Pengar på nätet – tryggt eller trassligt?

Digitala bedrägerier har blivit en del av vardagen. I takt med att allt fler vardagsbeslut tas på nätet, ökar också risken för att utsättas för försök att manipulera, stressa eller vilseleda oss.

– Det finns risker på nätet, men det finns också mycket vi själva kan göra för att skydda oss. Genom att skapa trygga rutiner, stanna upp när något känns stressande och våga vara skeptiska kan vi minska risken för att drabbas. I en digital vardag där mycket sker snabbt är det ofta just eftertänksamheten som är vårt bästa skydd, säger Marina Nygård.

Hon möter ofta personer som skäms över att ha blivit lurade.

– Skammen gör att många låter bli att berätta vad som hänt. Men sanningen är enkel: vem som helst kan drabbas. Det blev tydligt när Finlands Banks tidigare chefdirektör Erkki Liikanen lurades att överföra pengar till ett så kallat ”säkert konto”. Bedragaren hade påstått att hans pengar var i fara och att han behövde agera omedelbart.

– Brådskan är alltid en röd flagga. När någon får dig att känna att allt måste ske genast, då ska varningsklockorna ringa.

Kvällar och nätter

Liikanens fall är långt ifrån unikt. Marina berättar om hur bedragare skickar meddelanden sena kvällar och nätter.

– Man är trött, och man vill bara bli klar. Just då är vi som mest sårbara. 

Bedragare utnyttjar också stress, sjukdom och osäkerhet. I ett annat fall berättade en politiker att hen varit febrig när kontakten kom, och nästan föll för bedragarens instruktioner. Det är även vanligt att kontakt tas när människor är på språng – på väg ut genom dörren eller mitt i något viktigt.

– När vi är stressade slutar vi tänka efter. Det vet bedragarna.

Även förenings- och arbetsliv drabbas. Ett vanligt bedrägerisätt är att någon utger sig för att vara chef eller ordförande och begär snabba penningöverföringar.

– Vissa av bedrägerierna kan se väldigt äkta ut. Artificiell intelligens, AI, har dessutom gjort det enklare för bedragarna att skriva trovärdiga mejl. Men tittar du noga är adressen aldrig den riktiga. Bra rutiner är vårt starkaste skydd. När alla vet hur en betalning ska gå till blir det svårt för bedragarna att lyckas.

Betalning på nätet

Samtidigt har vår konsumtion flyttat online. Kortbetalningar och nätbank är i grunden trygga, men tekniken kan inte skydda oss om bedragaren lyckas manipulera användaren.

– Tekniken är sällan problemet. Det är människan som luras att godkänna något hon aldrig skulle göra om hon tänkte i lugn och ro, påpekar Marina.

Därför betonar hon vikten av att inte klicka på länkar i oväntade mejl, att ifrågasätta ovanliga uppmaningar och att ta ett steg tillbaka.

– Stanna upp. Det är det enklaste, men också det svåraste. Men det räcker ofta för att rädda många från att trycka på fel länk.

En annan trygg vana är att gå in på bankens eller företagets webbplats via egen adress, inte via länkar i meddelanden. Mobilappar är ofta ett säkrare alternativ eftersom de är svårare att manipulera, men det förutsätter att de är officiella appar och uppdaterade.

– Kontrollera att adressen börjar med https:// och att domänen ser rimlig ut. Saknas kontaktuppgifter eller returvillkor är det ett varningstecken. Läs alltid köpvillkoren och se till att betalningen sker med tvåstegsverifiering. Och kom ihåg att inga myndigheter eller banker skickar länkar via sms eller mejl. Var extra försiktig med betalningslänkar från andra aktörer och säkerställ alltid att du själv har initierat köpet.

Genom att skapa rutiner och lära dig känna igen bedragarnas sätt att arbeta minskar du risken att drabbas.

– Det handlar inte om att vara misstänksam mot allt, men att vara klok, vaksam och ta en liten paus innan du agerar.

Några enkla vanor

Marina menar att det inte krävs stora förändringar för att öka säkerheten, bara några enkla vanor som gör skillnad.

– Börja med det mest grundläggande: logga alltid in via din egen app eller webbsida, aldrig via en länk som skickats till dig. Aktivera stark autentisering och se till att du får aviseringar för alla transaktioner.

Hon har dessutom egna snabbtips som hon inte kompromissar med: ordning på ekonomin, bankens säkerhetsinställningar, flera konton, mobilcertifikat i stället för bankkoder och att alltid tänka efter innan hon agerar.

– Köpgränser på kortet är också ett smart skydd, säger hon. För återkommande räkningar rekommenderar jag e-faktura och direktdebitering, som minskar risken för fel och bedrägerier. Och sist men inte minst: tänk efter före. Om något låter för bra för att vara sant, är det oftast det. Och kom ihåg att du inte behöver lösa situationer på stående fot om du till exempel blir uppringd. Avsluta samtalet, tänk efter och ring upp via en officiell kanal. 

Marina tipsar också om att skanna streckkoden i mobilbanken för att undvi-ka felslag. Betala i tid, spara kvittot och kontakta avsändaren direkt om ekonomin kör ihop sig.

– Ju tidigare du tar kontakt, desto fler lösningar finns. Och be om hjälp, ensamhet ökar sårbarheten, säger hon.

Seglivad myt

Det är en seglivad myt att enbart seniorer är mest utsatta.

– I själva verket ser jag ofta unga som hamnar i situationer där de tekniskt klarar allt, men saknar referensramar för hur mycket som är rimligt, hur ett avtal ska se ut och vad de ska kräva innan de investerar. Den goda nyheten är att många unga förstår vikten av att spara och planera. Med några enkla vanor blir de också tryggare i hur de sköter ärenden digitalt.

Digital trygghet byggs inte över en natt, men varje vana gör skillnad.

– Jag brukar ställa tre frågor: Är det här för bra för att vara sant, är det rimligt och äkta, vem kan jag be om hjälp? Om vi delar kunskap hemma, i skolan och i föreningen blir vi starkare tillsammans, säger Marina och fortsätter:

– Skulle något ändå ske är ordningen enkel: spärra kortet, byt koder, kontakta banken och gör en brottsanmälan. Ju snabbare du agerar, desto mindre blir skadan. Dokumentera allt du kan, såsom skärmbilder, tidpunkter samt meddelanden, och återkom till din bank om något nytt dyker upp.

Kunskap sprider sig

Marina påminner om att vi har starka rättigheter vid digitala köp, men bara om vi känner till dem.

– Vid distansköp har du ångerrätt eftersom du inte kunnat bekanta dig med varan. Om det är fel på varan kan du kräva reparation, byte, prisavdrag eller i sista hand häva köpet. Men kom ihåg att du är skyldig att betala enligt avtal, så läs villkoren innan du godkänner dem.

Till sist: kunskap sprider sig. När skolor, föreningar och hem pratar om pengar, avtal och nätet blir tröskeln lägre att fråga och tryggheten ökar.

– En kort genomgång av fallgroparna, hur en e-faktura fungerar och vilka rutiner som minskar risken gör ofta större skillnad än man tror. Och kom ihåg att dela det du har lärt dig med andra. När vi berättar om ett märkligt sms i familjechatten eller visar en vän hur en e-faktura fungerar sprider det sig som ringar på vattnet. Tryggheten växer med varje delad rutin, understryker Marina Nygård.

Ekonomirådgivarens snabba tips för säkra nätbetalningar

• Ha tydliga rutiner för din ekonomi och din konsumtion.
• Använd dig av de säkerhetskontroller som banken erbjuder. Till exempel är det bra att ha låga uttagsgränser och ställa in geografiska gränser för var ditt kreditkort kan användas.
• Följ med vad som pratas och skrivs om bedrägerier och varna personer i din närhet. 
• Ha inte alla pengar på ett enda konto.
• Ta i bruk mobilcertifikat och använd det som identifieringsmetod vid myndighetsärenden. Reservera bankkoderna till bankärenden.
• Stanna upp och fundera innan du agerar.

De vanligaste bedrägerierna

Nätfiske

Nätfiske är en form av bedrägeri där bedragare utger sig för att vara en pålitlig aktör, till exempel en bank, myndighet eller ett företag, i syfte att lura mottagaren att lämna ut känsliga uppgifter eller godkänna betalningar. Kontakten sker ofta via mejl, sms eller telefonsamtal.

Placeringsbedrägerier

Placeringsbedrägerier går ut på att locka kunden med höga förväntningar på avkastning och skräddarsydda lösningar. Ofta existerar inte placeringen över huvud taget. Ibland betalas en liten avkastning ut i början för att locka kunden att placera en större summa pengar.

Romansbedrägerier

Romansbedrägerier går ut på att inleda en relation och efter en tid komma med önskemål om pengar. Romansbedrägerier utförs ofta under en lång tid och förtroendet hinner byggas upp.

VD-bedrägerier

VD-bedrägerier går ut på att någon utger sig för att vara en chef eller ordförande och ber om penningtransaktioner. Ett vanligt VD-bedrägeri går ut på att be arbetstagaren köpa presentkort till digitala tjänster och skicka aktiveringskoderna.

Så säkra är olika betalningssätt

Kortbetalning

Ett smidigt och vanligt betalningssätt. Kortuppgifter kan dock missbrukas vid falska webbshoppar eller om uppgifterna hamnar i orätta händer.

Debit eller credi

Vid näthandel är credit ofta att föredra. Om något går fel är det i regel enklare att bestrida en kreditkortsfaktura än ett köp som gjorts direkt från bankkontot med ett debitkort.

Nätbank

Kräver stark identifiering och är i sig säker, men används ofta i bedrägeriförsök där användaren luras att själv godkänna en betalning.

Betalningsappar

Bygger på säkra tekniska lösningar, men förutsätter att användaren är uppmärksam och bara godkänner betalningar som hen själv initierat.

Faktura och delbetalning

Har låg tröskel som gör det enkelt att handla, men kan medföra risk för impulsköp eller obehöriga köp i någon annans namn.

Checklista före nätköpet

• Verkar språket trovärdigt?
• Finns det kontaktuppgifter och FO-nummer?
• Hurudana betalningsalternativ erbjuds?
• Finns det information om returrätt och reklamation?
• Vad säger andra om företaget?

Dina konsumenträttigheter vid digitala köp

• Du har ångerrätt/returrätt vid distansköp, eftersom du inte har haft möjlighet att bekanta dig med varan.
• Är det fel på varan kan du kräva reparation, byte, prisavdrag eller i sista hand häva köpet.
• Du är skyldig att betala enligt avtal, så läs villkoren innan du godkänner dem.