Labbnäs — semesterhemmet som fyller 70 år

Majoriteten av besökarna på Labbnäs semesterhem är kvinnor. När affärsmannen och kulturmecenaten Amos Anderson köpte prästgården på 1900-talet, ville han att det skulle vara ett vilohem för kvinnor som hans mamma, som aldrig hade möjlighet till vila på grund av fattigdom och mycket arbete med gård och familj. Han kontaktade marthaföreningarna på Kimitoön och bildade en stiftelse för att driva Labbnäs semesterhem.

– Marthorna lovade att styra stället genom medlemmar i stiftelsens styrelse, men stiftelsen äger området. I början var det vanligt att marthor fick vistas på Labbnäs på bekostnad av sina föreningar, och därmed kunde stanna en längre tid. I dag finns ingen pensionatsvistelse längre, i stället anlitas vi av marthaföreningar för evenemang och möten. Dessutom vill vi att maten ska präglas av martha-tankesättet, berättar Eva Magnusson-Tamminen och Ina Tamminen, anställda av stiftelsen för Labbnäs semesterhem.

Hälsosam husmanskost

Många söker sig hit för att få äta gott. Eva och Ina ser till att maten är så lokal som möjligt och bjuder på hälsosam husmanskost.

– Den vegetariska maten har blivit alltmer populär, och vi erbjuder även veganska alternativ. Maten beställs i förväg, och det är vanligt att bussällskap på väg genom Kimitoön bokar en lunch hos oss. Vi kan också ordna trerätters middagar till exempelvis bröllop och skräddarsyr menyn efter önskemål.

– I sommar är situationen utmanande då vi inte har en egen kock. Men vi klarar oss genom att anlita köptjänster och sommarpersonal, även om det inte är optimalt, berättar de.

– Vi vet att arbetstiderna kan vara obekväma, men vi erbjuder en kock fria händer att använda trädgården och planera för egenodlade råvaror. Vi skulle få en bättre helhet med någon som delade semesterhemmets visioner på heltid.

Fullbokat sommartid

Labbnäs semesterhem har funnits sedan 1955. Amos Anderson lät bygga om prästgården så att det blev tolv gästrum i huvudbyggnaden. Därtill finns ett radhus som blev klart 1978 och som till en början hade personalbostäder. Numera kan dessa lägenheter med tolv bäddplatser också bokas för övernattning.

– Sommaren är ganska fullbokad, men vissa datum är fortfarande lediga. De flesta bokar långt i förväg och vi har många grupper som återkommer år efter år, till exempel för att utföra yoga, sjunga eller sticka.

Många tycker att omgivningen är vilsam. Den gamla bastun vid sjön är speciellt omtyckt.

– Den härstammar från prästgårdstiden och vi håller den i gott skick. Särskilt utländska gäster fascineras av bastun.

Jubileumsfirande och minnen

I år har det gått 70 år sedan semesterhemmet startade, och det finns mycket historia att berätta.

– Till en början fanns det till exempel inga toaletter för herrar, så personalen tänkte inte ta emot en man när han ville boka rum. Men han övertygade dem om att han kunde använda samma toalett som damerna. Vissa damer som sökte sig till Labbnäs under pensionatstiden hade specifika önskemål om vilka rum de skulle ha och vilken golvmatta. De kunde stanna upp till tre veckor och förväntade sig alla upptänkliga hemlika förhållanden som man bara kan föreställa sig, berättar Eva Magnusson-Tamminen.

I dag kommer inte gästerna i första hand för att vila, utan för programmet som ordnas på gården. Åbobon Ann-Cathrine ”Anki” Sipilä är martha och ägare av ett garnföretag. Hon har de senaste tio åren besökt Labbnäs med jämna mellanrum.

– Jag blev överförtjust i stället på en gång. Det råder en fin stämning som inbjuder till kreativitet. Labbnäs är en fin representant för matkultur, inte ett läger går förbi utan att maten beröms. Jag har haft många olika grupper på Labbnäs och det har alltid kommit positiv feedback, inte minst för de vackra vyerna. Stället har många finskspråkiga besökare och via Amos Anderson uppstår alltid samtal om språk, historia och kultur. Jag hoppas verksamheten får fortsätta lika bra och fin som den är nu, säger Sipilä.

Öppet hus

De första 70 åren har uppmärksammats med en miniretreat för Kimitoöns marthor. Yoga, bastubad, övernattning och måltider stod på programmet. Eva Tamminen drömmer dock om att ordna en öppet-hus-tillställning i stil med den som hölls den 13 augusti 1955, då sammanlagt 300 marthor deltog.

– Vi lovar inget än, men det vore förstås roligt om vi skulle få det att gå ihop med personal och tid, säger Magnusson-Tamminen.

Med flera byggnader i användning finns det alltid underhåll av olika slag att göra på Labbnäs. Framtidssatsningar görs i enlighet med vad ekonomin tillåter.

– Vi är en stiftelse och behöver inte göra vinst, vilket gör att vi till exempel har satsat på jordvärme och solpaneler. Solpaneler skulle vi gärna ha ännu fler av, eftersom vi vill använda grön energi och ha ett medvetet miljötänk, säger Ina Tamminen.

Renoveringarna görs med respekt för den ursprungliga byggnadsstilen. Det är en historisk plats och rummen på nedre våningen i huvudbyggnaden är både stora och har högt i tak.

Utmanande tider

Tamminen sticker inte under stol med att det är utmanande tider då elpriserna har skjutit i höjden och matpriserna stigit rejält. Men de väljer att se på det som problem som går att lösa, inte att låta sig kuvas av.

Förutom de redan nämnda byggnaderna, är lidret på gårdsplanen i flitig användning sommartid. Där hålls till exempel dans, konstkurser och bröllop.

– Man har känslan av att vara ute, men med ett tak över huvudet. Sommarhelgerna är vår absolut brådaste tid. Vintern är lågsäsong, även om man försöker synliggöra stället. Några kurser och event finns det ändå, men återigen är utmaningen att det inte finns någon kock.

– Det gör det svårt för oss att erbjuda hela paketet med flera måltider per dag. Det är synd, för man ser hur mycket folk njuter av platsen och verkligen varvar ner när de kommer hit. Många tycker faktiskt att de har varit i himmelriket, mer eller mindre, säger Eva Magnusson-Tamminen.

Semesterhistoria

• I dag toppar Finland statistiken över betalda semesterdagar, tillsammans med de övriga nordiska länderna. Arbetsavtalslagen från 1922 gav arbetarna rätt till sju dagars semester. Inom kvinnodominerade områden, såsom vård och hushåll, var det dock inte lika självklart att man kunde ta ledigt.

• ”Mors vila” var en viktig fråga på 1940- och 1950-talen, och flera semesterhem grundades runt om i landet.
  
  

• I Finland tog bland andra marthorna en aktiv roll i förverkligandet av de så kallade husmorssemestrarna, som erbjöd arbetstyngda mödrar välförtjänt vila. År 1948 var Marthaförbundet med och grundade Svenska Semesterförbundet i Finland, som alltjämt beviljar stöd till bland andra familjer, närståendevårdare eller ensamma som på ekonomiska eller sociala grunder inte har möjlighet till semester.

Läs mer om Svenska Semesterförbundet i Finland på www.semester.fi.