Klimakteriet kan vara en positiv nystart

Värmevallningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar. Klimakteriet är fortfarande ett tabubelagt ämne och kunskapen är bristfällig, både inom primärvården och i samhället överlag. När det väl diskuteras sker det ofta i stereotypa och negativa ordalag.

– Det är underligt att det har varit så tyst om klimakteriet i alla år, med tanke på att det är en fas som alla som har eller har haft en livmoder går igenom, säger Suss Åhman på Folkhälsan.

Hon jämför med puberteten, som är väl utforskad och omskriven. Förhoppningen är att klimakteriet snart ska bli lika självklart att studera och prata om.

– Det finns över 500 symtom som kan kopplas till klimakteriet, så det är förstås svårt att generalisera. Men om vårdpersonal hade bättre kunskap om orsakerna, i stället för att bara skriva ut sömnmedel när en kvinna söker hjälp för sömnsvårigheter, skulle färre behöva söka privat vård. Och om allmänläkare hade större kunskap om klimakteriet skulle gynekologiska tjänster inte alltid behövas.

Stort intresse

För omkring fem år sedan började Folkhälsan ordna föreläsningar om klimakteriet, och intresset var enormt.

– När den första föreläsningen drog över tusen deltagare, bara i Svenskfinland, förstod vi att behovet var stort, säger Åhman.

Hon betonar att klimakteriet inte bara handlar om hormoner, utan också om livet i stort, precis som under andra livsskeden. Barnen kanske flyttar hemifrån, pensionen närmar sig, kanske kommer det barnbarn. Förändringar som kan upplevas som tuffa, men också ses som en möjlighet till något nytt och positivt.

– Även om många kvinnor har symtom som påverkar livskvaliteten till det sämre, ser många perioden som en chans till nystart. Man söker efter nya vägar till glädje i vardagen och börjar fråga sig: Vad vill jag göra nu, som jag inte hunnit med tidigare? Det kan vara en hobby, nya vänner, vad som helst.

Förändrade vanor

Sunda levnadsvanor kan öka välmåendet och välbefinnandet under klimakteriet. Det kan de göra under hela livet, men Suss Åhman menar att olika symtom kan fungera som motivationsfaktorer till att förändra vanor som man inte har tagit itu med tidigare.

– Styrketräning några dagar i veckan motverkar till exempel värmevallningar. För bättre sömn hjälper dagsljus, mindre stress och ett svalt sovrum, tipsar Åhman. Hon tycker också att arbetsgivare borde ta klimakteriet på allvar. Det skulle både arbetsplatsen och den arbetande kvinnan vinna på.

– Många kvinnor känner sig nog obekväma med att ta upp symtom med en yngre förman eller en man som inte har insyn  eller erfarenhet. Arbetsgivare kunde därför ha en kort utbildning för alla förmän om klimakteriet.

Flexibla lösningar

Mera kunskap på arbetsplatsen skulle kunna leda till flexibla lösningar, som till exempel en senare start på morgonen för den som sover dåligt, en plats nära ett fönster eller en fläkt för den som har värmevallningar. Och arbetshälsovården borde involveras mer.

– Ju fler som efterfrågar rådgivning i ämnet, desto bättre. Vi borde kräva att få system som fungerar.

Utöver arbetsplatsen är förstås hemmet den tid där vi tillbringar mest tid tillsammans. De nära relationerna påverkas på ett eller annat sätt av nya livsskeden, och klimakteriet är inget undantag. 

Åhmans specialområde är sexuell hälsa, och hon möter ofta både utmaningar och fördelar med sexualiteten under den här perioden. Eftersom konkreta kroppsliga förändringar, såsom sköra slemhinnor i underlivet, drabbar så gott som alla kvinnor är det bra att ta till olika hjälpmedel. Lokal östrogenbehandling och glidmedel kan vara sådana exempel.

– Många säger att sexlusten minskar, men forskningen visar att det ofta är andra klimakteriesymptom som påverkar välmåendet. Genom att behandla torra slemhinnor eller förbättra sömnen kan man också förbättra sexlusten.

Hon uppmuntrar till att tänka nytt:

– Man kanske behöver förändra sexlivet, vilket inte behöver vara negativt. Det går att hitta väldigt roliga och givande vägar. Flera berättar att sexlivet har fått en ny kick.

Starkare självkänsla

Också självkänslan kan bli bättre under övergångsåldern.

– Som äldre står man med fötterna stadigare på jorden. Man slutar skjuta fram saker och vet bättre vad man vill. Det kan ge en inre styrka och du vågar sätta gränser och börja göra det du vill. Kvinnor har ofta fostrats att sätta andras behov före sina egna, nu är det läge att sätta ner foten, säger Åhman.

Oavsett vilken aspekt vi pratar om är samtalet det viktigaste. Kamratstöd gör stor skillnad. Till exempel Folkhälsan erbjuder tillsammans med Svenska folkskolans vänner material för klimakteriecirklar för vem som helst att använda.

– Prata med andra om vad du går igenom, i stället för att vara ensam med upplevelsen. Om du inte har nära vänner i samma ålder, prata med bekanta, på jobbet, med släktingar, säger Åhman.

Bara under de tio senaste åren har Suss Åhman sett en tydlig förändring i hur kvinnor pratar om klimakteriet med varandra.

– Den generation som nu är i klimakteriet har satt bollen i rullning. Jag tror att varje kommande generation kommer att prata än mer.

Suss Åhman

Bor: I mysig lägenhet och emellanåt i stugan.
Familj: Vuxen son och en särbo.
Gör: Arbetar som sakkunnig i sexuell hälsa på Folkhälsan i Nyland.
Gillar: Att koka sylt och gå på gym.
Dold talang: Fickparkering.
På nattduksbordet: Skrynkliga näsdukar och en socka.
Ser fram emot under 2026: Roliga fester.