17.12.2015

Njut av julmaten och miljön

Njut av julmaten och miljön

Skinkan intar en självklar plats på julbordet i Finland. Visst ser det maffigt ut när en enorm skinka bärs in. Men hur mycket plats finns det i gästernas magar efter glöggen och smörgåsbordet? Det finns en risk för att allt blekare och tråkigare skinkrester promenerar av och an mellan kylskåpet och bordet, de tar kanske också ett varv via frysen, för att slutligen förpassas till soppåsen när alla i familjen är utleda på skinka.

Kanske det är dags att tänka om. Du kan motivera ditt val av en lite mindre och framför allt mindre spektakulär skinkbit med att du tänker på miljön.

Mindre skinka och alger

Svin äter mycket foder. Ungefär 80 procent av åkrarna i Finland används för foderproduktion. Odlingsväxterna behöver bland annat kväve och fosfor, i form av gödsel, för att växa. Men de behöver också sol, värme och vatten i lämpliga mängder. Om väderleken är otjänlig blir skörden liten och en del näringsämnen stannar kvar i jorden outnyttjade. Under höstregnen är risken stor att näringsämnena urlakas ur jorden och rinner ut i vattendragen.

Höga halter av näringsämnen i vattendrag, sjöar och hav göder algerna och leder till kraftig algblomning. När algerna dör faller de ner till bottnen där de bryts ner av smådjur och bakterier. För att det ska ske behövs det syre. Finns det stora mängder alger tar syret i vattnet slut. Då kan det bildas döda bottnar, där nästan ingenting kan leva. Till exempel Skärgårdshavet, våra kustnära vatten, vikar och sund, påverkas starkt av inhemska utsläpp. Jordbruket orsakar hälften av alla utsläpp av fosfor och nästan hälften av alla utsläpp av kväve i Finland.



Bild: Källorna till fosforutsläpp i Finland (källa: www.ymparisto.fi)



Bild: Källorna till kväveutsläpp i Finland (källa: www.ymparisto.fi)

Svin äter mest spannmål, men får också proteinfoder som ofta består av importerad soja. Nästan all soja som importeras används som djurfoder, främst för svin och broilrar. Odlingen av soja belastar miljön på många sätt. I Sydamerika odlas det mycket soja. Efterfrågan har ökat, vilket har lett till att man har börjat odla soja på gamla betesmarker. Då behövs det nya betesmarker för nötkreaturen. Följden av det är att regnskog röjs, vilket i sin tur leder till en stor förlust av biologisk mångfald. Avskogningen orsakar dessutom utsläpp av koldioxid som är en växthusgas.

Satsa på strömming

Fisk är en hälsosam delikatess på julbordet. Tyvärr hotas många fiskarter i världen av överfiske. Ett exempel är torsken i Östersjön som kan användas som lutfisk. Den vilda laxen i Östersjön och den vilda öringen är också hotade. Så kolla vad lutfisken är gjord av innan du köper den och duka gärna upp braxen, strömming eller abborre på smörgåsbordet.

En stor del av vår matfisk är numera odlad. Fiskodling på grunt vatten leder till övergödning lokalt. En märkbar andel av den vilda fisk som fångas i världen används som foder för odlad fisk.

Bild: De globala fiskbestånden. På basen av data från www.fao.org.

Under julen är det tradition att unna sig lite extra gott. Var ändå noga med att inte skaffa hem för mycket av det goda. Palmolja ingår som en ingrediens i väldigt många olika produkter, till exempel i margarin, choklad och kex. Produktionen av palmolja har ökat mycket. Största delen av palmoljan odlas i Indonesien och Malaysia. En betydande del av oljepalmsplantagerna har anlagts på bekostnad av regnskog med stor biologisk mångfald.

Ha inte ont samvete för det du äter under julen. Men tänk på att om du planerar dina inköp av julmat noga så undviker du att mata soptunnan. Om vi är många som deltar i kampen mot matsvinnet kan en mindre mängd mat produceras och ändå täcker det våra behov. Då minskar miljöproblemen som hör ihop med matproduktionen.


Text: Anne Antman, miljövårdschef, Natur och miljö

Foto: _DSC7417_20100604 av J_ami CC BY-SA 2.0
Se alla artiklar