De osynliga pengarna

De osynliga pengarna

Betalningsapplikationer, avbetalningsavtal, kreditkort … Det finns oändligt många sätt att sköta betalningen av service och produkter. Butikerna annonserar med skrikande texter att du inte behöver betala förrän nästa månad. Vilken bra deal, tänker man som konsument, mera betalningstid. Det viktigaste i dagens läge är att det skall vara enkel och gå snabbt, vi gör allt för att maximera vår tidsanvändning. Men hur påverkar det här vår konsumtion?

Missförstå mig inte, jag motsätter mig inte digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen. Det är fantastiskt att man tack vare de olika betalningsapplikationerna kan dela på taxi-notan med vännerna eller slipper släpa på slantar. Tid är också pengar. Men samtidigt oroar jag mig för hur de förenklade betalningsprocesserna påverkar vår konsumtionen. Upplever vi att klänningen som kostar 50 euro är billigare då vi köper den med kreditkort eller på räkning, än då vi använder rena kontanter, bara för att vi skjuter på betalningen?

Mun Talous–nätverket lyfte i dagarna upp det här ämnet, och menar att de förenklade betalningsprocesserna ökar vår konsumtion. I och med att betalandet blivit så smidigt och flexibelt, och att vi lätt kan skjuta betalandet till framtiden, reflekterar vi inte längre över kontots saldo då vi handlar. Vi lever allt mera i stunden, räkningen kommer ju först nästa månad. Men då en räkning blir två, två blir tre, och tre blir fyra … Kommer vi att kunna betala för all vår konsumtion?

Var femte person i åldern 18–35 upplever sig ha svårigheter att klara av sina skulder, vilket orsaker både stress, skuldkänslor och skam. Vår strävan efter att vara så effektiva som möjligt har gått så långt att vi inte hinner tänka och reflektera över våra inköp. Det är på grund av det här som vi måste inleda en öppen diskussion om pengar. En diskussion som får oss att inse att pengar inte är en oändlig resurs, trots att de i dagens samhälle inte längre syns i sin fysiska form i samma utsträckning som förr. Så som Mun Talous–nätverket så bra uttryckte det: Trots att de olika betalningsformerna blir allt fler, betyder det inte att vi skulle ha mera pengar att röra oss med än förr.


Wägar vägleder

Hur gör vi de osynliga pengarna synliga?

Skjut inte fram betalningen. Ta som vana att sköta betalningen i samband med att produkten/servicen överlåts åt dig. Man hamnar lätt i en situation där betalningarna faller på varandra, och slutligen klarar man inte av att betala allt. Var också medveten om att det kan läggas på en ränta om du väljer att betala vid ett senare tillfälle. Du betalar alltså i slutändan mera än vad du skulle ha gjort om du skött betalningen genast.

Spara. Det tar längre tid, men är definitivt värt det. Då du har en egen buffert på ditt sparkonto har du också medel att stöda dig på då plötsliga utgifter uppkommer. Då du dessutom sparar månatligen växer sparkapitalet i jämn takt. Gör sparandet till en vana, det ger ekonomisk trygghet!

Reflektera. Både över värdet på dina pengar och vad du konsumerar. Innan du konsumerar är det viktigt att tänka på vad som är viktigt för just dig. Någon prioriterar att äta på restaurang, en annan har elektronik som hobby och en tredje intresserar sig för mode. Sällan har vi ändå möjligheten att lägga pengar på alla dessa områden, det är du själv som bestämmer vad du vill satsa på och var du kan pruta.

Våga prata och be om hjälp. Skuldproblemen kan överraska vem som helst. Tyvärr känner personer ofta både både skuld och skam över ekonomiproblem, vilket gör att de inte vågar be om hjälp. Det här leder ofta till att problemet eskalerar. Det är viktigt att man i så tidigt skede som möjligt tar tag i skuldproblemen, vilket sker lättast genom att prata med någon i ens närkrets eller en utomstående person. Om du misstänker att någon i din närhet är i riskzonen för skuldproblem kan du ta upp ämnet och erbjuda hjälp. Tillsammans är vi alltid starkare.


Källor

  • Mun Talous
  • Lapin Yliopisto & Helsingfors Universitet (2017). Nuoret ja velka -akatemiahankkeen tutkimuskoosteita. Nuorten velkaongelmat – velkatyypit, selviytyminen ja vastuukysymykset. Projektet NUORET JA VELKA finansierat av Suomen Akatemia. Rovaniemi.
Se alla artiklar