Samtalston utan fason – vad står på spel?

Kim Strandberg, professor i statskunskap vid Åbo Akademi, ser tecken på att debattklimatet har hårdnat, även om han betonar att förändringen har skett över en längre tid. Några drastiska vändningar handlar det inte om.

– Vi har i Finland fortfarande en relativt stabil grund av tillit och respekt, säger Strandberg.

Men varningssignalerna finns där. När samhällsdiskussionen blir alltmer polariserad hotas inte endast samtalskulturen, utan också människors förtroende för varandra och för våra gemensamma institutioner.

Polariseringens mekanismer

Polariseringen i Finland är inte lika stark som i USA eller Storbritannien, men vi måste ändå vara vaksamma, menar Strandberg.

– Vi har sett hur polarisering kan sippra in i alla nivåer av samhället och nagga tilliten i kanten. I Finland har vi en god motståndskraft mot polarisering, men vi är inte immuna, konstaterar han.

Med god motståndskraft avser han bland annat hög tillit till våra myndigheter, god utbildningsnivå, en uppskattad public service och allmänt taget trovärdiga medier.

Vår grundskola ger bred allmänbildning, vilket är en bra motvikt mot polarisering. Men Strandberg anser att skolornas resurser inte alltid räcker till för uppdraget. Källkritik lärs ut, men det har blivit svårare. Artificiell intelligens producerar material som är så välgjort att det ibland är svårt att genomskåda, även för professionella. Strandberg påpekar att AI-bilder tidigare avslöjades av detaljer som extra fingrar, men i dag är materialet betydligt mer välgjort och kan också vara synnerligen trovärdigt.

Katalysator för konflikter

Sociala medier har en särskild roll i dagens polarisering. De har gett alla en röst, vilket är en positiv sak, alla ska ha möjlighet att delta i samhällsdebatten. Men de är också en plattform för ofiltrerat material som lätt spårar ur. Faktakontroll saknas ofta och halvsanningar eller rena lögner sprids snabbt.

Under det senaste decenniet har gränserna för vad som sägs förskjutits, framför allt när det gäller hur man säger saker. Tidigare var de som drog till med storsläggan anonyma, i dag sker utfallen ofta under eget namn. Man skäms inte för fula utspel, och många inser inte heller att de bidrar till att sänka tröskeln för vad som är okej att säga.

Enligt Strandberg premierar plattformarnas algoritmer innehåll som väcker reaktioner, vilket gör att konflikter och ytterligheter får oproportionerligt stort utrymme.

Också våra traditionella medier är ofta snabba med att ge utrymme för konflikter som har sitt ursprung på sociala medier. Strandberg menar att medielogiken ibland förstärker bilden av polarisering, eftersom de mest högljudda rösterna hörs mest.

Tillit och beredskap

När tonläget skruvas upp och fakta blandas med fiktion riskerar tilliten att knaka i fogarna. Tillit är en grundbult i de nordiska välfärdsstaterna. Finland har länge varit bäst i klassen på att lita på både samhälle och medmänniskor.

Kriser kan ena människor, men också skapa misstro. Under pandemin såg vi båda tendenserna. Strandberg konstaterar att pandemin först ledde till starkt stöd för myndigheterna, men att kritiken ökade ju längre krisen pågick.

Finländarna har ytterligare ett trumfkort i kampen mot polarisering: vårt aktiva föreningsliv. Ett starkt föreningsliv, gemensamma aktiviteter och socialt kapital är viktigare än många tror.

Förutom alla uppenbara fördelar som föreningslivet för med sig kan det också motverka polarisering och bygga förtroende.

– Föreningsaktiviteter och talko binder oss samman. Marthaverksamheten kan spela en aktiv roll i att förena människor med olika bakgrund, påpekar Strandberg.

Som marthor och medborgare kan vi bidra genom att vara källkritiska, tänka på hur vi uttrycker oss och inte göra problemen större än de är.

– Det är viktigt att acceptera att det finns olika åsikter. Det handlar om att lyssna och försöka förstå, även om man inte håller med, säger Strandberg.

Politisk konsensus

Han lyfter också fram att vi i Finland, på det politiska planet, har en lång tradition av att kunna samarbeta och komma överens, även när man representerar olika politiska inriktningar. Konsensuspolitiken är starkt förankrad i det finländska samhället, trots att politiken i dag är mer polariserad än tidigare. Samarbetet över partigränser är viktigt, även om alla inte alltid är överens om hur det ska gå till i praktiken. Vissa kompromisser är dyrköpta.

– Vår konsensuspolitik har varit en styrka, och det är viktigt att vi värnar om utbildning, public service och våra institutioner, i stället för att underminera dem.

Dialog och möten ansikte mot ansikte minskar konflikter och bygger tillit. Ett samhälle där människor litar på varandra är bättre rustat för kriser.

– Det gäller att inte göra polariseringen till ett större monster än det är. Vi måste kunna samexistera, även om vi har olika åsikter, avrundar Kim Strandberg.

Polarisering i samhällsklimatet betyder ...

• Att åsikter, värderingar eller grupper i ett samhälle rör sig längre ifrån varandra.
• Att skillnaderna blir större och motsättningarna tydligare.
• Att det blir svårare att förstå eller acceptera dem som tycker annorlunda.
• Ökade konflikter, mindre samarbete och en uppdelning i ”vi” och ”dem”.
• Sämre debattklimat och mer aggressiv retorik.
• Mindre tillit mellan olika människor och grupper.

Kim Strandberg

Gör: Professor i statskunskap och politisk kommunikation vid Åbo Akademi.
Bor: I Solf, Korsholm.
Familj: Fru och vuxen son.
Gillar: Liverpool FC, Vaasan Sport och Vaasan Palloseura. Spelar kortspelet Magic: the gathering på fritiden.
Dold talang: Kommer inte på någon.
På nattduksbordet: Min laptop.