03.12.2015

Här bygger vi självförtroende

Här bygger vi självförtroende

För fem och ett halvt år sedan var Lisa Ekenberg nyutexaminerad barnyogalärare och samlade ihop sin första barngrupp. Under åren har Lisa Ekenbergs yogalektioner utvecklats till livskunskap, konflikthantering och retorik.

– Jag skrev egna yogasagor som handlade om värdegrunder, så som hur vi gör varandra bra. Jag började varje pass med långa djupa andetag – som skapar kontakt med känslor och även reducerar stress och framkallar ett lugn, berättar Lisa Ekenberg.

Sedan dess har verksamheten vuxit med stormsteg, och i dag kan Lisa titulera sig andningspedagog, coach, mediecoach, moderator, yogalärare och grundare av utbildningsprogrammet No Limits Camp som stärker barn och utbildar pedagoger. Årligen utbildar hon cirka tusen barn och vuxna. Gruppen av åtta sexåriga flickor går fortfarande regelbundet hos henne.

– Ingen av barnen har slutat, förklarar Lisa. Och numera har även deras föräldrar efter påtryckningar fått börja, de är en egen grupp senare på kvällen.

Nya vägar

Med utbildningen No Limits Camp, som genomförs såväl i skolor som på öppna läger, vill Lisa få barn att blomma upp och pröva på nya roller. Kroppen är laddad med spänningar och förutbestämda meningar, menar hon. Barn snappar lätt upp vuxnas värderingar och kan få en bild av att de själva enbart är den roll de har tilldelats i skolan.

– Vi måste släppa vårt fixed mindset, då vi tror att intelligens och egenskaper är låsta och inte kan förändras. I min utbildning hjälper jag barn och vuxna att utveckla ett growth mindset, ett dynamiskt tankesätt, som bygger på att hjärnan är en muskel som går att träna. Genom utmaningar, att få pröva på nya roller och genom att bli medveten om våra egna behov kan vi bli det bästa av oss själva.

– Eleven som har stämplats som ”den blyge” eller ”den som aldrig sitter still” kan hitta nya sätt att vara, förklarar Lisa. I ett growth mindset ser du dina klasskompisar som resurser och tillgångar, och det omvända i ett fixed mindset, där omgivningen i större utsträckning upplevs som konkurrent.

Små utmaningar

Utmaningar som för en vidare i livet måste inte nödvändigtvis vara stora. Man måste inte pröva på bungyjump – att sätta sig bredvid en ny kompis kan vara ett tillräckligt kliv ur ens bekvämlighetszon.

När Lisa för första gången föreläser i Finland strular tekniken och hennes planerade visning når inte skärmen från datorn.

– Jag har ett fixed mindset när det gäller teknik, förklarar hon och skrattar.

Under dagen bevisar Lisa för sig själv att hon klarar av att föreläsa utan sin planerade uppställning. Utmaningar och att göra en sak i taget höjer koncentrationsförmågan.

Lisa drar ett streck under våra grundbehov som mat, vila, sömn, djup andning och beröring. Hon brukar informera barn om hur hjärnans neuroner, cellkärna, dendriter och synapser får tankarna att hitta olika vägar. När elektriska signaler hittar nya banor utvidgas vårt sätt att tänka.

I skolvärlden

Under sin egen tid i grundskolan upplevde Lisa att hon inte "nådde fram". Hon kommunicerade på ett annat sätt än det som skolvärlden förespråkade, var blyg och fick för sent vetskap om sin egen dyslexi.

– Jag blev bedömd som en elev som inte passade in i skolsystemet, eller som att skolsystemet inte passade in på mig. Lärarna sade till mig att jag var tvungen att lägga ner dubbelt så mycket tid på läxläsning som mina kompisar för att jag skulle ha en chans att följa med.

I Sverige har filosofin bakom growth och fixed mindset nått skolorna genom influenser från USA och Lisa föreläser regelbundet i klassrum. Forskningen har pågått vid Stanford University sedan 1970-talet, och är den mest evidensbaserade forskningen kring barns förhållningssätt till lärandet.

Samma språk

Lisa varvar föreläsning med fysiska övningar, där deltagarna får samarbeta både genom verbal och genom kroppslig kommunikation samt öva sig i tillit. Hon demonstrerar också hur kroppen och knoppen måste tala samma språk. Står vi med hopkurade axlar och berättar att vi är glada, kommer ingen att tro oss. Hon lär barn tala inför publik, att inte få panik av "fjärilarna i magen", lyssna på sig själva och andra, argumentera och tro på sina idéer. Under dagens utbildning för vuxna uppmuntras deltagarna med jämna mellanrum att skaka hand och hälsa på den som sitter närmast.

En åhörare undrar hur hon i sitt arbete med småbarn ska sära på barn som hela tiden slåss. Lisa föreslår att inte alltid ta till ord, utan prova att med kroppen hålla dem isär. Under en av hennes utbildningar kunde en elev inte alls sitta stilla. Då fick killen ligga på mage med Lisas hand på ryggen.

I en annan skola hade lärarna kommit överens om att en elev fick gå ut en sväng mitt under lektionen och ”springa av sig” i korridoren. En ömsesidig överenskommelse/tillit där barnet visar att det tar ansvar för sina behov

Goda gärningar

Goda gärningar tror Lisa att belönar sig själva, som en ”hemlig munk”, det vill säga att göra gott för andra människor utan tanke på sin gen vinning. Välvilja ger god självkänsla. Lisa berättar hur hon städat upp många allmänna toaletter, slängt soppåsen från grannen utan att få varken lön eller ett tack. Att ”vilja gott” får den positiva karman att spridas.

– I skolan händer det att lärare frågar eleverna "har du förstått?" och lägger ansvaret på eleven. Genom att i stället fråga "har jag varit tillräckligt tydlig?" visar läraren att hen vill väl och vill tala på ett sätt som passar alla.

Text: Fredrika Biström

Se alla artiklar