Hållbar sopsortering i hemmet

Marthaförbundets ekonomirådgivare Maria Österåker betonar vikten av att minska mängden konsumtion för att undvika onödigt avfall. Genom att köpa färre produkter och använda dem längre i stället för att slänga dem när de blir omoderna eller tråkiga kan du aktivt minska avfallet redan från början.

– Avfall är ju det som kommer ut i slutet av systemet, men jag vill gärna flytta fokus till det som kommer in. Minska mängden saker helt enkelt, det som kan bli sopor. Köp mindre, använd längre och gör dig inte av med grejer för att du tröttnar på dem eller för att de blir omoderna, säger Maria Österåker.

Alternativa användningssätt

Enligt Maria är återanvändning nyckeln till framgång. Genom att omdefiniera vad som kan betraktas som avfall och hitta alternativa användningsområden för gamla föremål kan vi minska avfallet betydligt.

– Vi kan förändra vår syn på vad som är sopor och tänka återanvändning. Har du gamla kläder, klipp dem till städtrasor. Och det är okej att använda ett plagg en säsong till. Låt inte saker bli avfall så snabbt, påpekar Maria och fortsätter:

– När det gäller själva sopsorteringen kan du sätta dig ned och fundera på vad du vill sortera och hur du ska göra det på bästa sätt: Var ska sakerna sorteras? När för du dem till återvinning? Ofta låter man bli att sortera eftersom man inte vet var man ska samla ihop det som ska återvinnas. Fundera hur du får in det i hemmet. Du kan till exempel skaffa två lådor, en för kartong och en för plast. Eller, om du har lite utrymme, köpa en låda med lock som kan användas som bänk eller pall medan du samlar in det som ska återvinnas.

När det kommer till att sopsortera är det viktigt att fokusera på material som elektronik, då gammal teknik ofta glöms bort och blir kvar i hemmen.

– Vi borde bli bättre på att återvinna gammal elektronik. Gamla telefoner och surfplattor blir ofta kvar hemma när vi har köpt nya. Men de är inte svåra att återvinna. Ofta tar affären där du köper nytt emot den gamla produkten. Det finns så många metaller i telefoner som är lätta att återvinna. Metallerna är begränsade naturresurser, så lämna in sladdar, telefoner och elektronik. Många är rädda för att de måste tömma telefonerna och plattorna, men det är bara att titta på nätet, instruktionerna är ganska enkla. Ofta räcker det med att ändra tillbaka inställningarna till fabriksinställning.

Högkvalitativa produkter

För att minimera miljöpåverkan av avfall rekommenderar Maria också att du undviker att köpa kläder med blandade material och i stället satsar på högkvalitativa produkter som varar längre.

– En sak som du kan tänka på då du handlar är att det är svårare att sortera och återanvända klädesplagg som är blandade av olika material. En annan sak är att man köper bra kvalitet. Vi vill undvika att det snabbt blir till avfall.

Maria framhåller även att vissa produkter, som fleecetröjor som avger mikroplaster vid tvätt, kan skapa avfall under användning.

– En fleecetröja kan vi ha länge, men varje gång du tvättar den avger den mikroplaster. För att minska mängden avfall och din miljöpåverkan kan du välja rätt redan i affären. I mataffären kan du till exempel välja bort styckeförpackat, såsom enskilt plastförpackade ostskivor. Och köper du en gräddfilsburk utan plastlock har du redan minskat mängden avfall.

Engagera hela familjen

Att involvera hela familjen i effektiv sopsortering är avgörande för att skapa en kultur av hållbarhet. Maria föreslår att du gör sopsortering till en rolig aktivitet för barnen genom att koppla det till belöningar eller lek.

– Prata om sopsortering som en naturlig grej. Låt barnen vara med och panta, och kanske till och med få pengarna. Med yngre barn kan man göra det till en rolig upplevelse då man för till återvinning och köper glass eller går till lekparken på samma gång.

Maria betonar även vikten av att vara medveten om produktval i butiken och uppmana andra att vara mer kritiska mot överflödiga plastförpackningar.

– Du kan också vara lite som en detektiv i affären: Vilka produkter är tillverkade av återanvändbart material? Eller leta efter produkter med onödigt mycket plastemballage.

Samtidigt kan du uppmuntra äldre generationer att också delta genom att erbjuda dem assistans för att hjälpa dem att komma i gång med sopsortering.

– Kanske farmor och mormor eller den äldre generationen inte sopsorterar för att de inte kommer sig iväg – erbjud dem hjälp.

Vilka åtgärder i samhället rekommenderar du för att göra sopsorteringen mer hållbar och enkel för alla?

– Det är väldigt enkelt att sopsortera i Finland i dag. Att vi inte sopsorterar beror inte på att det är krångligt, utan för att vi inte vill, orkar eller kommer oss för. Ofta finns det insamlingskärl i samband med mataffären. Är du osäker går du in på avfallshanteringssidor på internet och skriver till exempel ”nagellack”, svaret kommer direkt.

– Vi borde också optimera tömningen. Kanske kan vi, om vi sorterar själva, ha längre tömningsintervall för sopbilen. Och varför inte kolla med grannen om det går att ha ett gemensamt sopkärl.

Hur kan vi säkerställa att vårt sopsorterade avfall återvinns eller återanvänds på ett hållbart sätt?

– Det är svårt att veta, men man kan alltid fråga. Ju fler av oss som frågar, desto fler svar måste myndigheterna ge oss. Om inte jag sorterar och slänger allt i samma sopkärl ligger ansvaret på mig. Men om

jag har sorterat och allt läggs i samma sopkärl är ansvaret någon annans, även om resultatet är detsamma. Det är onödigt att medvetet göra fel. Om vi vill att det ska bli rätt, måste vi själva göra rätt.

Optimera och underlätta

På samhällsnivå rekommenderar Maria regleringar kring förpackningar för att minska överkonsumtion samt uppmuntran till enklare reparationer av produkter.

– På ett större plan gäller det att lagstifta om förpackningar. Det håller EU på med och det är jättebra. Det ska inte längre gå att köpa en jättestor förpackning där det sedan finns innehåll bara till hälften. Vi borde även lagstifta mer om att göra produkter lättare att ta isär om de består av olika material. Produkter måste tillverkas så att de är lättare att reparera. Marthaförbundet har redan för flera år sedan påtalat att Finland borde sänka momsen på reparationer. Det är dumt att ett land förespråkar cirkulär ekonomi, men ändå gör det svårt att reparera.

Maria uppmuntrar även till grannsamverkan för gemensamma sopkärl och nämner värdet av projekt som ”Roskalava”, där gratismaterial erbjuds till intresserade.

– Ambulerande sopsorteringsprojekt är också bra. På kollektiv nivå finns det till exempel Facebookgrupper som ”Roskalava” där folk uppmanas komma och gratis hämta saker som kan återanvändas.

Men Maria slutar inte där, utan pekar även på behovet av att fråga efter hållbart återbruk av sorterat avfall för att garanteraen verklig minskning av mängden avfall till deponi. På så sätt kan vi alla bli aktiva aktörer för att främja en cirkulär ekonomi och minska vår negativa miljöpåverkan i vardagen.