AI i arbetslivet – vad händer nu?

Så gott som all teknisk utveckling har orsakat samhälleliga förändringar. Elektrifieringen förändrade samhället under första halvan av 1900-talet, digitaliseringen från slutet av 1900-talet. Då miniräknarna blev vanliga på 1970- och 80-talet hördes oroliga röster om att människor skulle  tappa förmågan att räkna i huvudet.

– Visst, vi är inte lika bra på huvudräkning längre. Men å andra sidan ger miniräknarna oss möjlighet att göra betydligt svårare uträkningar än vad vi kunde göra tidigare, säger Linda Mannila, biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet.

– Då ChatGPT introducerades år 2022 skedde något av en boom för användningen av artificiell intelligens, närmare bestämt generativ AI. Samtidigt blev också hotbilderna fler, kommer AI att göra oss dumma och ta över våra arbeten? frågar Mannila, som till vardags forskar kring samhälleliga aspekter av AI.

Linda Mannila konstaterar att maskininlärning i olika former funnits under hela 2000-talet. I dag finns AI inbyggt i de flesta digitala system och tjänster med röstigenkänning, bland annat för att föreslå spellistor då du streamar musik, i navigatorer, i e-postens skräppostfilter … Dessa är exempel på så kallad snäv AI, som har tagits fram för att utföra en avgränsad uppgift.

En del av vardagen

De senaste åren har även generativ AI blivit en del av många människors vardag, till exempel i form av AI-system som Chat-GPT, Copilot, Claude och Gemini. Dessa system har tränats på stora mängder text, bilder, ljud och annat digitalt innehåll för att kunna skapa nytt innehåll. Det betyder att de till exempel kan skriva texter, svara på frågor eller skapa bilder, musik eller koder som baserar sig på det som de har lärt sig.

Efter några år med allmänt tillgänglig generativ AI har omvälvningarna trots allt inte varit så stora eller snabba som man tänkte att de skulle bli, konstaterar Mannila. Många som arbetar vid en dator har redan hunnit bekanta sig med AI-systemen.

– Den största nyttan av AI är att du slipper en del långsamt rutinarbete. Själv behöver jag oftast kommunicera på tre språk och har god hjälp av att AI ger mig ett första utkast till översättningar, som jag sedan bearbetar tills jag är nöjd. Jag kan också behöva publicera samma information i flera olika format på olika plattformar. Då kanAI formulera de olika versionerna åt mig. AI kan även transkribera och sammanfatta möten eller sammanfatta innehållet i långa texter, säger hon.

I mer tekniska branscher kan man få hjälp med kodning eller med att verifiera beräkningar. Både i vardagen och i de flesta yrken kan man ha nytta av artificiell intelligens för felsökning eller instruktioner.

– Jag hade till exempel köpt en ny cykelventil som jag inte fick att fungera. Jag tog ett foto av hur den såg ut och laddade upp bilden till AI, som kunde förklara hur jag skulle göra, berättar Mannila.

Risker och praxis

Linda Mannila påminner om att inget AI-system är helt tillförlitligt. Det material som tas fram bygger på vad som är sannolikt utgående från de data som systemet har tränats på. Ibland kan det bli helt tokigt, eller åtminstone inte helt rätt, och du behöver själv ha sakkunskap för att kunna bedöma svaret.

Det finns mycket att vinna på att använda AI, samtidigt som du ska vara medveten om riskerna, konstaterar Mannila.

– Det är bäst att inte låta AI transkribera konfidentiella möten, till exempel, om du inte är helt säker på att den data som samlas in hanteras på ett säkert sätt. Du behöver också vara restriktiv med att använda AI i arbetsuppgifter där du hanterar personuppgifter.

– Enligt EU:s AI-förordning ska alla organisationer som tillhandahåller AI-system till sina anställda försäkra sig om att de anställda också har tillräckliga kunskaper för att använda systemen, säger Mannila.

Generativ AI ställer också höga krav på vår förmåga till källkritik.

Ett foto, en video eller ett ljudklipp kan vara konstgjort fast det ser helt äkta ut. Därför är det viktigt att inte dela allt direkt. Tänk igenom det material du har råkat på och försök kontrollera vad tillförlitliga källor säger i frågan. Om du är osäker på om något är sant eller inte, är det alltid bäst att inte dela det vidare. Falska nyheter sprids snabbare än äkta, eftersom de ofta talar till våra känslor och väcker starka reaktioner, säger Mannila.

Förändringar på arbetsmarknaden

Behöver vi vara oroliga för att AI gör oss dumma eller gör vissa yrken överflödiga? Till exempel översättare upplever att behovet av deras tjänster minskar på grund av AI.

– Visst kan AI leda till strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Men många minns kanske de felaktiga maskinöversättningar av viktiga meddelanden som Helsingfors universitetssjukhus skickade till sina patienter. Eller den svenska betalningstjänsten Klarna som sade upp all personal inom kundbetjäningen, eftersom man tänkte att den kunde skötas av chattbottar. Det gick några månader och sedan började företaget återanställa folk. Mänsklig översyn och kontroll behövs fortfarande, även om antalet personer kanske inte behöver vara lika stort, säger hon.

Med eller utan AI

En studie där tre olika grupper skulle skriva en uppsats visade att den grupp som skrev helt utan hjälp av sökmotorer eller AI hade allra mest hjärnaktivitet och kom ihåg mest av vad de hade skrivit efteråt. Studien visade också att då samma grupp fick bearbeta slutresultatet med hjälp av AI blev det slutliga innehållet bättre än för de grupper som hade kunnat använda sökmotorer eller AI direkt.

– Då vi använder AI tror jag det är viktigt att komma ihåg att inte avstå från att tänka själv. Fundera färdigt först och be sedan AI om hjälp med rutinuppgifter eller förbättringar. Ibland kanske du också behöver utmana dig själv att inte överlåta precis allt rutinarbete för att inte förlora din egen förmåga att översätta en text, till exempel.

Tekniken kan användas för både goda  och onda syften. Den kan också påverka vår vardag på olika sätt.

– Numera har man börjat arbeta med olika regleringar av AI. I de flesta fall är det människorna som använder tekniken som är den stora risken, inte tekniken i sig. Men våga pröva på om du inte har använt AI förr, då vet du åtminstone vad det handlar om, säger Mannila.

Linda Mannila

Bor: I Pargas, men kommer ursprungligen från Kristinestad.
Familj: Man och två barn samt en katt.
Gör: Biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet, med fokus på AI:s samhälleliga aspekter. Gästprofessor vid Linköpings universitet. Har eget företag som konsult inom samma ämnesområde.
Fritidsintressen: Tränar och spelar spel, både dataspel och brädspel. Sjunger och spelar i två band, som keyboardist i det ena och trummis i det andra.
På nattduksbordet: Feeding the Machine: The Hidden Human Labour Powering AI av James Muldon, Mark Graham och Callum Cant.