Så byggde marthorna en bättre självständighet - ett ägg i taget

Hönsägg och Marthaförbundet har en lång historia. För marthorna blev hönorna en möjlighet att öka jämställdheten för husfruar – men också ett sätt att öka samarbetet.
Redan i början av Marthaförbundets verksamhet insåg marthornas centralutskott att fruarna kunde få egna pengar genom att sälja ägg och därmed få en möjlighet att förverkliga nödvändiga förbättringar i köket. Samtidigt kunde de ta hand om annat som husets herre inte ansåg vara viktigt.
Hönsskötsel var ingen ny grej för marthorna eftersom nästan alla hus och också flera torp hade några hönor. Hönorna lade ändå inte så många ägg och husfruarna bad om tips från Helsingfors. Emäntälehti gav frikostiga råd:
”En höna som lägger många ägg brukar röra på sig tidigt på morgonen. Hon är flitig hela dagen. Hon letar sig bort från de andra hönorna och trivs hellre ensam så att kamraterna inte ska störa henne. Hon är alltid hungrig. Hon tittar på sin skötare som om hon skulle vilja säga: Om jag måste ge dig många ägg, måste du ge mig mycket mat! En bra höna ser alltid nöjd ut och för inget oväsen när hon börjar värpa. Efter värpandet vill hon gärna ha friskt vatten. En höna som värper mycket lägger sig sent med krävan full av mat. Hon har aldrig tid att ligga i solen såsom lata hönor.”
Andelslag sålde ägg
Alma Forstén, som var en av de grundande medlemmarna och samtidigt Emäntä-tidningens ”mor”, ledde marthorna när hönsskötseln inleddes. År 1905 grundades tre små modellhönshus i Sippola i Kymmenedalen och i filialens alla byar ordnades några dagar långa kurser. Under dem lärde man ut grunderna i hönsskötsel. Som resultat av kurserna föddes nya ”hönsrum” samt inhägnader som gjorde matningen av hönorna smartare.
Äggförsäljningen sköttes som andelsverksamhet. I varje by grundades en inlämningsplats för äggen och därifrån transporterades de till centralstationen för granskning och vidare till affärerna. Alma Forstén rekommenderade verksamheten också till andra marthor:
”På det här sättet främjar föreningen inte endast ekonomin och allmänt välmående, utan vid sidan om det sprider vi information och utvecklar samarbetets ädla tanke, samt sammankopplar hemmen med samhällets gemensamma aktiviteter.”
En höna som värper mycket har aldrig tid att ligga i solen såsom lata hönor.
387 000 ägg
År 1905 deltog 160 marthafruar i äggandelslagets verksamhet som sålde närmare 92 000 ägg. Under jordbruksutställningen i Fredrikshamn visade marthorna från Sippola upp 65 hönsskockar och 100 äggsamlingar. För dem fick filialen hederspris och medlemmarna penningpris. Tack vare framgångarna valde Lantbrukssällskapet i västra Viborg att bevilja ett stipendium på 200 mark för varje kommun på området. Pengarna användes för att anställa en rådgivare vars huvuduppgift var att befrämja hönsskötseln.
Äggandelslagsverksamheten spred sig också till andra håll i Finland när centralkommittén i början av 1909 skickade läraren Olga Autere till Danmark för att bekanta sig med hönsskötsel och äggförsäljningssystem. Efter resan blev hon centralkommitténs första rådgivare och hennes uppgifter bestod av att handleda filialernas rådgivare i hönsskötsel. Redan under det första verksamhetsåret förmedlade elva filialer över 387 000 ägg.
Marthornas arbete med hönsskötsel visar hur något så vardagligt som ett ägg kunde bli ett verktyg för både ekonomisk självständighet och kvinnlig handlingskraft. Genom samarbete, kunskap och envishet lade de grunden för en verksamhet som bar frukt långt utanför hönshuset.
Texten publicerades ursprungligen i Marthaförbundets och Marttaliittos gemensamma broschyr "Överraskningsägg - Yllätysmuna" (2019).