13.06.2006

Det är ingen diet, det är en livsstil

– Vet alla vad GI betyder? undrar kvällens föreläsare Cathrine Schück. En blyg och väluppfostrad tystnad råder i den vackra sommarpaviljongen nere vid inre hamnen i Vasa. Den bryts efter en liten stund av några försiktiga nickningar och handuppräckningar. Ganska många känner nog till något om GI-metoden. Har åtminstone hört den ordkombination som förkortningen står för; Glykemiskt Index.

– Vem av er vill bli piggare, friskare och smalare? undrar hon vidare.

Född och uppvuxen i en matfamilj tog Cathrine Schück tillsammans med sin mor över den familjeägda restaurangen Gourmet efter att hennes far gått bort. Sedermera har hon utbildat sig till journalist, jobbat tio år som matskribent på Expressen och dessutom gett ut tio kokböcker. Hennes kärlek till mat är rustik och genuin.

Det är nu omkring åtta år sedan hennes man rev ut en artikel ur tidningen och därmed lät det glykemiska indexet göra entré i familjen Schücks liv.

– Jag hängde upp listor på olika livsmedels glykemiska index på kylskåpet och jag minns hur jag stod där och läste och memorerade.

Teorin övergick så småningom i praktik och snart hade hon exkluderat ris, pasta och potatis ur sin vardag.

Att äta enligt GI-metoden förklaras enklast med att undvika att blodsockret åker berg- och dalbana under dagen. I stället ska vi eftersträva att hålla kurvan så jämn som möjligt.

– Vi blir inte feta av fettet i sig, säger hon, precis som vi inte heller blir gröna av grönsaker. Däremot börjar vi lagra fett när kroppen producerar för mycket insulin.

Rent bildligt fungerar insulinet som en nyckel som öppnar portarna till alla fettceller i kroppen. Det gör det fritt fram för fettet att lagra sig, och eftersom insulinet heller inte är korkat, så skapar det lätt nya fettceller ifall det inte hittar tillräckligt många av dem. Långa transportsträckor är oekonomiska och energiförbrukande. Det igen resulterar i att kroppen gärna lagrar fett kring buk och midja, eftersom den vill lagra fett. Men varför vill den egentligen det?

– Jo, av den enda anledningen att den inte litar på oss!

Faktum kvarstår att vi kvinnor är världsbäst på hitta olika anledningar till att hoppa över en lunch eller en måltid. Och när kroppen inte med säkerhet vet när nästa energiintag kommer att ske så tycker den att den gör oss en tjänst genom att spara på det den har. När vi däremot äter en rejäl frukost och en rejäl lunch, så har vi meddelat kroppen att läget är lugnt. Under kontroll. Förbränningen kan börja.

– Jämför med en braskamin, förklarar Cathrine. Små stickor och kottar brinner lite lagom, men det blir ingen brasa och heller ingen förbränning. Vad händer då om vi laddar in med rejäl björkved? Jo, vi får en rejäl brasa som både brinner och förbränner.

Det är alltså viktigt att vi äter ordentliga portioner och glömmer gamla förlegade inställningar om att kvinnor ska vara ”nätta i maten”. I stället gäller det att äta rätt sorts mat vid rätt tidpunkt och på så vis återfå kroppens förtroende.

Klibbigt ris, pasta, vitt bröd, socker och potatis har alla ett högt GI-värde som gör att blodsockret skjuter i höjden. Det i sin tur gör att bukspottskörteln måste öka sin aktivitet och producera mer insulin för att få ner blodsockernivån. Kroppen tar stryk av för stora mängder insulin flera gånger om dagen och i längden kan det hela leda till en försämrad produktion av insulin, som i sin tur kan orsaka diabetes.

Även åldrandet är i allra högsta grad förknippat med vårt matintag. Ett bra sätt att bromsa klockan är att dra ner på mängden insulin som är det främsta åldringshormonet. Olika rön tyder också på att det finns ett samband mellan insulin och Alzheimer, liksom det finns ett samband mellan insulin och bröstcancer.

Schück är noga med att betona att GI-metoden inte är en diet, utan en livsstil. En livsstil som gör oss piggare, fräschare och som grädde på moset (ursäkta metaforens höga glykemiska värde) även smalare. Det är således viktigt att lära sig bemästra suget efter kolhydrater.

En helt vanlig dag kanske börjar med ljust bröd med ost och leverpastej till frukost, ett glas juice och kanske lite frostade flingor. Kaffepaus vid tio och en jobbarkompis har visat sin välvilja och bakat. Vi vill inte göra henne ledsen, utan tar av hennes kaka till förmiddagskaffet.

Lunchen slinker snabbt ner, sedan är vi kaffesugna igen vid tresnåret och det är ju alltid lika trevligt med tilltugg till kaffet. När arbetsdagen är över är det lätt hänt att vi smygäter lite choklad medan vi tar en vända i matvaruaffären. Väl hemma vill vi snabbt få middagen på bordet. Ett enkelt alternativ är spaghetti med köttfärssås. Sedan slickar vi kastrullen ren innan vi diskar och vid läggdags är det mysigt med te och en nattsmörgås, eller kanske lite osötade skorpor med smör…

Vem känner inte igen sig?

– Så här såg mitt eget ätande ut under en lång tid. Det är ett ätande som resulterar i en veritabel berg- och dalbana för blodsockerhalten. Ständiga toppar och dalar sliter hårt på kroppen. Först får man högt blodsocker och sedan ett blodsockerfall ungefär två timmar senare.

Enklaste sättet att komma igång med nya vanor är att undvika snabbmat, satsa på fullkorn och byta ut det ljusa mot det mörka.

– Gröten kan göras GI-vänligare genom att man lägger till krossade linfrön eller psylliumfrön. Blanda ner lite grynost eller nötter och var varsam med överkonsumtion av mjölk.

Ett riktigt mörkt, osötat bröd med hela korn bidrar till att det ligger länge kvar i magen och resulterar i låga flacka blodsockerkurvor. Naturell fil eller yoghurt fungerar fint, gärna med en naturmüsli eller torkad frukt. Hårdkokta ägg är en bra proteinkälla, men socker och sötningsmedel bör undvikas.

En bra frukost håller oss mätta fram till lunch och vi får inte ens sug efter något mellanmål. Tre mål mat om dagen är idealet och genom att äta mycket så räcker det gott och väl. Ifall ett mellanmål känns nödvändigt, så är ett äpple utmärkt. Det går alltid att blanda ihop lite nötter att ha med sig som nödproviant. Pumpa- och solrosfrön, para- och cashewnötter och mandel, som är en utmärkt kalciumkälla.

När Schück går ut och äter beställer hon ibland in en bit ost före maten ifall det känns som att hon inte kan hålla fingrarna från det där fina, färska, frasiga brödet.

– Jag kan äta en bit brie, en fet entrecote med en rejäl klick bearnaisesås när jag går ut. Middagen gör mig så mätt att sötsuget inte längre finns kvar. Det hindrar förstås inte att jag alltid kommer att gilla skumbananer och kanelbullar.

Nej, det är inte så att våra favoriter och svagheter någonsin blir äckliga. Men suget efter dem kan avta. Och vad är vår vänskap egentligen baserad på ifall jag sårar dig genom att inte ta av din kaka? Trugande är inte samma sak som välvilja.

Cathrine Schück är en stilig, slank och medveten kvinna som utstrålar energi och vitalitet. Själv säger hon att hon känner sig som en Duracell-kanin. Stilrent klädd, välfriserad och välmanikyrerad gestikulerar hon yvigt medan hon pratar. Fingrarna spretar åt alla håll och det klirrar ofta till i armbanden. Hon ser välmående och lite dyr ut.

Många frågor har väckts till liv hos åhörarna och bland de tips och råd som Schück avslutningsvis delar med sig av finns till exempel det att linfröolja är Guds gåva till mänskligheten, eftersom den är så bra för ämnesomsättningen. Att blåbär innehåller fler antioxidanter än andra bär, frukter och grönsaker. Att de rotfrukter som växer under jord har ett högre GI än de grönsaker som växer ovan jord. Att kall potatis har lägre GI-värde än varm. Och att blanda den kalla potatisen med röda kidneybönor och grön broccoli resulterar i en snygg och bra sallad.

Hur är det då med kaffe, te och rödvin?

– Var sparsam med kaffet och drick hellre grönt te. Och när det gäller rödvin så leder det till en försämrad förbränning, i och med att kroppen först måste processa vinet då den ser det som ett gift och måste förbränna alkoholen innan den förbränner maten.

Solen har börjat sin vandring ner mot horisonten när Schück stänger av mikrofonen. Som sista fråga undrar en dam om hon med gott samvete kan unna sig lite nypotatis och sill på midsommarafton.

– Självklart ska man unna sig nypotatis, sill och till och med en bit gräddtårta vid speciella tillfällen. Det är ju inte jul, nyår och midsommar varje dag.

Text: Cia Hemming

Cathrine Schück
• Har jobbat tio år som matskribent på kvällstidningen Expressen och gett ut tio kokböcker.
• I dag skriver hon bland annat för damtidningen Tara som vänder sig till kvinnor över 40.
• Hon håller även matlagningskurser, seminarier och fungerar som privat viktcoach, när hon inte befinner sig i sin butik The Diet Shop i Stockholm.

Källa: Tidskriften 04/06

Se alla artiklar