Föreningshusen tryggar Finlands kritiska infrastruktur
Föreningshusen spelar en viktig roll för den lokala krisberedskapen. På många orter är husen de enda platserna där hjälp och trygghet kan organiseras.
Det finns omkring 2 500 föreningshus i Finland, och de har en betydande roll i lokalsamhällenas beredskap inför olika kriser och störningar. Öppna mötesplatser i närområdet behövs vid exempelvis svåra väderförhållanden, olyckor eller större samhällskriser.
– Föreningshusens nätverk täcker hela Finland. Ofta är husen de enda gemensamma lokalerna i området där man i nödsituationer kan ordna utdelning av rent vatten eller andra stödinsatser, betonar Mikko Härö, ordförande för delegationen för föreningshusfrågor.
Att trygga föreningshusen är en del av Finlands krisberedskap. Därför är det nödvändigt att höja det statliga stödet för reparationer, vädjar nio centralorganisationer som underhåller föreningshus: Suomen Nuorisoseurat, Finlands Svenska Ungdomsförbund, Suomen Kylät, Suomen Työväentalojen Liitto, Raittiuden Ystävät, Finlands svenska Marthaförbund, ProAgria Keskusten Liitto, Finlands svenska hembygdsförbund och Suomen Kotiseutuliitto.
Reparationsstödet är avgörande för att hålla föreningshusen livskraftiga. År 2024 minskades stödet med nästan två tredjedelar.
Om föreningshus måste stängas eller underhållet upphör, hotar det medborgarnas säkerhet och försvårar myndigheternas arbete vid kriser.
Reparationsstödet är ett behovsprövat statligt bidrag som har funnits sedan 1978. Det fördelas av Suomen Kotiseutuliitto på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. En särskild delegation för föreningshusfrågor samordnar användningen och utvecklingen av stödet.
– I dagens säkerhetsläge är det viktigt att reparationsstödets roll som en del av Finlands kritiska infrastruktur erkänns, sammanfattar Mikko Härö.
Föreningshusens betydelse ökar när tjänster centraliseras
När offentliga lokaler som skolor och hälsocentraler stängs och centraliseras, blir föreningshusens roll i krishanteringen ännu viktigare. Även församlingar tvingas minska sina lokaler, särskilt i glesbygden.
– Ett fungerande och aktivt nätverk av föreningshus är en kostnadseffektiv resurs med låg tröskel i krissituationer – både vad gäller lokaler och människor, säger Hannu Ala-Sankola, planerare vid Suomen Nuorisoseurat.
Den lokala föreningen som driver huset känner sin befolkning, kan rikta stödet rätt och se till att ingen lämnas utan hjälp. Utan denna kunskap kan myndigheternas arbete bli mycket svårt eller till och med omöjligt i en kris.
Föreningshusen är trygga platser där både materiellt och psykosocialt stöd kan erbjudas. De främjar också människors egna nätverk och initiativ, vilket minskar behovet av samhälleliga stödresurser under kriser.
– Föreningshusen spelar en avgörande roll för att hjälp ska kunna organiseras för alla i Finland. Denna struktur måste stärkas i dagens läge, sammanfattar Hannu Ala-Sankola.
Reparationsstödet har bevisad effekt
En effektstudie som blev klar våren 2025 visar att reparationsstödet inte bara bidrar till att bevara ett viktigt byggnadsarv, utan också har bredare samhällseffekter. Indirekt stärker stödet lokalsamhällen, främjar kulturverksamhet och skapar arbetstillfällen – särskilt för små byggföretag.
År 2024 tilldelades systemet för föreningshusens reparationsstöd det europeiska kulturarvspriset. Priset motiverades särskilt med att medborgarna själva bevarar det unika kulturarvet i sina lokalsamhällen. Man lyfte också fram det framgångsrika samarbetet mellan civilsamhället och den offentliga sektorn.
Föreningshusen är allmännyttiga, öppna samlings-, hobby- och festlokaler. De äldsta byggdes redan på 1880-talet, och många är kulturhistoriskt värdefulla.
Föreningshusen är en plattform för ett brett spektrum av lokal verksamhet. Varje vecka deltar tiotusentals barn, unga, vuxna och seniorer i aktiviteter, över hela Finland. Cirka hälften av husen ligger i områden där det inte finns några andra lokaler som lämpar sig för fri medborgarverksamhet. De flesta husen drivs med ideella krafter.
Bildtext: Brinkasstugan på Gamla Malmen i Pargas är en historisk samlingspunkt som sedan 1983 hyrs och sköts av Pargas Marthaförening.
Pressmeddelande 6.11.2025
