Gröna själar i rödmyllat hus

Platsen var avgörande. Länge letade Sini och Jonathan Hemming efter en tomt med rätta egenskaper och upphöjt läge. På Dammbacken, en bit från byns centrum, fann de vad de sökte. Där står i dag deras 113 kvadratmeter stora hus – stadigt förankrat i en hållbar livsfilosofi.

Det är ett ekologiskt lågenergihus med god isolering och minsta möjliga vatten- och energiförbrukning. Här bor de tillsammans med barnen Saga, 9, och Armas, 3. Med sitt säregna utseende smälter huset in i landskapet – och sticker samtidigt ut – omgivet av lindar, träd och ängar, som en del av en liten gårdsgrupp.

Furu från fäders skogar

Byggmaterialet är lokalt och delvis återbrukat. Virket kommer från granar som Jonathan fällt i familjens skogar. Granen till fasadens brädslå och kärnfuran till det tjärade taket är inköpta, medan stengrunden och innerväggarna består av återbrukat material.

– Återbruk kan vara tidskrävande. Det kräver mer hantverk och ställer högre krav på den som bygger, förklarar Jonathan. Dessutom kan det vara en utmaning att hitta det man är ute efter.

Ett långsiktigt konsekvenstänk präglar hela byggfilosofin. Huset är konstruerat för att kunna rivas, monteras ner och återbrukas om ett sekel eller två. Skiljeväggarna är till exempel murade med traditionellt lerbruk, utan cement, för att enkelt kunna knackas loss.

Atmosfären i huset är varm och akustiken dämpad – kanske tack vare de genuina materialen, den personliga inredningen och de munblåsta fönsterglasen som ger vackra skiftningar.

Jonathan har ingen formell byggutbildning. Allt han kan har han lärt sig genom självstudier och praktiskt arbete, learning by doing. Sedan 2013 driver han eget inom byggbranschen, med ett avbrott på fyra år då han arbetade som byggnadsansvarig vid friluftsmuseet Stundars.

– Jag är ingen historiker, men uppskattar hantverk och gamla hus, säger han. För mig ligger värdet i det immateriella, i hantverket och i idéerna om hur man levde förr. Sedan mars är han åter egenföretagare. Han upplevde att arbetet på museet försvårades av den kraftiga underfinansiering som de flesta friluftsmuseer i Finland lider av.

Genuint engagemang

Sini arbetar som miljöfostrare och är en del av kommunikationsteamet vid Stormossens avfallsbolag i Kvevlax.

– Miljöfrågor är viktiga och jag har ett genuint intresse för dem, säger hon. Jag ansvarar för sorteringsrådgivning och mitt mål är att inspirera, motivera och ge människor kunskap för att de ska kunna leva mer hållbart.

Hon guidar besökare på Stormossen och föreläser i skolor om sopsortering, hållbarhet och hur man minskar sitt avfall.

– Jag märker att folk tar till sig informationen, säger hon. Och för mig är det viktigt och motiverande att ha ett jobb där jag faktiskt kan påverka.

Sini har en bakgrund som gymnastiklärare, och pedagogiken har hon tagit med sig in i sitt nuvarande yrke. När hon började på Stormossen för drygt fem år sedan, påbörjade hon samtidigt en ettårig miljöutbildning som ledde till en specialyrkesexamen inom avfallsbranschen.

– Jag har alltid velat göra det rätta, men något hållbarhetstänk hade jag inte förrän jag träffade Jonathan, säger hon. Han hade det mer naturligt från början, men vi har vuxit in i det tillsammans.

Från ritning till inflyttning

Att bygga huset var en omfattande process som tog tre till fyra år – från ritning till inflyttning 2018. De gjorde det mesta själva, men anlitade yrkesfolk för bygglovs- och konstruktionsritningar, elektricitet och vatteninstallationer.

Planlösningen är inspirerad av ett frontmannahus: fyrkantigt med en kakelugn i mitten och rummen placerade runtom.

– Stilen påminner mer om en gammal bondstuga med synliga stockar i taket och breda golvplankor, snarare 1800- tal än 1950-tal, säger Jonathan.

I stengolven, badrummen och hallen finns golvvärme. Bakom kakelugnsväggen döljer sig en 500-liters vattentank som vintertid värms upp med ved. När det är för varmt för att elda används direktel. På sommaren är systemet avstängt.

Taket på huset har optimal lutning för solpaneler. Friskluften leds in under mark via en ventilationsmaskin. Vintertid hinner den värmas upp lite innan den kommer in i huset, och sommartid kyls den ner.

Skiljeväggarna är murade med återvunnet tegel, vilket gynnar värme- och fuktbalanseringen. Tegel tar tid på sig att värmas upp och tid att kylas ner. När överskottsvärme magasineras i tegelväggarna jämnar det ut inomhusklimatet.

Ytterväggarna är 70 centimeter tjocka, träfiberisolerade och lerklinade på insidan. Det ger dem ett stenliknande utseende fastän de har trästomme och skapar djupa fönsternischer.

Munblåst glas och kompromisser

Ytterfönstren är tillverkade av gammalt munblåst glas – en utmaning att få tag på. Innerfönstren, bågarna och karmarna är däremot nya och gjorda av kärnvirke.

– Fönstren var nog den dyraste delen på hela huset, avslöjar Jonathan. Men jag uppskattar ljuset varje dag. Speciellt morgnar och kvällar kommer det in ett fint ljus på övervåningen under vår och höst.

Jonathan uppskattar patina. Han tycker om när det syns att familjen sliter på huset och det uppstår fläckar och hack i golvet.

Sini vill ha en praktisk inredning som fungerar väl i vardagen, men den ska också se bra ut. Ofta krävs kompromisser.

– Det är en balansgång med allt, men hållbarheten kommer först, säger hon.

Ett djupare engagemang

Jonathans tankar om hållbarhet och djurens rätt har funnits med sedan ungdomen, men har fördjupats med åren. Från början handlade det om personlig hälsa och att undvika gifter.

– Jag jobbade i byggbranschen och reagerade på hur starkt färgerna luktade, minns han. Jag mådde dåligt av dem och vissa lösningsmedel gjorde mig yr. Där och då började jag söka efter mer hälsosamma alternativ.

År 2021 gick han med i De Gröna. I april 2025 valdes han in i Korsholms kommunfullmäktige, som den första gröna ledamoten på över trettio år.

Motivationen grundar sig rent filosofiskt i de egna barnen, Saga och Armas. Jonathan vill arbeta för att säkerställa att de får ett bra liv och att en bra värld väntar dem.

– Men ser man det mera personligt är det mina egna skuldkänslor jag jobbar med, erkänner han. Det är för att själv må bra och inte behöva ha dåligt samvete som jag gör det.

– Hållbart byggande är något som kommer naturligt för mig. Politiken är mer en arbetsuppgift som jag åtar mig av pliktkänsla, fortsätter han. Med den nya bygglagen, som fokuserar på cirkulär ekonomi, känns det rätt att vara med där min kärnkompetens behövs.

Vem?

Jonathan Hemming

Född: 1981 i Solf, Korsholm.
Utbildning: Formgivare från Svenska Yrkeshögskolan i Nykarleby (numera Novia).
Gör: Egenföretagare, driver byggföretaget Vakart. Tidigare byggnadsansvarig på Stundars friluftsmuseum.
Engagemang: Invald i Korsholms kommunfullmäktige för De Gröna 2025. Sitter i styrelsen för Finlands Svenska Gröna, De Gröna i Kustösterbotten och Omställning Österbotten. Viceordförande i Solf byaråd.
Bästa boken: Byggekologi av Maria Blocka och Varis Bokalder.
Livsmotto: ”Itku ei auta!” – man kommer ingen vart med att sitta och klaga. Vill man se en förändring får man kavla upp ärmarna!

Sini Hemming

Född: 1984 i Kvevlax, Korsholm.
Utbildning: Magister i idrottspedagogik, Jyväskylä universitet. Specialyrkesexamen inom avfallsbranschen vid Suomen ympäristöopisto SYKLI.
Gör: Är miljöfostrare på Stormossen i Korsholm. Tidigare gymnastiklärare vid Korsholms högstadium och gymnasium i åtta år.
Hobby: Att plocka bär och svamp, att röra på sig i naturen och att prova sig fram i trädgården. Gillar loppmarknader, spelar ishockey och varvar ner med yoga.

5 tips för dig som vill bygga ekologiskt

• Planera noggrant: När du återbrukar byggmaterial är det viktigt att ha rätt material tillgängligt i rätt tid – annars riskerar bygget att stanna upp.

• Läs på och följ med debatten i olika nätforum: Utforska böcker och nätforum för att ta reda på hur andra har byggt, vilka material de använt och vilka erfarenheter de har.

• Kommunicera tydligt: Om andra bygger åt dig behöver du vara klar med vad du vill ha och varför. Många hantverkare är vana vid traditionella metoder och material, och kan behöva stöd för att tänka nytt.
  
• Välj naturliga material: Trä och lera är utmärkta byggmaterial. Undvik PVC, laminat, cellplast och betong i den mån det går.
  
• Uteslut plast: Använd papper som tätningsmaterial och välj träfiberisolering i stället för mineralull.

Om nya bygglagen och nybyggen

• Den förnyade markanvändnings- och bygglagen ska hjälpa byggbranschen att bli en del av den cirkulära ekonomin.

• Nybyggen ska bli koldioxidsnåla och klimatutsläppen beaktas under hela livscykeln.

• Krav på nya byggnaders livslängd och hur de kan modifieras, repareras och rivas har tillkommit.

• Byggnader och byggande förbrukar uppskattningsvis 50 procent av jordens naturresurser och 40 procent av den oförädlade energin. Globalt producerar byggsektorn cirka 35 procent av växthusgasutsläppen och 30 procent av allt avfall.

• För att möta kraven i en cirkulär ekonomi behöver husen vara hållbart byggda av material som går att underhålla och reparera.

• Ifall vi om hundra år eller mer ska kunna bo i de hus som byggs i dag måste vi se till att husen klarar av de krav och påfrestningar som kommer att råda gällande energiförbrukning och klimatförändring.

Källa: www.jonathanhemming.com/blogg