Cirkulärt boende – nyckeln till ett hållbart samhälle

Emma Westerlund, utbildningsledare för utbildningslinjen i cirkulär design vid yrkeshögskolan Novia, förklarar vad hållbarhet, med fokus på cirkulärt boende, handlar om.

– Cirkularitet, eller cirkulära ekonomier, är en del av att skapa ett hållbart samhälle. Cirkulär design innebär att man minimerar avfall och planerar så att alla material som används under byggprocessen ska kunna återbrukas gång på gång.

För att ställa om till ett cirkulärt och hållbart boende behöver vi arbeta på olika nivåer, med början från att utforska vissa strategiska frågor.

– På en övergripande nivå lyder frågan: Ska man ens bo i ett land där husen måste värmas upp mer än halva året? Detta är ett så kallat ”wicked problem”, ett problem som är så komplext och innehåller så många motstridiga intressen att det inte går att hitta ett klart svar, säger Westerlund.

Den andra nivån är strukturell och handlar om hur vi bygger upp våra samhällen och infrastrukturer.

– Energi- och transportsektorerna är de stora resursslukarna i samhället. Ett hållbart samhälle reducerar behovet av energi och transport, konstaterar Westerlund.

Energibesparande åtgärder

Som privatperson kan man bidra till en mer hållbar utveckling genom att planera sitt boende så att behovet av transport minskar och energianvändningen hålls låg. Men oavsett hur vi strävar efter att övergå till fossilfria energilösningar, är det ändå mängden energi vi använder som är mest avgörande. I ett hållbart boende förbrukar man en bråkdel av den el som ett normalhushåll använder.

Den mest effektiva energibesparande åtgärden, utan att behöva byta ut eller komplettera något i hustekniken, är att sänka inomhustemperaturen. Westerlund föreslår att man siktar på 18–19 grader som inomhustemperatur och påminner om att använda ylletröjor och yllesockor.

– Men det bästa är ändå inte ett nytt hus med bra energilösningar och hållbara material. Det bästa är att förvalta de resurser som redan finns, det vill säga att vi tar vara på befintliga hus så att de kan användas i hundratals år, poängterar Westerlund.

Som vårt samhälle ser ut i dag finns det mängder av tomma kvadratmetrar, dessutom uppvärmda kvadratmetrar som står outnyttjade under större delen av dygnet.

Våga välja bort

Emma Westerlund uppmanar alla att ta ett djupt och ingående samtal med sig själva om sitt boende.

– Behöver jag verkligen göra som alla andra? Vad mår jag egentligen bra av? Visst ger ett fint, nytt hus med snygga soffkuddar tillfällig glädje, men på sikt kan det vara en börda att upprätthålla det stora och fina man har satsat på. För att leva cirkulärt behöver man våga välja bort mycket av det som vi i dag tar för givet.

Innan man bestämmer vilka material och tekniska lösningar som ska användas för ett så cirkulärt boende som möjligt, behöver man också tänka om kring själva boendeformen.

– Behöver vi bo så stort som vi gör nu för tiden? Globalt sett bor de flesta på mycket mindre ytor. Behöver vi en egen bostad som följer oss genom hela livet?

Emma Westerlund berättar om försök med andelsboenden där man i stället för att köpa en bostad, köper en andel i ett kvarter.

– I praktiken innebär det att man kan byta vilka kvadratmeter i kvarteret man bor på beroende på sin livssituation, med större bostäder för barnfamiljer och mindre för ensamstående. Detta främjar delning av resurser och gemensamma utrymmen, vilket minskar den individuella miljöpåverkan. Det stöder också social samverkan och motverkar ensamhet, säger Westerlund.

Återanvändning och underhåll

Leif Östman, överlärare i byggteknik vid yrkeshögskolan Novia i Vasa, instämmer med Emma Westerlund. En viktig pusselbit i cirkulärt boende är att återanvända befintliga byggnader så mycket som möjligt för att spara resurser.

– Men särskilt i glesbygden har vi ett dilemma i att efterfrågan på befintliga hus är mindre än utbudet, konstaterar han.

I cirkulära ekonomier strävar man efter att inte producera något avfall. Ur byggbranschens synvinkel är detta svårt att åstadkomma i dagsläget.

– Jag känner inte till att det skulle finnas några färdigt utvecklade metoder för att återvinna hela byggdelar i dag. Enligt en undersökning har man dock lyckats väl med försök att ta tillvara och återanvända hålbjälklag i betong, säger Leif Östman.

En viktig utgångspunkt är att bygga för en så lång brukstid som möjligt. Kontinuerligt underhåll är dessutom avgörande för att förlänga fastighetens livslängd. Bland ekologiskt hållbara byggmaterial lyfts ofta trä fram som det bästa alternativet.

– Detta har samtidigt gett betong- och stålindustrin en push att utveckla grön betong och grönt stål.

Östman konstaterar att materialet i grunden och stommen inte är den enda faktorn som behöver beaktas. Installationstekniken utgör också en betydande del av en bostad och består huvudsakligen av olika rördragningar för vatten, avlopp och ventilation, samt el. Den är svår att återvinna eller ersätta med alternativa material. Tendensen nu för tiden är dessutom att byta ytmaterial, fönster, dörrar och skåp långt innan de har nått slutet på sin hållbara livslängd.

Grön el och smarta system

En minskad energiförbrukning är avgörande för ett hållbart boende, men vilken typ av el man använder har också stor betydelse.

– Kolla hur energimixen ser ut i ditt elavtal. Det är lätt att byta till bolag med större andel grön el.

Leif Östman lyfter fram smarta system som ett sätt att reglera sin egen energiförbrukning så att man undviker att bidra till toppar i den nationella elförbrukningen.

– Under konsumtionstopparna tas olika reservkraftverk i bruk, och de är sällan miljövänliga. Värmelagrande funktioner kan bidra till att jämna ut topparna i hushållens energiförbrukning. Traditionellt värmer man upp vatten i en behållare, men även golvvärmesystem, som är vanligt i moderna hus, kan användas för att jämna ut förbrukningen och lagra värme till viss del.

Den insats som har störst energibesparande effekt i de flesta bostäder är ett smart ventilationssystem med värmeåtervinning. Det finns också olika smarta tekniklösningar för uppvärmningssystem som kan implementeras i de flesta befintliga bostäder.

– I våningshus kan det ändå bli en stor kostnad att få in ett nytt system efteråt.

När det gäller boende i våningshus har Östman observerat en tendens att byta från befintliga fjärrvärmesystem till bergvärme. Detta vill han ifrågasätta ur ett cirkulärt perspektiv.

– Det är viktigt att inte ytterligare öka elförbrukningen i samhället. Genom att införa bergvärme skapas ett nytt behov av el som inte fanns med fjärrvärmen, trots att bergvärmen i sig kan vara mycket miljövänlig. Det krävs ändå en omfattande elektrifiering av bland annat trafik och industri för att samhället ska kunna övergå från fossila bränslen. Därför är det bra att inte ytterligare öka behovet av el också för fastigheter, konstaterar Leif Östman.

6 energibesparande åtgärder för hemmet

• Tillräcklig isolering av bostaden.
  
• Ett effektivt uppvärmningssystem kan minska energibehovet med uppemot hälften jämfört med gamla eller ineffektiva system.
  
• Ett ventilationssystem med värmeåtervinning kan minska uppvärmningsbehovet med 30–50 procent.
  
• Smarta hem-teknologier som styr belysning, uppvärmning, ventilation och hushållsapparater kan hjälpa till att optimera energianvändningen. Smarta system kan minska energiförbrukningen med upp till 10–20 procent, beroende på hur effektivt och väl inställt systemet är.
  
• Energieffektiva hushållsapparater och LED-lampor eller motsvarande.
  
• Sparsam användning av varmvatten.

Färdplan för koldioxidsnålt byggande

Vid Miljöministeriet arbetar man för närvarande med att ta fram strategier för att minska byggsektorns utsläpp. Dessa insatser inkluderar bland annat:

• Koldioxidberäkningar: Byggprojekt kan komma att kräva att byggnader bedöms och redovisas med avseende på sitt koldioxidavtryck för att bygglov ska beviljas, både för material samt under byggande och drift.
  
• Mer cirkulär ekonomi: Färdplanen för koldioxidsnålt byggande syftar också till att främja användningen av återvunna material och metoder som minskar avfall och förbrukning av nya råvaror.

Färdplanen ska börja tillämpas under 2025, men ännu är inga gränsvärden fastslagna.

Källa: ym.fi/sv/fardplanen-for-koldioxidsnalt-byggande