Så här fungerar Finlands skyddsrum – vad betyder det för dig?

Syftet med de nya guiderna är att stärka beredskapen i bostadsbolag, organisationer och fastigheter.

De tre publikationerna är:

▪️ Ibruktagande och användning av skyddsrum
▪️ Räddningsplan – Allmän guide
▪️ Underhåll och periodisk besiktning av skyddsrum

I den här texten lyfter vi fram centrala punkter ur guiderna, särskilt information som gäller dig som bor i höghus, radhus eller egnahemshus. Vad behöver du känna till? Vad är ditt ansvar? Hur kan du skydda dig, även utan tillgång till skyddsrum?

Hur används skyddsrum?

I Finland finns cirka 50 000 skyddsrum med plats för omkring 4,8 miljoner människor. Nya anvisningar från inrikesministeriet förtydligar nu vad som gäller, oavsett om du bor i höghus, radhus eller egnahemshus. 

Om ditt hus har skyddsrum ska det kunna tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan i fredstid användas som förråd, men måste gå att tömma snabbt. Det är fastighetsägaren eller disponenten som ansvarar för detta, men de boende har rätt att få veta:

▪️ Var skyddsrummet finns
▪️ Hur det tas i bruk
▪️ Vad man själv ska ha med

Skyddsrummet ska kunna tätas, utrustas och användas för tillfällig vistelse. Boende bör ställa frågor i förväg och gärna ha sin egen utrustning klar.

Skydd för alla

Om du bor i hus utan skyddsrum, till exempel i egnahemshus, bör du i första hand ta skydd i det säkraste inomhusutrymmet i ditt hem. Men du har också rätt att söka skydd i ett annat skyddsrum i närheten, så länge du inte äventyrar säkerheten för andra där.

Skyddsrum är avsedda för dem som bor, arbetar eller annars vistas i byggnaden – men ”vem som helst kan emellertid söka skydd i ett skyddsrum, så länge personen inte äventyrar säkerheten för de andra som vistas där” Enligt Genèvekonventionen och Finlands lagstiftning ska människor släppas in i skyddsrummet så länge det finns plats.

Allmänna skyddsrum i tätorter

I vissa tätorter finns dessutom särskilda allmänna skyddsrum, oftast ägda av kommunen. De är avsedda att komplettera skyddet för den rörliga befolkningen. Du kan söka information om närmaste skyddsrum via disponenten, räddningsmyndigheten eller kommunen. Var beredd att själv ta dig dit snabbt, det kan finnas mycket kort tid mellan larm och fara.

Vad du bör ta med dig – din egen krisväska

Du ansvarar för din egen personliga utrustning. Till skyddsrummet eller det trygga utrymmet hemma ska du ta med:

▪️ ID, hälsouppgifter, viktiga kontaktuppgifter
▪️ Mediciner, förband, hygienartiklar
▪️ Mat och vatten för minst 1–2 dagar
▪️ Kläder, filt, liggunderlag
▪️ Ficklampa, radio, batterier eller powerbank
▪️ Öronproppar
▪️ Något för barn att sysselsätta sig med

Packa allt i en krisväska eller ryggsäck som du snabbt kan ta med dig.

Vad gäller för husdjur och assistenthundar?

Husdjur får i regel inte tas med in i skyddsrummet. De ska skyddas i andra inomhusutrymmen, till exempel i lägenheten. Detta gäller också vid användning av offentliga skyddsrum. Men det är tillåtet att ta med en assistenthund i skyddsrummet. Se till att hunden är tydligt identifierad som assistenthund och att du har med nödvändiga tillbehör.

Fem frågor att ställa redan nu

▪️ Har mitt hus eller arbetsplats ett skyddsrum – och var finns det?
▪️ Hur snabbt kan det tömmas och tas i bruk?
▪️ Vet jag vilket utrymme jag ska använda om det inte finns skyddsrum?
▪️ Vet jag vad jag ska en packa i en krisväska?
▪️ Vet jag hur jag skyddar mitt husdjur?

Foto: Inrikesministeriet
Text: Marika Danielsson

Publikationerna finns att läsa och ladda ned via Inrikesministeriets webbplats.