28.05.2013

Stanna upp, lyssna och njut!

För mig känns det som jag behöver den jämvikt i livet som våra årstider ger. I en av våra psalmer i psalmboken beskrivs den så här:

Livet som nu föds på nytt, på nytt föder glädjen.
Här på jorden vandrar nu den uppståndne Herren.
Öst och väst och syd och nord, eld och vatten, luft och jord, sjunger påskens psalmer.

Jag tycker det är en bra beskrivning av jämlikhet; mellan människor och hela skapelsen.

Att vara människa bland människor är förunderligt. Vi strävar efter att må bra, att ha balans i livets situationer. Harmoni, balans och jämvikt är nyckelord för oss. Ibland får vi nåden att uppleva detta.

För många år sedan, då jag studerade vid det dåvarande ”Sjukis” i Helsingfors, ställde jag följande fråga till olika människor som åkte med samma tåg som jag: ”Vad gör att du får en känsla av att du mår bra?” Svaren jag fick var intressanta, och kunde delas in i tre olika kategorier: en andlig, en kroppslig och en själslig dimension. Inom ramen för den andliga dimensionen svarade man till exempel att ha ett rent samvete, att inte behöva känna skuld och skam, att ha frid med Gud, att få känna sig delaktig i ett större sammanhang, att vara i gemenskap med hela Skapelsen och Skaparen.

Sköna upplevelser

De svar som jag hänförde till den själsliga dimensionen var till exempel sköna upplevelser av konst, musik och litteratur, men också att ibland få uppleva att allt fungerar, att man lyckas med ett projekt eller ett arbete.

Inom den kroppsliga dimensionen var upplevelserna mycket konkreta och kanske inte så renodlat fysiska: att få sitta på bastu trappan, nybadad och njuta av en vacker solnedgång över havet, att äta en god middag med vänner, att få lägga sig i en renbäddad säng efter att lakanen hängt ute på tork. Gemenskapen med familjen, med vänner och arbetskamrater var en viktig del av helheten.

Ibland får vi erfara hisnande upplevelser, sådant som stannar kvar inom oss och ger energi för alla de gråa dagarna då det inte händer så mycket, de vanliga dagarna. Psalmförfattaren till psalm 536 i vår psalmbok fortsätter:

Hör hur fågelropen höjs! Hav och strand sig gläder.
Se hur mark och träd tar på sina sommarkläder.
Genom tjäle, köld och död, tränger solens eld och glöd.
Det är påsk på jorden.

Jag tror, att vi under vår levnadsvandring här på jorden får stanna upp ibland, lyssna till fågelsången, njuta av skönheten i vår natur, tacka Gud för allt det skapade, och under tider av oro, sjukdom och ensamhet – försöka ta till oss budskapet om att vi inte är ensamma och övergivna, för Jesus själv lovar oss och säger: Jag är med er, alla dagar till tidens slut.

Text: Margareta Puiras

Se alla artiklar