02.11.2020

Vägen mot en hållbarare konsumtion

Vägen mot en hållbarare konsumtion

November månad har för många de senaste åren kommit att symbolisera en konsumtionsmånad. Temadagar som Black Friday, Singles Day och Cyber Monday har blivit en del av vår kultur, där konsumtionen stadigt ökat under de tio senaste åren. Konsumtionen har också med raska tag flyttats alltmer från de fysiska butikerna till nätet. Idag kan vi handla oberoende av tiden på dygnet.

Tidigare år har Marthaförbundet uppmärksammat kampanjen Köpfri november för att få människor att granska de egna konsumtionsvanorna. Syftet har varit att genom en månads köpstopp fundera på hur man kan minska på sin konsumtion för att gynna både den egna plånboken och miljön. I år väljer vi att vinkla kampanjen på ett annat sätt: Vi vill inte uppmuntra till att helt avstå från konsumtion, utan att i stället fundera på hur vi kan påverka världen genom våra val då vi konsumerar. Vad ska vi göra för att bli hållbara konsumenter som är med och arbetar för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar värld?

Vad innebär hållbar konsumtion?

I korta drag innebär hållbar konsumtion att vi köper det vi behöver för att kunna tillfredsställa våra behov, men att vi inte äventyrar framtida generationers möjligheter till att kunna leva och tillgodose sina behov (FN:s definition på hållbar konsumtion). Världens resurser är begränsade, och vi måste lära oss att fördela dem så att de räcker både nu och i framtiden. För att uppnå en mera hållbar konsumtion på global nivå måste alla aktörer i samhället hjälpa till. Det här innebär att både ni och vi är med i talkot för att göra världen till en bättre plats att leva i. Då du köper varor av olika slag påverkas flera saker:

  • Miljön belastas då produkter produceras och transporteras
  • Personen som producerar produkterna kanske utsätts för svåra arbetsförhållanden
  • Din personliga ekonomi, pengar som går till konsumtion är borta från pengarna du kunde spara.

Med andra ord påverkas du, dina medmänniskor och miljön.

Vem stöder du med att köpa?

Efterfrågan föder utbud: ju mera vi köper, desto mera kommer det att produceras. Man kan se köpbeslutet som en röst som konsumenten lägger på företaget som producerar varan. I praktiken innebär det här att konsumenten stimulerar efterfrågan och därmed produktionen. Därför är det bra att fundera på vem du stöder med din konsumtion innan du köper en vara. Vart går pengarna då du betalar 20 euro för en fuskläderrock i den kinesiska webbaffären? Hurdan typ av arbetskraft stöder du? Hur ser arbetsförhållandena ut?

När vi köper en produkt gjord i Finland ser vi till att alla de krav som ställs på produktionen och säkerheten uppfylls, både för den som har tagit fram produkten och för slutkonsumenten. Tillverkaren betalar och uppfyller de krav på hälsovård, pension och annat som vår lagstiftning ställer krav på. Om vi köper från Asien kan vi inte veta med säkerhet hurdan social trygghet personerna som producerar varan har, samtidigt som vi inte kan vara säkra på att produkten vi köper uppfyller de europeiska säkerhetskraven och är trygg att använda. Genom att välja inhemska produkter stöder vi dessutom inhemska företagare och skapar arbetsplatser.

Visste du att ...

Produkttester avslöjar brister

The European Consumer Organisation (BEUC) har låtit testa 250 produkter från Amazon, Aliexpress, Ebay och Wish. Av de testade produkterna uppfyllde endast en tredjedel de europeiska säkerhetskraven. Bland de testade produkterna fanns bland annat 1) rökdetektorer som inte reagerade på brinnande trä, bomull eller plast, 2) tandblekningsprodukter som innehöll betydligt högre värden väteperoxid än det är tillåtet inom EU, 3) luvtröjor som på grund av sina långa snören kan utgöra en risk för kvävning.

Tips för att bli en hållbar konsument

Använd i första hand det du redan har: Vi har ofta en hel del saker som gömmer sig i våra skåp och förvaringsutrymmen. Vi kanske inte alltid ens minns vad vi sparat under åren. Botanisera på din vind eller i din källare, det kan mycket väl hända att du hittar saker som du kunde återuppta i användning.

Låna: Måste vi alltid äga allt vi använder? Skulle det vara möjligt att låna kläder och prylar av personer i din omgivning? Eller kanske köpa ett kort till ett kläduthyrningsföretag och samtidigt stödja en lokal tjänsteproducent?

Byt: Tröttnat på dina saker och kläder? Ett tips är att byta saker med någon i din omgivning som också tröttnat på sina saker. Förutsättningen för att det här ska fungera är att ni båda vill ha det den andra erbjuder. Ett tips att hitta personer att byta till exempel kläder med är att delta i en klädbytardag. Spana också efter byt och sälj-grupper på sociala medier.

Köp begagnat: Genom att välja begagnat sparar du på material, energi och transport som skulle uppstå vid produktionen av en ny produkt. Dessutom är det billigare för din plånbok.

Gör själv: Då du gör själv vet du hur plagget har blivit tillverkat och du får exakt det du vill ha.

Köp nytt: Alltid är det inte möjligt att köpa det vi behöver som begagnat, och det finns heller kanske inte personer i vår omgivning som kan låna ut eller byta saker med oss. Då är vi tvungna att köpa det vi behöver som nytt. I dessa fall kan det ändå vara bra att en sista gång fråga sig själv:

Köper jag produkten för att jag verkligen behöver den, eller är det frågan om ett begär som avtar med tiden?

  • Vem stöder du med ditt köp?
  • Vad innehåller produkten?
  • Var är produkten gjord, uppfyller den de säkerhetskrav som EU ställer?
  • Hur lätt är det att återvinna produkten du köper? Som en hållbar konsument har du en plan för vad du ska göra med plagget efter att du slutat använda den. Säljer du vidare det eller kan du reparera plagget ifall det går sönder?
Se alla artiklar