25.03.2014

Doftande salvor, fotbad och smaken av sött vin

Kanske var det just så som Maria ville att Jesus skulle känna, den gången hon tog en flaska dyrbar nardusbalsam och omsorgsfullt smorde in hans fötter. En av männen som råkade sitta vid samma middagsbord tyckte att det var slöseri. Han sade att man kunde ha sålt salvan och gett pengarna till fattiga, men tänkte för sig själv att också han hade haft bättre användning för pengarna. Men Jesus såg Marias kärleksgärning och han uppskattade den.

Fottvätt

Jag blundar och andas in dofterna från den där bibelberättelsen. Lutar mig bakåt och doppar fötterna i vattenbaljan som står framför mig. Det varma vattnet och de kittlande bubblorna känns underbara efter en hel dag i klackar. Plötsligt känner jag två händer som varsamt börjar tvätta mina fötter. Jag kikar försiktigt fram mellan de tunga ögonlocken, men sätter mig blixtsnabbt upp när jag ser vem som sitter där med handduk i famnen. Jesus!? ”Inte ska väl du tvätta mina …”, börjar jag medan jag petar på min prästkrage och känner mig som den uslaste av tjänarna. Men Jesus avbryter mig. Han förklarar något om att vi kommer närmare varandra och han uppmuntrar mig att göra likadant till dem jag möter.

Bröd och vin

Jag lyfter blicken och ser mig omkring. Rummet är fullt av människor som sitter kring det dukade bordet. Det verkar som att de sett fram emot den här måltiden och är glada över att vara tillsammans. Samtidigt känns stämningen allvarlig. Jesus delar ut bröd och vin. När det blir min tur böjer jag mig ner på knäna och sträcker fram händerna. ”För dig utgivet och för dig utgjutet”, säger han medan han ser mig i ögonen och räcker en bit bröd och litet vin. Det doftar nybakat och smaken av det söta vinet blir kvar i munnen.

Mörker

Sedan händer allt snabbt. Den arga folkhopen. Skriken. Det stora korset av trä. Rövarna. De sönderrivna kläderna. Kvinnorna som gråter. Mörkret och tystnaden. Kinderna som förlorar färg. Andetagen som upphör. Den trötta handen som släpper greppet och blir utan liv.

Liv

Jag ser mig förbryllat omkring. Vad hände? Var är han? Jag vill att han rör vid mina fötter igen! Jag behöver mera av det där brödet och jag har så många frågor jag aldrig hann ställa! Var är han? Jag känner hur någon knackar på min axel och jag vänder mig om. ”Varför söker du den levande här bland de döda?” undrar en vitklädd typ förvånat. ”Han är inte här, han har uppstått. Sök där det finns liv, där skall du få se honom.”

Jag vaknar till av något ljud. Ser mig omkring. Tittar ner på mina fötter, inga spår av fotbad. Sniffar lite, men känner varken doften av nardusolja eller nybakat bröd. Munnen minns inget sött vin. Drömde jag allt? Jag tittar ut genom fönstret och ser hur barnen springer ute på dagisgården. På andra sidan vägen sitter vårklädda på terrassen och skålar kaffe. Ett par som håller hand går förbi och telefonen plingar meddelande. Jag hör liv. Och jag minns orden: ”Sök där det finns liv, där ska du få se honom.”

Jessica Högnabba

Se alla artiklar