15.11.2005

Duktig och vacker

De yttre företräden som förut ansågs ”personliga” och ”karaktäristiska” klassas nuförtiden allt oftare som direkt fula eller frånstötande. Har du ärvt morfars veka haka eller farmors potatisnäsa kan du inte längre känna dig som en stolt bärare av släktens signum. Nej, istället du ska lägga in dig för operation och få eländet borttrollat. Har du kråkspark runt ögonen, tunna läppar eller ett par obefintliga kindben, ingen fara, låt botox- eller fettsprutan göra underverk och du kan visa upp en ny och fräschare look. Ett kapitel för sig är den uppsjö skönhetsartiklar som skall ge det magiska LYFTET. Då förutsätts man själv stryka allsköns kemikalier på huden morgon och kväll. Är man bara tillräckligt uthållig utlovas man en strålande, klarare och ungdomligare hy.

Vilka konsekvenser får vår tids kroppsfixering för den kvinnobild unga flickor skapar sig? Av en färsk svensk undersökning framgår att var fjärde flicka i åldern 11–16 år känner sig pressad av de skönhetsideal som reklamen och media serverar. Mindre än var åttonde flicka är helt nöjd med sitt utseende, samtidigt som nio av tio unga flickor anser att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att känna sig snygg.

Men inte nog med det. I dag räcker det inte med att enbart vara skön, som kvinna skall man också vara duktig. ”Redan som barn kände jag mig lycklig när jag fick höra att jag varit duktig”, berättade en ung kvinna i tv-programmet Gogo härförleden. Duktig och vacker – voilà, dagens kvinnoideal i ett nötskal.

Det är inte enbart unga flickor som känner sig pressade av de krävande och destruktiva ideal som påförs utifrån. Vi ser också att en allt större andel kvinnor är stressade och ångestfyllda. På hälsovårdsmottagningen tar många kvinnliga patienter upp svårigheterna med att få ekvationen yrke, familj och sig själv att gå ihop. Behovet av sömnmedicin och psykmedel, så kallade lyckopiller, ökar hela tiden.

Man undrar: Varför accepterar vi de skönhetsideal som slipade marknadsförare i vinstsyfte har arbetat fram? Varför godtar vi till exempel att de klädesplagg som säljs till vuxna kvinnor alltför ofta är designade för en tonårings kropp; att t-tröjorna räcker halvvägs ner på magen och att skorna görs till tortyrredskap som varje karl med självaktning skulle vägra köpa? Och varför måste den finländska kvinnan ha kunskap i allt och kunna göra allting själv – när det sker med hopbitna tänder, utan glädje och med utbrändhet som följd?

”Bland marthorna duger man som man är.” Så lyder det humana budskap som martharörelsen har varit med om att sprida i mer än hundra år. Och det gäller fortfarande. För att bli martha behöver man inte vara perfekt och duktig på allt. Istället får man komma som man är.

För det finns alternativa sätt att tänka, motkrafter och motbilder. Dem vill vi peka på i detta nummer av Martha. Rynkkräm för själen, kan det vara någonting för dig?

Mikaela Groop
redaktionschef

Se alla artiklar