Ekonomiskt våld - ett dolt hot som kräver gemensamt ansvar

Ekonomiskt våld - ett dolt hot som kräver gemensamt ansvar

Den 25 november uppmärksammas den internationella dagen mot våld mot kvinnor. En form av våld som ofta förbises är ekonomiskt våld, med vilket avses att kontrollera, begränsa eller undanhålla ekonomiska resurser.

Det ekonomiska våldet påverkar frihet, självbestämmande och möjligheten att lämna en destruktiv relation. Ekonomiskt våld är en vanlig metod för att hålla fast ett offer, och det eskalerar ofta i samband med separation.

När den sociala tryggheten samtidigt skärs ner och den ekonomiska osäkerheten ökar blir människor extra sårbara. Därför är det viktigare än någonsin att sprida kunskap om ekonomiskt våld och att förebyggande arbete värnas. Genom att erbjuda stöd tidigt kan vi även minska risken för utdragna och svåra vårdnadstvister som drabbar både vuxna och barn.

Ekonomiskt våld kan pågå i det tysta under lång tid. Det kan handla om att en partner styr över konton, begränsar tillgång till eget bankkort, förbjuder inköp, hindrar någon från att arbeta eller tar lån i den andras namn. Många vågar inte söka hjälp på grund av skam, ovisshet eller rädsla för att förvärra situationen. I skyddshemmen möter man ofta personer som utsatts för flera former av våld samtidigt, och det ekonomiska våldet blir synligt först när samtalen fördjupas.

Närståendevåldsenheter arbetar både med våldsutsatta och våldsutövare för att bryta våldets cykel. Våld gör ingen skillnad på kön eller status, men det är alltid barnen som hamnar i kläm när konflikter fördjupas och ekonomiskt våld fortsätter vid eller efter en separation.

I tider av minskad grundtrygghet ökar behovet av kunskap.

Vardagskunskaper och förståelse för privatekonomi ger människor större motståndskraft. Det är viktigt att alla får tillgång till ekonomisk allmänbildning, inte bara de som växer upp i hem där pengar diskuteras öppet.

Här spelar tredje sektorns organisationer en viktig roll och det är mera aktuellt än någonsin att stödja dessa. I Österbotten har LokalTapiola Österbotten de senaste tre åren finansierat Marthaföbundets Ekonomiskola för åk 8, och från och med i år är de även finansiär för Österbottens Mödra- och skyddshems nya projekt med fokus på kunskapsspridning om ekonomiskt våld i Österbotten.

Marthaförbundet är en aktör som målmedvetet sprider kunskap om ekonomi åt olika åldrar. En viktig målgrupp är unga, och österbottniska unga får en stadig grund att stå på i och med projektet Ekonomiskola för åk 8 i Österbotten. Att stärka människors vardagskunskaper är ett viktigt led i det förebyggande arbetet mot ekonomiskt våld. När unga tidigt får förståelse för sin egen ekonomi och vilka rättigheter de har, står de stadigare i framtiden. Samtidigt behöver också vuxna och barnfamiljer få tillgång till denna kunskap. Därför spelar projekt som PETK:s satsning på att sprida information om ekonomiskt våld till barnfamiljer en betydelsefull roll och utgör en pusselbit som annars lätt skulle fattas i Österbotten.

Tredje sektorn fyller ofta tomrummen när offentliga resurser minskar.

Genom samarbete kan vi nå människor i skolor, på arbetsplatser och i hemmen. Förebyggande insatser är inte bara socialt ansvar, utan också en investering i trygghet och framtid. Att aktörer som Lokaltapiola Österbotten valt att stöda projekt som lyfter ekonomiskt våld visar att näringslivet kan vara en positiv kraft i det förebyggande arbetet. Vi hoppas att fler företag ser möjligheterna att göra detsamma.

Ekonomiskt våld måste synliggöras. Vi uppmuntrar alla att tala om det, känna igen tecknen och söka hjälp. Ingen ska lämnas ensam i ekonomisk utsatthet och alla har rätt till trygghet.

Lauri Laaksonen, LokalTapiola Österbotten

Marina Nygård, Finlands svenska Marthaförbund

Britt-Marie Nylund, Österbottens mödra- och skyddshem rf

Se alla artiklar