Nora Backlund: ”Vi samarbetar och bjuder in”

Nora Backlund är en sammanhållande kraft. Som styrelsemedlem i Vörå Marthaförening ser hon gärna till att människor möts och idéer blir verklighet.

– Jag är med i många föreningar och ser hur de kan samarbeta sinsemellan. Vi har en bred verksamhet i marthaföreningen för att nå personer i olika åldrar och med olika bakgrund.

Gemenskap över gränserna

När kriget i Ukraina bröt ut kom många ukrainare till Finland. Vöråmarthorna har vid flera tillfällen bjudit in dem till sin verksamhet, bland annat via föreningen Kalyna, som samlar ukrainare i Finland och hjälper dem i hemlandet.

– Till exempel folkdräktspicknicken på folkdräktens dag i augusti har blivit ett uppskattat tillfälle. Där har även ukrainare deltagit och klätt sig i sina dräkter. Det har skapat en härlig stämning när alla berättat om sina dräkters historia. Många ser redan fram emot den 5 augusti, berättar Nora.

Via Kalyna har marthorna också ordnat tovningskvällar där själva tovningen har haft en sekundär roll.

– Serveringen och att träffas är det viktigaste. Man väljer själv hur aktiv man vill vara, men samtalet flyter alltid lättare när man gör något praktiskt tillsammans.

Samarbete med 4H och Centria 

En annan central samarbetspartner är Vörånejdens 4H. Tillsammans har man ordnat klädbytardagar för högstadieungdomar och ljustillverkning för yngre barn.

– Vi frågade tonåringarna vad de ville ha att äta och fick bland annat svaret: popcorn och chocolate chip cookies. Sagt och gjort, det fick de. Det blev ett trevligt tillfälle där deltagarna, oavsett ålder, funderade på vem som skulle passa i olika plagg. Också äldre marthor deltog, vilket skapade en fin mötesplats över generationerna.

Evenemanget var samtidigt en del av projektet ”Generationsöverskridande gemenskap” vid Yrkeshögskolan Centria, med målet att öka samhörigheten mellan olika åldrar.

Naturlig inkörsport

Vöråmarthornas styrelse består av ett relativt ungt gäng med barn i olika åldrar. Därför är det naturligt att barn alltid är välkomna på möten och evenemang.

– Att leva småbarnsliv ska inte vara ett hinder för föreningsengagemang. Vi har alltid en pysselhörna för barnen, så att de får en naturlig inkörsport till föreningslivet. 

Marthorna har också ordnat flera evenemang där familjen och barnen har varit i fokus. Backlund berättar att hon har noterat att ensamhet bland mammor är vanligt i dag. På sociala medier kan man se hur unga mammor frågar råd om hur man kan hitta vänner i vuxen ålder.

– För mig finns det ett enkelt svar: bli aktiv i en förening. Det gäller i alla åldrar och livsskeden.

Hon betonar att man måste tänka brett och ibland lite otippat när man bjuder in folk.

– Visst kan också vi i marthaföreningen bli bättre på att hitta dem som saknar en gemenskap. Men vi försöker i alla fall tänka brett och bjuda in olika målgrupper. Till exempel föreslog jag att föreningen skulle delta i tomteruset, ett motionsjippo vid julen, för att sänka tröskeln för andra att vara med. Farten hade ingen betydelse för oss, delaktigheten var det viktiga. Vi deltog inte den gången, men idén får leva vidare till kommande år.

Föreningsliv ger mening

Nora arbetar även professionellt med att förena människor och projekt via organisationen Svenskfinlands byar. Hon ser att tredje sektorn är viktig för landsbygdens utveckling och för att främja hållbarhet och gemenskap.

– Tredje sektorn och föreningslivet erbjuder det som sker mellan jobbet och hemmet. Det ger mening, välmående, trygghet och gemenskap. Att vi känner varandra kan ha stor betydelse, till exempel för beredskapen vid kriser som stormen Hannes.

Precis som många andra föreningar tampas Vöråmarthorna med medlemsrekrytering när de äldre blir för gamla att delta och de yngre inte tycker att de har tid. Men just därför har det varit viktigt att barnen alltid är välkomna med.

– Sällan deltar alla i allt, men man deltar enligt intresse och ork. Man ska inte behöva känna att man måste vara superaktiv för att vara med i föreningen. Vi har låg tröskel för att säga nej och hjälps åt om någon har svårt att hinna med sin uppgift.

Nora lovordar engagemanget i styrelsen.

– Det finns en god energi som vi hoppas märks i hela föreningen. Vi vill att alla ska  känna sig välkomna. Därför utser vi alltid någon som har som uppgift att se till att nya deltagare blir väl emottagna. Vi tackar också alltid dem som kommer, det ska kännas betydelsefullt att delta.

Bjud in

Nora Backlund hänvisar till enkäter som visar att många som inte är aktiva i föreningar uppger att de aldrig har blivit tillfrågade.

– Det bästa vi kan göra är att bjuda med vänner, grannar och arbetskamrater: ”Kommer du med i bilen?” eller ”Ska vi cykla till marthornas evenemang tillsammans?”. Det ska kännas lätt att delta, säger Nora.

Föreningsliv går ofta i arv. Barn till föreningsaktiva föräldrar tenderar att själva engagera sig. Men man går miste om många nya medlemmar om man enbart vänder sig till dem som brukar eller som borde delta.

– Vi kan inte heller ta för givet att alla vet om att något ordnas, så vi behöver använda olika kanaler. Till exempel inför klädbytardagen gjorde vi en Tiktok-video med information om hur det går till, vart man ska komma, var man lämnar kläderna och så vidare. Det var ett sätt att sänka tröskeln.

Gemenskap mot ensamhet

Enligt Nora kan aktivitet i en förening göra att människor känner sig mindre ensamma.

– Alla behöver känna samhörighet och höra till en gemenskap som blir en del av ens identitet. Hur gruppen ser ut spelar mindre roll, det viktiga är att dela ett intresse och göra något tillsammans. Hos oss är det värderingarna och den välkomnande stämningen som förenar. Så kom med i marthornas verksamhet, den kan se ut precis hur som helst. Huvudsaken är att vi får göra, lära och umgås tillsammans.

Nora Backlund

Ålder: 35 år.
Bor: I Lålax, Vörå.
Familj: Man och ett barn.
Gör: Jobbar med hållbarhetsfrågor och landsbygdsutveckling. Aktiv i många föreningar, bland annat 4H, byaföreningen och musikskolan.
Gillar: Att engagera sig och göra gott för lokalsamhället.
Dold talang: Att kombinera människor, initiativ och projekt. Hittar hållbarhet i andras verksamhet.
På nattduksbordet: Både barnböcker och böcker om hållbarhet och landsbygd.