Att leva gott med celiaki – Fanny visar vägen

Under Fanny Nykvists första skolår återkom mamma Raija ofta till frågan ”Hur kan skolgången ta så mycket energi från mitt barn?”. Fanny drabbades av både snabb viktnedgång och anemi. Hon var trött, smal och blek. Efter en gastroskopi kom beskedet: celiaki.

– Kort sagt kan man säga att glutenproteiner i vete, råg och korn kan utlösa en reaktion i tunntarmen. Då angriper immunförsvaret tarmluddet och det bildas en inflammation, berättar Nykvist.

– Om det här pågår länge försämras näringsupptaget. I mitt fall ledde det till näringsbrist. Som sjuåring var jag otroligt trött och orkeslös.

Ett liv utan gluten

Celiakidiagnosen innebar att Nykvist fick vänja sig vid ett liv utan gluten, som till exempel bröd och pasta. Allt med vete, råg och korn uteslöts ur kosten.

– Även om det är bara kring tjugo år sedan var den glutenfria världen en helt annan då. Utbudet i affärerna var mycket begränsat och produkterna undermåliga.

– Förr fanns det ett fåtal sorter av glutenfri pasta, nu för tiden finns det mängder av dem.

Att vara den första och enda eleven i skolan med celiaki var tidvis kämpigt.

– Jag minns speciellt det torra, orangefärgade knäckebrödet som smakade papp. Skolköket på den tiden hade begränsad erfarenhet av specialkost. Det slutade ibland med tårar i matsalen.

Hemma var det annorlunda. Nykvists mamma Raija förstod direkt hur familjen skulle fortsätta vardagen, utan att maten blev ett problem.

– Vi hittade snabbt egna lösningar. Hon lagade min mat – och de övrigas mat separat. Hon bakade eget bröd med brödmaskin och ordnade alltid minst lika goda alternativ till mig. Jag är glad att hon alltid såg lösningar. Det har också inspirerat mig.

– Barnkalasen var svårast, men jag lärde mig tidigt vad jag kunde – och inte kunde – äta. Ofta hade jag med egen fika för att inte vara till besvär.

Celiaki är besläktad med andra autoimmuna sjukdomar som till exempel diabetes typ 1. Det är inte ovanligt att personer med celiaki även utvecklar en annan autoimmun sjukdom.

– Ett år efter min celiakidiagnos fick jag också diabetes.

Glutenfri vardag 2025

I sitt jobb som hushållsrådgivare på Marthaförbundet brinner Nykvist för specialkost.

– I dag är utbudet av glutenfria produkter betydligt bättre, och det går att göra otroligt god glutenfri mat. Det har vi försökt föra fram i Marthaförbundets sociala medier, bland annat i vår glutenfria julkalender.

Under året har Nykvist delat glutenfria recept på Facebook och Instagram. Videon med Fannys glutenfria tårtbotten har över 107 000 visningar.

– Jag vill visa vilka möjligheter det finns för celiakiker år 2025. Vi behöver inte äta torrt bröd som smakar papp. Vi kan äta lika gott som alla andra! Mitt mål är att fler ska känna sig trygga med sin kost.

I dag bor Nykvist med sin sambo i Karleby och paret äter så gott som alltid glutenfritt.

– Hemma hos oss blir det mest glutenfria middagar för att undvika kontaminering. Min sambo är inte celiakier, men jag tror inte att han ens tänker på att han äter glutenfritt.

– Vi har ett tydligt organiserat matskåp. Vi har separata hyllor i skafferiet, hans mysli och bröd för sig, och mitt glutenfria för sig.

Påverkar mer än magen

Nykvist poängterar att celiaki är en sjukdom som man inte kan fuska med.

– Vissa blir sjuka av minsta lilla smula, jag är inte lika känslig. Men man ska ändå minnas att immunförsvaret försämras av att slarva.

Många förknippar celiaki med magproblem som diarré, uppblåsthet, gaser eller dåligt näringsupptag. Men sjukdomen kan ge effekter på andra delar av kroppen.

Vanliga, men ofta förbisedda, symtom på celiaki är trötthet, nedstämdhet, ofrivillig barnlöshet och benskörhet.

Nykvist anser att Finland håller hyfsad standard på den glutenfria vardagen.

Men att äta ute eller resa kan fortfarande vara utmanande. Speciellt om man åker till länder som inte har fullt lika utvecklad specialkost.

– Förr fanns det stora kunskapsluckor på restauranger. Även om det har blivit bättre blir jag alltid glad i magen när jag ser ett (G) på menyn!

5 snabba fakta om celiaki

• Celiaki kallas ibland glutenintolerans och ibland även glutenallergi. Det är felaktiga och missvisande benämningar. Celiaki är en autoimmun sjukdom.
  
• Celiaki är en kronisk sjukdom. Den kan inte gå över eller växa bort.
  
• Celiaki är vanligare hos kvinnor än hos män. Det gäller också för många andra autoimmuna sjukdomar.
  
• Det är vanligare att barn får diagnosen än vuxna – även om celiaki kan bryta ut när som helst i livet.
  
• Majoriteten av alla med celiaki, runt två tredjedelar, lever hela sina liv utan rätt diagnos.

Fanny om fördomar mot glutenfritt

”Det är torrt”

– Ja, fel förvaring gör glutenfritt bröd torrt, men med rätt teknik blir det lika saftigt som vanligt bröd. Jag väljer helt fryst bröd, eftersom det är färskast när jag tinar det.

”Det är dyrt”

– Ja, och det beror på att mycket måste importeras. Om du vill komma billigare undan, måste du göra mer själv, från grunden, precis som med vanligt bröd.

”Det smakar sämre”

– Både ja och nej. Alla mjölsorter har olika smak och karaktär, man måste lära sig att hitta rätt kombinationer. Också smaken i färdiga produkter varierar!

”Det är hälsosammare”

– Nej, inte nödvändigtvis. Glutenfri kost är avgörande för personer med

celiaki, men för andra innebär det oftast inga hälsovinster. Många glutenfria produkter innehåller mer socker, fett och tillsatser för att kompensera för konsistens och smak.

”Man kan fuska ibland”

– Nej, celiaki är en autoimmun sjukdom. Att fuska kan ge allvarliga konsekvenser.