Renovera med eftertanke – gör mindre och gör rätt

Grunden för all hållbar renovering är att inte göra mer än nödvändigt och att ta vara på så mycket som möjligt av det befintliga huset och materialen. Det är Jonathan Hemmings grundinställning.

– Men att göra så lite som möjligt betyder inte att man ska pruta på underhållet. Regelbundet underhåll är avgörande för att hålla huset eller bostaden i skick. Det minskar behovet av större ingrepp och omfattande renoveringar, betonar han.

Fem steg för renovering

Jonathan Hemming är projektledare för Marthaförbundets projekt Bo bättre och driver en egen byggfirma med fokus på miljövänligt bygghantverk. Han sammanfattar en hållbar renoveringsprocess i fem steg:

– Planera utifrån de behov som du själv eller din familj har, och hitta lösningar som tar tillvara det som redan finns. Återbruka material i så hög grad som möjligt, välj naturliga material och beräkna materialåtgången noggrant. Till sist, sälj eller skänk bort det du inte själv behöver.

Planeringsskedet är centralt.

– Används huset av en barnfamilj, av vuxna eller av äldre? Vilka behov finns och hur kan de mötas på ett funktionellt sätt? Man ska inte vara rädd för att justera rumsindelningen om det behövs. Trivs man med hur hemmet fungerar är man också mer motiverad att ta hand om det, säger Hemming.

Hållbar planering kräver både funktionellt tänk och varsamhet inför det som redan finns. Det kan innebära att man behöver utmana sina egna föreställningar om hur saker ”ska vara”.

– Kan ett hjälpkök till exempel placeras i en befintlig källare?

Begagnat material

När arbetet väl tar fart uppmuntrar Jonathan Hemming till att i första hand försöka hitta begagnade material. Om nytt behövs prioriterar man naturliga, miljövänliga och lokalt producerade alternativ.

– Håll koll på Tori, Findit och liknande plattformar för att få tag på begagnade byggmaterial. En efterlysning i sociala medier kan också ge resultat, ofta har folk material liggande även om de inte aktivt har bjudit ut det till försäljning. Det lönar sig också att fråga byggfirmor om de har något objekt som ska rivas eller tömmas och där material kan tas till vara. Om det handlar om uttryckliga byggnadsvårdsdetaljer börjar det finnas ett ganska bra utbud i byggnadsvårdsbutiker, säger han.

Använder man byggfirma är det viktigt att vara tydlig med vad man vill bevara och att kunna argumentera för återbruk.

– Många byggare är vana att bara använda nytt material och riva ut allt det gamla.

Den nya bygglagen från år 2025 innebär ändå att byggbranschen behöver ställa om mot mer cirkulär ekonomi. Tanken är att det småningom ska finnas byggvaruhus för begagnat material. 

Tänk tryggt

Samtidigt betonar Hemming vikten av säkerhet. Det gäller att hålla koll på att materialet är friskt.

– I regel är det tryggt att ta vara på gammalt material. Men man måste ändå kontrollera att det är strukturellt hållbart och i skick. Om materialet luktar starkt är det bäst att inte använda det, eller om det har starka missfärgningar eller mögelpåväxt. Gamla färger kan också innehålla bly, som ger upphov till skadligt damm om man slipar bort färgen. Om man river ut sådant som golvmattor, rörisolering eller badrum som är mer än 30 år gamla bör man göra en asbestanalys av materialen innan arbetet påbörjas.

Medvetenheten har ökat under de senaste tio åren, konstaterar han, men byggbranschens ”snabbmode” lever kvar i form av vinyl, laminat och plastfärger.

– Det här beror delvis på byggvaruhusens prissättning, vad de slumpar bort och vad de tar större marginaler på, säger Hemming.

Han förespråkar också lugna, trygga färger och ytskikt som inte är trendkänsliga och som man inte snabbt tröttnar på. Välj sådant som du själv trivs med, snarare än att följa tillfälliga modetrender.

Bevarat är bäst

Den största hållbarhetsvinsten är att ta hand om befintliga byggnader bättre än i dag, att renovera dem och hålla dem i skick.

– Det finns så många tomma hus. I många fall behöver vi egentligen inte bygga nytt, utan renovera och underhålla det som redan finns. Så länge huset inte har några allvarliga skador är det oftast värt att bevara. Det betyder att taket ska hålla tätt och att grunden ska vara torr och fungerande. Husets läge spelar också roll, ligger det på en plats där människor vill bo?

När det gäller hus från 1960- och 70-talen finns det en risk för att de är byggda med tekniskt problematiska konstruktioner som kan kräva extra uppmärksamhet, särskilt kring husgrunden. Äldre hus är däremot ofta mer robusta i sin grundkonstruktion.

– Visst finns det också hus från de decennierna som håller god kvalitet, men generellt kan man säga att de flesta hus från 1800-talet är välbyggda. Ibland kan äldre hus innehålla material med gifter eller ohälsosamma ämnen från gångna tider, men dessa går oftast bra att byta ut. Själva husstommen är det sällan något fel på, så länge taket har hållit tätt, säger Hemming.

Att bygga nytt

Det kan också kännas lockande att bygga ett nytt hus, eftersom man då kan planera och välja alla lösningar helt själv.

– Samtidigt konstaterar de flesta som har byggt nytt att det alltid finns saker som i praktiken ändå inte fungerade som de hade tänkt. Dessutom förändras livssituationen med åren, och med det de behov man har i sitt boende, konstaterar Hemming.

Slutsatsen är att förändringar som har stor betydelse för trivsel och funktionalitet ofta kan uppnås med relativt små åtgärder. Om köket börjar se slitet ut kan det till exempel räcka med att måla om köksluckorna i stället för att byta ut allt. Med god planering och medvetna materialval kan också större ingrepp i äldre hus vara värda att satsa på

Regelbundet underhåll lönar sig

Hus behöver underhållas kontinuerligt. Det är bra att ha en årlig genomgång då du checkar att allt är helt, inget läcker, spricker eller fungerar bristfälligt. Åtgärda eventuella fel, det minskar risken för stora och kostsamma skador på sikt.

Små åtgärder som förbättrar ett äldre hus

• Fundera över prioriteringarna: Ofta tänker man att nytt betyder att man inte behöver underhålla på många år. Men nytt är dyrt och kräver ofta att du måste arbeta mer för att tjäna ihop pengarna.
• Täta dragiga fönster med nya tätlister. Att byta fönster är sällan nödvändigt. Vintertid kan du komplettera med fönstertejp.
• Isolera vindsbjälklaget: I äldre hus är det ofta snålt isolerat och detta är en av de mest
  energieffektiva åtgärderna. 
• Åtgärda otillräcklig ventilation: Äldre hus har oftast självdragsventilation, som enkelt kan kompletteras till exempel med en frånluftsfläkt.
• Såga ner höga trösklar där det är möjligt.
• Rensa hängrännor och kontrollera dagvattensystemet regelbundet för att undvika fuktproblem
  i husgrunden. Håll rännorna i skick och förnya det som inte fungerar.

Småfix över helgen för ökad trivsel

Större renoveringar är resurskrävande, men små förändringar kan räcka långt.

• Byt textilier som gardiner, mattor och kuddar.
• Byt knoppar och handtag på skåpluckor.
• Möblera om.
• Se över belysningen: Satsa på rejäl arbetsbelysning, svagare mysbelysning och olika punktbelysningar.
• Använd växter, konst och andra sinnliga element. Det kan göra mycket för upplevelsen av ett rum.
• Våga välja färg: Ett målat rum eller en ny tapet kan göra stor skillnad för stämningen.

Lästips!
Byggekologi: Kunskaper för ett hållbart byggande av Maria Block och Varis Bokalders.

Jonathan Hemming 

Bor: I ett egenhändigt byggt hus i Munsmo, Korsholm.
Familj: Fru och barn.
Gör: Är projektledare för Marthaförbundets projekt Bo bättre. Vid sidan om jobbar han med sitt eget byggföretag som är inriktat på miljövänligt bygghantverk. Har en bakgrund som byggnadsansvarig på friluftsmuseet Stundars. Är politiskt engagerad, ledamot i kommunfullmäktige i Korsholm och intresserad av föreningsliv.

Bo bättre är ett samarbetsprojekt mellan Marthaförbundet och Yrkeshögskolan Novia. Projektet vill väcka samtal om hur vi kan bo mer hållbart, funktionellt, ekonomiskt och klimatsmart, och ge vardagsnära kunskap som går att använda i praktiken. Målgrupperna är unga vuxna, barnfamiljer och seniorer i förändring. Projektledare är Jonathan Hemming, i samarbete med Anders Aromäki och Johanna Öst Häggblom (Novia).