Reflektera, förstå, förändra – ekonomiterapi i fem steg

Studier visar att vi ofta ärver vår syn på pengar och vårt ekonomiska självförtroende från våra föräldrar. Men det betyder inte att vi ska fastna i gamla mönster. Genom att bli medveten om vad vi bär med oss kan vi skapa en bättre relation till vår vardagsekonomi. Marthaförbundets ekonomirådgivare Maria Österåker tar dig med på ekomomiterapi.
I texten ställer Maria Österåker dig några grundläggande frågor som förhoppningsvis gör att du bättre börjar fundera på och förstå vad som styr ditt förhållande till pengar.
Fråga 1: I vilka situationer känner du ofta att du går ifrån dina principer eller fattar dåliga ekonomiska beslut?
Börja med att analysera om det finns känslor som är förknippade med situationer där du fattat dåliga ekonomiska beslut? Kanske var du trött eller stressad? Kanske var du euforisk och ville belöna dig själv? Eller var det känslan av ensamhet, tristess eller uppgivenhet som bidrog till situationen? Är det tillsammans med andra som du inte kan stå emot?
Känner du ofta oro, skuld eller skam efter att du frångått dina principer? Och vad är egentligen dina principer när det gäller konsumtion och sparande? När vi mer tydligt kan uttrycka vilka ekonomiska spelregler vi vill ge oss själva är det lättare att handla medvetet. Om vi dessutom vet vad som triggar i gång ett dåligt beslut är det enklare att försöka undvika dessa situationer; handla aldrig hungrig, tänk ut alternativa belöningar eller fundera på vad du skulle gilla att göra i stället för att shoppa.
Fråga 2: Har du några ekonomiska guldkorn i ditt liv?
Kanske du lyckades studera utan att ta studielån, avstod från att köpa en ny vinterjacka och använde din gamla ett år till, började placera relativt tidigt, är en hejare på att budgetera, lyckades binda räntan eller elpriset i rätt tid eller aldrig har köpt något på avbetalning.
Se till att även klistra in guldstjärnor i livets ekonomibok. Det är lätt hänt att vi fastnar i vad vi är dåliga på i vår vardagsekonomi och mentalt omvandlar det till vad vi borde jobba mer på, men det är lättare att förstärka än att förändra. Känn efter hur det känns när du gör något bra och låt den känslan finnas kvar i dina beslut att fylla på listan över ekonomiska guldkorn. Skapa en nyfikenhet, vad tänker du behärska till näst?
Fråga 3: Om du hade mer tid för din ekonomi, vad skulle du använda tiden till?
Kanske vill du sätta tiden på att lära dig mer om pengar lyssna på en ekonomipodd -perfekt vid bilkörning till jobbet eller kvällspromenad med hunden. Varför inte bekanta dig med podden Ekonomiakuten från Sveriges Radio eller podden Taloudellinen mielenrauha. När du ändå skrollar genom flödet i dina sociala medier kanske du ser till att även ekonomirelaterat innehåll får synnas i flödet. Två tips är kontot Rika Tillsammans samt Merja Mähkäs konto.
Kanske vill du sätta tid på att se vart pengarna går? Det här kan du exempelvis göra genom att gå igenom gamla kontoutdrag. Vill du avsätta tid till att få pengarna att räcka månaden till slut är det en gång för alla dags att börja budgetera. Tiden kan även användas till att konkurrensutsätta dina tjänster, se över dina lån, fundera på hur du kan öka dina inkomster och planera för din pension.
De flesta av oss vill bli bra på sin vardagsekonomi. Det vi vill bli bra på behöver vi öva på. De flesta av oss sätter väldigt lite tid på att öva upp sitt ekonomiska kunnande. Hur skall vi då kunna bli bättre? Bli nyfiken! Ta dig tid! Avsätter du 1 h i veckan till att få bättre koll vågar jag garantera att det gör skillnad.
Fråga 4: Hur var din ekonomiska uppväxt?
Vad är ditt första minne av pengar? Hur har man pratat om pengar i din familj - på ett positivt eller negativt sätt? Pengar är något vi ofta laddar med känslor. Anses det i vår släkt vara något fult eller fint att tjäna pengar? Är placeringar förenade med stora risker eller oanade möjligheter?
Hur har man pratat om dig? Har du alltid fått höra att du aldrig kan hålla i dina pengar eller har man berömt din förmåga att spara? Kanske har det påverkat din syn på dig själv, på dina ekonomiska brister och talanger.
Studier visar att vi ofta ärver vår syn på pengar och vårt ekonomiska självförtroende från våra föräldrar. När vi låter vårt ekonomiska bagage rulla fram på hjärnans transportband är det lättare att lyfta det av bandet, öppna bagaget och välja -vad vill vi plocka bort och vad vill vi lämna kvar? Fram till dess fortsätter vår ekonomiska uppväxt att omedvetet styra vår ekonomiska tillväxt.
Fråga 5: Om du snabbt skriver ner 20 saker som du förknippar med pengar, vad skriver du då?
Tänk inte efter utan bara skriv! Ser du några mönster? Kan du, när du läser genom din lista förknippa de flesta orden på listan med glädje eller oro? Med drömmar eller med begränsningar? Rymmer listan tankar som du vill gå vidare med? När vi låter hjärnan jobba fritt, utan att försöka styra den med vad vi tänker är rätt eller fel, överraskar den oss ofta med saker som vid första anblicken känns smålustiga, men vid närmare eftertanke kan ge oss en hel del nyttiga insikter.
När du nu ändå sitter med pennan i högsta hugg – skriv en lista till. Listan skall ha tre rubriker och under varje rubrik får du skriva ner max tre saker. Det gäller att tänka efter och prioritera. Första rubriken lyder Saker jag behöver. Andra rubriken lyder Saker jag vill ha och tredje rubriken lyder Saker jag absolut inte får köpa mer av. Kan du låta dessa listor, åtminstone för en stund, styra hur du konsumerar i din vardag?
Gallup: Marthaförbundets personal svarar
Vi ställer samma frågor till Marthaförbundets personal.

I vilka sammanhang frångår du mina ekonomiska principer?
Linn Jung, kommunikatör på Marthaförbundet
– Oftast handlar det om situationer när jag vägrar vara ”den tråkiga”. Jag kanske följer med på en middag, en resa eller en konsert trots att det egentligen inte passar min ekonomi. Jag vill helt enkelt inte känna mig utanför. Och så intalar jag mig själv att det här är en “once in a lifetime"-möjlighet. Och faktum är ju att det kanske är så! En konsert, en föreställning eller en kompisresa.
Men de flesta gångerna rättfärdigar jag mina spontana infall med att jag lever otroligt snålt i vardagen. Men det måste jag också göra för vi har haft enorma utgifter efter en vattenskada och jag borde hålla i varje slant, men så kommer situationer när jag tänker att “jag lever bara en gång” - och så är det kört!
Vilka tankar om pengar har du fått med dig hemifrån?
Camilla Komonen, verksamhetsledare på Marthaförbundet
– Jag har med mig en ganska jordnära syn på pengar. Jag har lärt mig att pengar har ett värde och att det är klokt att spara – inte för att samla på hög, utan för att ha trygghet och frihet. Men det viktigaste jag fått med mig är att vara generös. Att pengar är något man också kan dela med sig av, om man har möjlighet. Hemma var det alltid självklart att bjuda till och det har format hur jag ser på pengar i dag – som ett verktyg, inte ett mål i sig.
Vilken ekonomisk utmaning skulle du vilja ge dig själv?
Monika Mäkelä, ekonomichef på Marthaförbundet
– Jag kunde tänka mig flera utmaningar, men den första utmaningen skulle vara att undvika att köpa nya grejer och i stället tänka på mina alternativ. Kan jag köpa second hand, kan jag göra själv, kan jag ändra, reparera eller låna då jag behöver något? Visst, det kräver mera tid och bättre framförhållning, men även det i sig vore en utmaning!