Martha tipsar: Så hittar familjen tillbaka till vardagsrutinerna

Sommarlovet får gärna vara lite annorlunda. Måltiderna flyttar på sig, barnen lägger sig senare och vardagens vanliga måsten får mindre plats. Men när skolan och jobbet börjar igen är det lättare om familjen hittar tillbaka till en rytm som fungerar.

Marthaförbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson tycker att man ska börja med det mest grundläggande.

– Försök inte få ordning på allt första veckan. Fundera i stället på vilka rutiner som faktiskt gör störst skillnad för er familj.

Rutiner kan lätt låta som regler och måsten. Men bra rutiner har egentligen motsatt funktion, menar Eriksson. När alla vet ungefär när man äter, vem som gör vad och vad som ska hända på morgonen behöver familjen fatta färre beslut.

– Rutiner ger struktur och trygghet. Det finns något att luta sig mot när vardagen är trött och lite rörig.

Börja med några hållpunkter

En bra början kan vara att tillsammans rita upp familjens vecka. När är det skola, jobb och hobbyer? Vilka kvällar är stressiga? När finns det mera tid?

– Man kan hålla ett litet familjemöte och fundera på vad som fungerade före sommaren och vad man vill göra annorlunda nu. Barnen får gärna vara med och påverka.

Det behöver inte bli ett detaljerat schema för varje minut. Några återkommande hållpunkter kan räcka: ungefärliga tider för morgonbestyr, måltider, läxor, aktiviteter, skärmar och läggdags.

Också små praktiska rutiner kan göra stor skillnad. Att packa väskan på kvällen, lägga fram kläder eller förbereda frukosten minskar antalet saker som måste lösas en stressig morgon.

– Ju mer vi kan förbereda när vi har tid och ork, desto mindre behöver vi improvisera när alla är trötta.

– En veckomeny gör vardagen enklare. Planera den tillsammans och passa på att använda höstens färska och förmånliga råvaror.

Samlas kring maten

En rutin som Eriksson gärna lyfter fram är den gemensamma måltiden. Att äta tillsammans ger både struktur och en naturlig mötesplats i dagen.

– Måltiden är inte bara till för att vi ska bli mätta. Det är också ett tillfälle att träffas och prata om dagen.

För barn kan en återkommande gemensam måltid skapa trygghet. Samtidigt behöver ambitionsnivån vara realistisk.

– Alla familjer kan inte äta middag tillsammans varje kväll. Då kanske frukosten eller kvällsmålet fungerar bättre. Det viktiga är inte vilken måltid det är, utan att man hittar stunder då man faktiskt hinner prata av sig.

Om eftermiddagarna är fyllda av hobbyer kan familjen också tänka om kring middagen.

– Ett ordentligt mellanmål kan ta udden av den värsta hungern och middagen kan ätas senare när flera är hemma.

Matbordet är också en plats där barn lär sig samspel och hänsyn. Genom att äta tillsammans med andra lär sig barnet att lyssna, samtala, vänta på sin tur och ta hänsyn.

– Barn lär sig väldigt mycket genom att se hur vi vuxna gör. Det gäller också hur vi beter oss kring matbordet.

Det kan vara enkla saker: att lägga bort mobilen när man äter, fråga om någon vill ha mera, hjälpa till att plocka undan efter sig.

– Det handlar i grunden om att visa hänsyn och förstå att man är en del av en gemenskap.

Alla kan hjälpa till

När vardagen kör i gång är det lätt hänt att en vuxen börjar sköta allt för att det ska gå snabbt. Men Eriksson uppmuntrar familjer att låta barnen delta i vardagsarbetet.

Redan små barn kan hjälpa till att duka, sortera tvätt, plocka undan leksaker eller föra saker till sina rätta platser. Äldre barn kan få större ansvar för exempelvis diskmaskinen, matlagningen eller sitt eget rum.

– Barn kan och vill ofta hjälpa till mycket tidigare än vi tror. De behöver få möjlighet att öva.

Uppgifterna behöver förstås anpassas efter ålder. Målet är inte att hemmet ska bli perfekt, utan att alla lär sig att vardagen är något man skapar tillsammans.

– Om en vuxen alltid plockar undan efter alla andra blir det också en rutin. Fundera på vilka vanor ni vill bygga upp i familjen.

– Ett enkelt knep kan vara att låta alla plocka undan i fem minuter. Sätt på musik och gör så mycket ni hinner.

Sänk ribban när orken är låg

Eriksson påminner om att vardagsrutiner också hänger ihop med ork. Den som är trött och stressad har sämre förutsättningar att planera, laga mat, hålla ordning och göra genomtänkta val.

– Vi behöver fundera på vad som gör att vi själva och familjen mår bra.

Därför kan en promenad, en stund utomhus eller en lugn kväll ibland vara viktigare än att hinna med ännu en punkt på att-göra-listan.

– Rutiner behöver inte bara handla om sådant som ska göras. De kan också hjälpa oss att skapa plats för sådant vi mår bra av.

En rutin är inte lyckad bara för att familjen lyckas hålla fast vid den till varje pris. Barn växer, hobbyer förändras och arbetsdagarna ser olika ut.

– Se rutinerna som verktyg. Om något inte längre hjälper familjen är det dags att ändra på det. Efter sommaren kan det därför vara ett bra tillfälle att reflektera över hur vi vill att vardagen ska se ut.