Fem motioner till höstmötet 2008

1.EN TRYGG EFTERMIDDAG FÖR 9-13 -ÅRINGAR

Redan för tio år sedan lagstadgades morgon- och eftermiddagsverksamheten för första och andraklassisterna. Verksamheten omfattas i Finland av lagen om den grundläggande utbildningen. Eftermiddagsverksamheten är en del av den fostrande gemenskapen.

Oftast slutar föräldrarnas arbetsdag senare än barnens skoldag och eftis erbjuder då en trygg eftermiddag för barnen.

Men eftis är idag lagstadgad bara för första och andraklassisterna. Från tredje klassen uppåt får barnen ofta ta hand om sig själva efter skolan. För många är detta en skrämmande tanke. Ingen trygg vuxen att gå till då man funderar över något och inget att göra medan man väntar på att en vuxen kommer hem!

Barn i åldern 9-13 år är i en känslig ålder och behöver trygghet! Verksamheten kan dock inte vara för styrd men att barnen/ungdomarna vet att det finns en vuxen de kan vända sig till, ger dem en stor trygghet.

Vi önskar att kommunerna i det snaraste utreder möjligheterna att ordna eftermiddagsverksamhet för barn i årskurserna 3-6 och att Finlands svenska Marthaförbund r.f. vidarebefordrar denna motion till kommunerna.

Lovisa den 22.9.2008

Östra Nylands Marthadistrikt r.f.

Gunnel Laukas, ordförande
Ann-Mari Koivula, sekreterare



2.VÄGAVSNITTET PÅ STAMVÄG 51

Västra Nylands Marthadistrikt är bekymrat över vägavsnittet på stamväg 51. Många farliga korsningar, livlig trafik på grund av långtradare från Hangö till Ryssland och bilköer förorsakar farliga omkörningar. Långa väntetider vid t.ex. trafikljusen i Jorvas förorsakar långa bilköer vid rusningstid morgon och kväll.

Arbetsdagen blir onödigt lång. Med tanke på barnfamiljer blir det en stress då barn skall avhämtas från dagis/eftishem en viss tid. Vi anser att regering/riksdag bör fatta ett snabbt beslut om beviljandet av pengar för motorväg till Kyrkslätt och åtgärda de farliga korsningar som finns på väg 51.

Vi hoppas att Finlands svenska Marthaförbund behandlar denna motion på sitt höstmöte lördagen 15 november 2008.

Ekenäs den 30.09.2008

Västra Nylands Marthadistrikt r.f.

Catharina Hindrén, ordförande
Disa Flythström, viceordförande
Camilla Holmström, sekreterare


3.GARANTERA ETT NÄRALIGGANDE BB OCKSÅ I FRAMTIDEN

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt överväger att lägga ner förlossnings­avdelningarna i Ekenäs, Borgå och Lojo. Av diskussionerna framgår att också Vasa och Jakobstad är hotade av nedskärningar.

Att föda barn är en av de viktigaste stunderna i ens liv. Många har höga förväntningar på sin förlossning medan andra inte riktigt vet vad som väntar. Det är viktigt att veta vad som händer så att man kan förbereda sig på vad som kan hända, eftersom det i regel ger bättre förutsättningar att mentalt klara av även oväntade och oönskade situationer.

Inom HNS förs nu hårda diskussioner som hotar de små enheterna och åtminstone Borgå och Ekenäs förlossningsavdelningar hotas av nedläggning. Detta betyder att avståndet till närmaste BB kan uppgå till, i värsta fall, 250 km. En centralisering av förlossningar påstås nu medföra ekonomisk nytta, lättare rekrytering och en tryggare förlossningsmiljö. Störst är ändå inte alltid bäst.

Västra Nylands sjukhus förlossningsavdelning (Ekenäs BB) har t ex kvalificerat sig som ett babyvänligt sjukhus enligt Världshälsoorganisationens (WHO) och Unicefs Baby Friendly Hospital Initiative -program som bl.a. framhåller betydelsen av att bevara, stöda och främja amningen.

Så som nätverket idag är uppbyggt kan man trygga en näraliggande och svenskspråkig service. Förlossningsavdelningarna i Borgå och Ekenäs är fullständigt tvåspråkiga.
Att trygga näraliggande BB är minsann en kvinnofråga. Vi vill att Marthaförbundet arbetar för att bevara ett tillräckligt tätt nätverk av BB i Finland. Vi vill föda våra barn på ett näraliggande BB med personlig svenskspråkig service.

Borgå/Ekenäs den 16 oktober 2008

Borgå Marthadistrikt r.f. Västra Nylands Marthadistrikt r.f.

Susanne Ahlqvist, ordförande Catharina Hindrén, ordförande
Carola Eriksson, sekreterare Camilla Holmström, sekreterare


4.RADIOSÄNDNINGAR PÅ ÅLDRINGSHEM OCH BÄDDAVDELNINGAR

Det har framkommit att anläggningar för mottagande av radiosändningar i ovannämnda inrättningar inte har reparerats då de gått ur funktion.

Det är av stor vikt att människor i denna livssituation genom denna kontakt med omvärlden kan känna delaktighet i aktuella skeenden såväl lokalt som globalt.

En social samhörighetskänsla är viktig i livets alla skeden och särskilt om man befinner sig på en plats där den naturliga kontakten med omvärlden är svårare att upprätthålla. Som en stor brist kan nämnas att en gudstjänst från den egna kyrkan inte kan åhöras, varken i det egna rummet eller i allmänt samlingsrum. Denna brist borde med det snaraste åtgärdas!

Kommunerna och andra upprätthållare bör kontaktas i detta ärende så att eventuella brister med det snaraste åtgärdas.

Det borde vara en samhällelig rätt att gamla och sjuka inte skall känna sig åsidosatta och att samhället bidrar till att ge dessa människor rätt till ett värdigt liv också i detta avseende.

Nykarleby den 18 oktober 2008

Nykarleby Marthadistrikt r.f.

Margit Aromäki, ordförande
Leena Hermansson, sekreterare


5.FOLKPENSIONERNA MÅSTE ÅTGÄRDAS

I Finland finns ca 650 000 pensionärer. Av dessa har över 90 000 personer enbart folkpension som enda inkomstkälla. Folkpensionens maximisumma är 558 €/månad. Det betyder att en stor del av våra pensionärer lever under den av EU och i Finland vedertagna fattigdomsgränsen på 750 €/månad.

Det här betyder att dessa personer är beroende av utkomststöd för att överhuvudtaget kunna få mat, kläder, mediciner, mm. Därtill behöver de bostadsstöd och andra understöd för att klara av boendeutgifter och andra nödvändiga utgifter.

Indexjusteringen av folkpensioner främjar inte heller som den är nu en snabbare utveckling eller höjning av folkpensionen.

Det är en skam för välfärdsstaten Finland att vi med öppna ögon tillåter en stor grupp medborgare att leva under existensminimum, därför vill Marthaförbundet uppmärksamma och arbeta för följande förändringar:

1.Folkpensionen ska å det snaraste höjas till en summa som är samma eller större än den summa som fattigdomsgränsen är idag.
2.Folkpensionerna borde justeras två ggr per år vilket bättre skulle motsvara kostnadsutvecklingen i samhället.
3.Vid justering av folkpensioner bör samma index användas som används för arbetspensionerna.
4.Då folkpensionen höjs borde en höjning inte få påverka de andra stödformerna såsom bostadsstödet, eftersom det annars inte innebär någon förbättring för den enskilda pensionären.

Helsingfors den 17 oktober 2008

Vasabygdens Marthadistrikt r.f.

Susanne Karlsson, ordförande
Annette Hjortman, sekreterare
Se alla artiklar