Ta hand om maten!

Ta hand om maten!

Otaliga är de kampanjer och projekt som på olika sätt har lyft upp vikten av att inte bära hem mera än vad man avser använda i köket, och att inte fylla på tallriken med mera än man orkar äta. Vem av oss minns inte de ord som våra föräldrar uttalade då man inte orkade äta maten: ”Tänk på alla svältande barn i världen.”

I skrivande stund har det blivit klart att den mat som blir över på grund av det ryska importstoppet för en rad matvaror från EU ska slängas bort. EU betalar en ersättning till de producenter som drabbats av det ryska importstoppet. De livsmedel som därmed inte kan köpas av ryska konsumenter i vårt östra grannland förstörs för att förhindra prisdumpning på den europeiska marknaden. Hela operationen går på hundratals miljoner euro.

För ganska många ter sig beslutet ofattbart. Etiskt är det fråga om ett helt förkastligt sätt att agera. Redan det omoraliska i att slänga bort prima livsmedel som någon jobbat hårt för att producera. Mat som verkligen skulle platsa bra på mångens bord, för att inte tala om i mången hungrigs mun. Miljömässigt ter sig beslutet likaså idiotiskt, eftersom mycket då har producerats till ingen nytta. Kan det ens ekonomiskt vara försvarbart?

Då ter sig det matsvinn som livsmedelskedjan ger upphov till i Finland som rätt litet. Men enligt Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT är det fråga om 330–460 miljoner kilo mat som årligen slängs bort. De finländska hushållen står för cirka 110 miljoner kilo av livsmedelsavfallen (MTT 2013) eller 20–30 kilo per finländare (Miljöministeriet 2013). För att synliggöra detta kan man säga att var femte butikskasse som vi bär hem slänger vi direkt i soporna. Det känns onekligen onödigt och framför allt huvudlöst.

Landsbygdsverket i Finland utlyste nyligen ansökningstid för understöd för projekt som främjar livsmedelskedjans verksamhet. Ett av tyngdpunktsområdena är att minska matsvinnet. Marthaförbundet vill å sin sida lyfta upp ett minskat matsvinn till diskussion och skapa nya tankesätt. Att planera sina inköp, tömma kylskåp och skåp på produkter innan bäst före-datum, låta lukt-, smak- och synsinnet avgöra om något fortfarande är ätligt låter så enkelt, men tycks vara svårare att omfatta i praktiken. Ändå har vi både ekonomiska och miljömässiga skäl att börja tänka om. Fester på rester och köp inte mera än du orkar bära hem – något för alla och envar?

Christel Raunio, förbundsdirektör

Se alla artiklar