan det är svalare och mörkare på kvällen. Solnedgången njuter du av i vardagsrummet eller på bastuterrassen.

Smart teknik

Uppvärmning av huset kräver mycket energi. Med hjälp av smart teknik kan du styra både värme och ventilation väldigt precist och spara energi.

– Det här är ändå ett område där det händer väldigt mycket för tillfället, så det kan löna sig att ha lite is i magen, säger Ann Charlott Hästö.

Olika lösningar för värmeåtervinning är åtminstone att rekommendera. I stället för maskinell ventilation har man börjat se lite mer på traditionella lösningar, exempelvis gamla tiders självdrag, men det här är ännu svårt att förverkliga med den gällande lagstiftningen.

– Ett annat exempel är matförvaring. Förr hade man källare eller jordkällare. Är det vettigt att vi i dag ska ha fyra kylskåp och frysar på rad?

För framtidens hus gäller det att både våga tänka i nya banor och att vara mån om traditionella tekniker som fungerar.

Arkitektens bästa tips för ett hållbart byggande

• Planera utgående från egna behov och vanor.
• Bygg inte onödigt stort. Varje kvadratmeter kostar att värma upp och underhålla.
• Bygg med lokala material. Trä är hållbart för framtiden. Undvik gärna betong som är mycket energikrävande att producera.
• Satsa på kvalitet. Tänk att materialen du väljer ska gå att demontera och ha ett andrahandsvärde.
• Låt det ta tid. Bygg så att huset håller i tvåhundra år. Då är några månader extra byggtid ingen stor sak.
• Börja inte med för liten budget. Världsläget kan ändras, räntorna kan stiga. Bygg först då du har ekonomi för att bygga ett bra hus.
• Tänk på miljön runt bostaden, vi mår bra av naturen. Bevara den naturliga mångfalden i närmiljön, allt behöver inte vara välklippta gräsmattor.
• Det är också viktigt att inte täcka allt med hårdgjorda ytor. Växtlighet och absorberande ytor där regnvatten kan rinna undan minskar risken för skador vid skyfall.