Marika Danielsson: Därför angår polariseringen oss alla

I Finlands säkerhetsstrategi påminns om något väldigt grundläggande. Att kristålighet inte bara handlar om planer och strukturer, utan också om mänsklig tillit och fungerande samtal i vardagen. När avståndet mellan människor växer, påverkas allas beredskap.

När samtalsklimatet hårdnar och människor dras isär blir det svårare att ta till sig tillförlitlig information, samarbeta i vardagen och fatta välgrundade beslut i pressade situationer. Därför är det viktigt att vi diskuterar och förstår hur polarisering påverkar vårt samhälle. Det påverkar nämligen direkt hur väl vi medborgare klarar störningar och kriser.

Finlands beredskap bygger på modellen för övergripande säkerhet, där myndigheter, organisationer, företag och medborgare tillsammans bär ansvar för samhällets funktionsförmåga. Den modellen fungerar bara om människor litar på varandra och på gemensam information. När tilliten minskar blir också krishanteringen svagare.

Vad menas med polarisering? 

Polarisering handlar om att avståndet mellan olika grupper upplevs som större och mer avgörande än tidigare. Skillnader i åsikter glider lätt över i upplevda skillnader mellan människor. I vardagen kan det ta sig uttryck som en växande misstänksamhet, ett tydligare vi–och–de-tänkande, konflikter som blossar upp snabbare än förr och ett hårdare språk om dem som tycker annorlunda.

Det kan märkas runt kaffebordet på jobbet när en diskussion om klimatet eller politiska åsikter snabbt blir personlig. Eller i kommentarsfältet i sociala medier när människor avfärdas som ”sådana där” i stället för att bemötas som individer.

Det är inte oenighet i sig som är problemet. Ett öppet samhälle rymmer olika åsikter. Problemet uppstår när tilliten försvagas och viljan att lyssna minskar.

Vad kan polarisering leda till?

Polarisering kan leda till att myndighetsinformation ifrågasätts eller ignoreras, rykten sprids snabbare än verifierad information, människor hjälper varandra mindre och konflikter tar energi från praktiska lösningar

Säkerhetsstrategin lyfter särskilt fram tillit som en central del av samhällets psykiska kristålighet. Utan tillit fungerar inte den finländska beredskapsmodellen i praktiken. Vid störningar och kriser behöver människor kunna samarbeta snabbt, dela korrekt information och lita på gemensamma beslut. Om misstron redan finns i vardagen blir det svårare.

Vad kan du själv bidra med? 

Testa att kliva utanför din egen bubbla ibland. Följ någon som tänker annorlunda! Ställ en fråga av genuin nyfikenhet i stället för att direkt gå i försvar. Du behöver inte ändra åsikt, men du kan visa att samtalet är viktigare än positionen.

När något väcker starka känslor, stanna upp en stund. Kolla källan. Se på datumet. Vem vinner på att du delar vidare?

Värna också relationerna runt dig. Håll fast vid respekten, särskilt när ni tycker olika. Och påminn dig om att de flesta frågor rymmer fler nyanser än rubrikerna antyder. Var inte så svartvit!

Kom ihåg!

Finlands beredskap bygger på samarbete och förtroende. Polarisering slår mot båda. Därför är det också beredskap i praktiken att spräcka sin bubbla, stärka sin informationshygien och hålla fast vid respekt även när det skaver.

Finlands svenska Marthaförbund rf är en av organisationerna bakom beredskapsrekommendationen 72 timmar. Bekanta dig med 72 timmar-anvisningarna på adressen 72timmar.fi.