Marina Nygård: Så hjälper du barnet att få koll på pengar och impulsköp

Vardagsekonomin har blivit allt mer abstrakt. Vi hanterar sällan fysiska pengar. I stället blippar vi kortet och gör nätköp med några tryck på telefonen. Räkningar dras automatiskt och prenumerationer fortsätter månad efter månad. Det gör betalningar smidiga, men det kan också vara svårare att uppfatta hur mycket pengar vi faktiskt använder.

Det ställer nya krav på ekonomifostran, menar Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård.

– Att lära sig hantera pengar kräver övning. När jag var barn åkte jag till stan med en tjugolapp i fickan. När den var slut var den slut, säger Nygård.

– I dag kan föräldrar föra över mer pengar med ett knapptryck. Det gör det svårare för unga att konkret se och känna var gränsen går

För en ung person med svag impulskontroll kan ett lockande köp kännas betydligt mera angeläget just nu än behovet av pengar om två veckor.

– Därför behöver ekonomifostran ibland handla mindre om torra uppmaningar som "tänk efter före" och mera om konkreta system.

– Vi pratar ofta om ekonomisk disciplin, men man kan också bygga en ekonomi där man inte behöver fatta rätt beslut varje dag. Bra rutiner kan göra en del av jobbet åt dig.

Automatisera goda vanor

När den unga får pengar till sitt förfogande tipsar Nygård om att man dela upp pengarna till olika ändamål, till exempel mellanmål och bio.

– Senare när man får regelbundna inkomster kan man fortsätta enligt samma logik och ha ett skilt konto för räkningar och regelbundna utgifter. På så vis blir det tydligt vilka pengar som får användas och vilka som ska gå till dina utgifter.

– Då blir summan på brukskontot tydligare: de här pengarna får jag faktiskt använda.

Samma tanke fungerar för sparandet. Ett litet belopp som automatiskt förs över till ett sparkonto varje månad kräver inget nytt beslut varje gång.

– Automatisering gör det lättare att lyckas. När ekonomin sköter sig själv i bakgrunden behöver du inte fatta samma kloka beslut om och om igen.

Också sparmål kan behöva göras konkreta.

– "Spara för framtiden" är ett diffust mål. "Jag vill ha 200 euro till en resa i oktober" är lättare att förstå och följa.

– Låt gärna barnet hitta ett mål som känns viktigt. Att bli tillsagd vad man ska spara till skapar sällan samma motivation. Låt barnet själv bestämma!

Lägg krokben för impulsen

Nygård påminner om att ekonomifostran också handlar om att våga låta unga öva på att fatta beslut. Ett mindre felköp kan vara en värdefull erfarenhet. Samtidigt går det att skapa bromsar som ger hjärnan mera tid.

En sådan kan vara en ekonomivän. När lusten att göra ett större oplanerat köp dyker upp ringer eller skriver man till en person man litar på.

– Bara att formulera "jag funderar på att köpa det här och det kostar 150 euro" kan göra beslutet mera konkret.

– Ibland behöver vi inte ett förbud. Vi behöver tio minuter till mellan impulsen och köpet.

Som förälder kan det vara frestande att rycka in om barnet har gjort ett dåligt köp och pengarna plötsligt är slut.

– Men försök att inte genast lösa situationen genom att skjuta till mera pengar. Att få uppleva konsekvensen av ett mindre ekonomiskt misstag är också ekonomifostran.

– Prata i stället om vad som hände och vad barnet kan göra annorlunda nästa gång.

Känn ditt barn

Ekonomifostran behöver utgå från barnet. Samma lösning fungerar inte för alla. En detaljerad budget kan skapa trygghet för en person och kännas fullständigt övermäktig för en annan.

– Du känner ditt barn bäst. Ta vara på styrkorna och ge stöd där det behövs.

Nygård påminner om att ekonomifostran ska ge handlingskraft, inte skam.

– Om ett system inte fungerar behöver frågan inte vara "varför klarar jag inte det här?", utan "hur kan jag göra det här på ett sätt som fungerar för mig?"

Prata nyfiket och öppet om pengar

Nygård anser ändå att den viktigaste ekonomifostran börjar långt innan barnet har ett eget bankkonto. Barn kan följa med till butiken, jämföra priser och vara med när familjen prioriterar mellan olika alternativ.

– Marthaförbundet har länge betonat att ekonomifostran handlar om att diskutera pengar öppet i familjen och göra pengarnas värde begripligt.

I sitt arbete märker Nygård tydligt vilka barn och unga som är vana vid att prata om pengar hemma. Och det handlar inte nödvändigtvis om familjens ekonomiska förutsättningar.

– Att prata om ekonomi i vardagen ger barnen en grund att stå på, oavsett varifrån de kommer.

För Nygård handlar ekonomifostran inte bara om att lära barn och unga att säga nej.

– Det handlar också om att ge barnen verktyg för att kunna säga ja – när de vet att ekonomin håller.

6 fiffiga ekonomitips för hösten

▪️ Automatisera. Lägg räkningar och sparande på automatik.
▪️ Dela upp pengarna. Använd olika konton för olika utgifter.
▪️ Bromsa impulsköp. Lär barnet vänta 15 minuter eller ring en ekonomivän.
▪️ Låt det svida lite. Fyll inte genast på efter ett dåligt köp.
▪️ Öva med egna pengar. Veckopeng för små barn. Månadspeng för stora barn.
▪️ Låt barnet välja sparmål. Ett eget mål motiverar mer.