19.05.2021

Marthaförbundets valteser inför kommunalvalet 2021

Marthaförbundets valteser inför kommunalvalet 2021

Finlands svenska Marthaförbund har valt att inför kommunalvalet 2021 lyfta några viktiga teman som på olika sätt anknyter till hållbarhet samt till ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarsfulla val i vardagen.

De kommunala besluten påverkar vardagen för den enskilda väljaren och Marthaförbundet vill ta fasta på fem centrala frågor som de blivande förtroendevalda måste förhålla sig till i framtiden.

Fyra temaområden som förbundet ser som viktiga inför kommunalvalet 2021 är:

1. Ekologi – Östersjön

Övergödning

Övergödningen är den största utmaningen för Östersjön. I 97 procent av alla vattenförekomster finns ett överskott av fosfor och kväve som bidrar till en ökad tillväxt av trådalger och annan växtlighet. Detta leder till grumliga vatten, minskade mängder syre och till att havets ekosystem förändras. På kommunal nivå kan man vidta åtgärder för att motverka den negativa utvecklingen, bland annat genom att påverka bespisningen i kommunen, genom att övergå till ett hållbart skogsbruk och genom att stoppa utarmningen av naturen, till exempel via Miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.

Hur kommer du som fullmäktigeledamot att arbeta för att utveckla bespisningen i din kommun i en mer hållbar riktning och för att skogen i din kommun brukas på ett mer hållbart sätt?

Klimatförändring

Ett varmare klimat medför förändringar också för den marina miljön. Organismerna i havet har anpassat sig till rådande salthalter och temperaturer, och när dessa förändras påverkas arternas överlevnadsmöjligheter. Redan i dag är livet i Östersjön en kompromiss för majoriteten av de olika växt- och djurarterna, eftersom de har ett ursprung i salt- eller sötvatten och Östersjön består av brackvatten. Havet erbjuder oss många gratis tjänster (ekosystemtjänster) som vårt välbefinnande och vår välfärd direkt är beroende av.

Hur kommer du som fullmäktigeledamot att bidra till att man i din kommun skapar förutsättningar för kommunen att utvecklas och ställa om till att bli klimatneutral?

2. Ekonomi

Offentlig upphandling

Varje år görs anskaffningar för över 30 miljarder euro i offentliga medel. De offentliga upphandlingarnas direkta sysselsättningseffekter uppskattas till över 80 000 årsverken. Offentliga upphandlingar ska göras med eftertanke och effektivt, så att man inte enbart får den efterfrågade produkten eller tjänsten, utan samtidigt även arbetar för de strategiska målen, såsom att stävja klimatförändringen och främja hållbar utveckling samtidigt som sysselsättningsmålen uppfylls.

Det viktiga är att man sörjer för bra planering och förberedelser samt för att beakta hela upphandlingsprocessen. I den nationella strategin för offentlig upphandling (2020) framhålls det att staten och kommunerna ska agera på ett sådant sätt att man med hjälp av offentliga upphandlingar främjar arbetet med klimatmålen och målen för hållbar utveckling. Kommunerna gör upp kommunala strategier för upphandling, där fullmäktigeledamöterna kan och bör vara med och påverka innehållet samt hur arbetet utvärderas och kontrolleras.

Hur kommer du som fullmäktigeledamot att arbeta för att serviceupphandlingarna i kommunen är ansvarsfulla och hållbara?

3. Hushåll

Matfostran

I kommunerna produceras och serveras årligen sammanlagt 747 miljoner portioner inom den offentliga måltiden (2020). Vad som produceras och serveras och hur produktionskedjan ser ut har stor ekonomisk betydelse. I grundskolor och gymnasier serveras årligen cirka 124 miljoner portioner mat, i daghem totalt 24 miljoner och vid yrkesläroinrättningar och högskolor sammanlagt 33 miljoner. Kommunerna måste se den offentliga måltiden som en måltidspedagogisk möjlighet, inte enbart som en utgift. Egna tillredningskök i läroinrättningar och i daghem samt egna matlag med personal och elever som tillsammans utvecklar skolmåltiden måste finns i varje skola.

Måltiderna och matfostran bör ses som en naturlig del av den pedagogiska verksamheten under skoldagen. En trivsam matstund ökar matlusten, påverkar inlärningen positivt och minskar matsvinnet. Det är bra att påminna sig om att endast den mat som äts upp ger näring.

Hållbarhet måste vara ledordet. Med Agenda 2030 i åtanke bör kommunerna satsa på mer närproducerade, ekologiska råvaror och öka antalet vegetabilier i kosten. Även andelen inhemsk småfisk i storhushåll måste öka.

Hur kommer du som fullmäktigeledamot att arbeta för att kommunen ska anta en hållbarhetsplan för den offentliga måltiden? Hur kan du arbeta för att stoppa utvecklingen mot centraliserade kök i kommunen, då vi är medvetna om att lokala skolkök även fungerar vid krissituationer i samhället?

4. Beredskap

En god beredskap krävs för att i kommunen kunna agera under krissituationer. Det handlar bland annat om att informera kommuninvånarna om beredskapsfrågor och om att arrangera övningar i olika krissituationer. Kommunernas beredskapsinformation till kommuninvånarna varierar stort. Vid en granskning av kommunernas hemsidor framgår det att beredskapsinformationen är svår att hitta, eller är obefintlig. Speciellt information om hur kommuninvånaren själv kan förbereda sig för samhälleliga störningssituationer saknas. En lista med kontaktuppgifter till centrala tjänstemän och trygga informationskanaler bör vara lättillgängliga vid kriser. En välinformerad kommuninvånare är ett stort stöd för kommunen i krissituationer.

Hur kommer du som fullmäktigeledamot att arbeta för att förbättra kommunens och kommuninvånarnas kunskap om vardagsberedskap i krissituationer?

På frågor svarar:
Annika Jansson, verksamhetsledare, tfn 050 302 3363, annika.jansson@martha.fi

Se alla artiklar