Rensa i röran hela året – ett hörn i taget
De flesta av oss har en låda, en garderob eller kanske ett helt rum som får oss att sucka högt. Nu är det dags att röja. Marthaförbundets checklista hjälper dig att ta itu med hemmet, ett litet hörn i taget.
Vi är många som drömmer om ett hem med färre prylar, ett mer lättstädat hem och ett hem som inte får oss att rodna när objudna gäster ringer på dörren. Eller varför inte ett hem där varje sak har sin plats, där vi vet vad vi har och där varje sak skänker oss glädje eller fyller en funktion. Låt oss under 2025 komma lite närmare den drömmen.
Marthaförbundet har skapat ett rensningsschema med 52 rutor, ett för varje vecka om du så vill. På ett år kan du ha kommit en bra bit på vägen mot ett hem där vår suck faktiskt är en nöjd suck. Vi vill dessutom ge dig några tips för hur du kommer igång och hur man tänker kring de två största spara-fällorna, nämligen “våra minnen” och “våra bra-att-ha-saker".
Printa ut schemat!
Att komma igång
Först av allt: Byt ut dina “måste och borde” mot “kan och vill”. Men det är också viktigt att tänka ut dina “varför”. Det är en skillnad på att tänka ”Åh, jag borde städa upp i kökslådan” och att tänka ”På lördag vill jag kolla genom kökslådan och se vilka saker jag vill behålla och vilka som kan slängas. Tänk vad skönt att bara ha sådant jag behöver och gillar!”
Köp en anteckningsbok. Gå från rum till rum och anteckna vad som borde göras i varje rum. Vad behöver sorteras? Finns det trasiga saker som borde fixas? Finns det något du inte gillar? Något som stör dig? När alla rum är klara kan du prioritera uppgifterna per rum. Vad vill jag ta itu med först? Vad kan jag göra på måndag?
Vill du gå hela vägen tömmer du hela rummet. Bort med tavlorna, bort med möblerna. Så städar och putsar du och börjar flytta in en sak i taget. Vill du flytta tillbaka allt? Vill du ha lika många grejer som innan?
Våra minnen
Det här är en kategori som många av oss tycker är svår att rensa. Får man slänga saker man ärvt? Får man göra sig av med saker man gjorde i slöjden i lågstadiet? Alla kärleksbrev? Tänk dig att du väljer ut fem. Fem minnen av farmor, fem av sonens barnkläder, fem kärleksbrev, fem barnteckningar och så vidare. Resten kanske du fotograferar och gör en fin minnesbok av. Eller ett fint collage. Spara bara sådant du faktiskt tycker är fint, sådant du kan använda och sådant som kan stå framme.
Vilka saker vill du skall bli minnen av dig? Rensa redan nu det som du inte tycker är värt att föra vidare och var noga med att du i din tur inte för det dåliga samvetet vidare. Om du ger du saker vidare, var noga med att säga att du inte blir ledsen om de inte vill ha dem. Berätta att du tycker det är viktigt att de bara omger sig med saker och minnen av dig som de faktiskt tycker om.
Bra-att-ha-saker
Så kommer vi till alla saker vi sparar “ifall om”. De där lådorna med gamla sladdar, gummiband, tomma förpackningar, skruvar och tiotals reflex. De här lådorna kan se olika ut i varje hem, men var så säker på att de flesta hem har en. Visst, bra-att-ha-saker kan vara bra att ha, men det gäller att veta vad man har. Här gäller det att satsa på bra förvaring och att skapa regler. Hur många tomma plastblomkrukor får du ha? 15? Släng resten. Hur många frysaskar behöver du? Nu tar du återigen fram häftet du köpte för ditt rensningsprojekt. Skriv en deadline för varje kategori. Har du inte använt de sparade glasburkarna på tre år? Omvärdera om de skall finnas kvar. Har du stickat upp dina restgarn på fem år? Om inte, gör det eller låt dem glädja någon annan. Och kom ihåg att vårt “bra-att-ha" ofta är en ursäkt när vi inte orkar fundera på hur prylen skall förvaras, om vi behöver den, om vi kan ge bort den eller hur den skall sorteras för att slängas.
Minska på inflödet
När vi väl fått ordning på våra grejer, vilket ofta resulterar i ett utflöde, gäller det att även kunna begränsa inflödet i framtiden. Annars är vi snart i samma situation igen! Skapa tre listor; en för saker du behöver, en för saker du önskar dig och en för saker som du inte får köpa. Vi har alla våra svaga punkter.
När du går till affären eller när någon frågar vad du önskar dig i present använder du dig av dina listor. På så sätt kan du minska onödiga prylar. Berget av onödiga prylar brukar även växa av de otaliga gratisprodukter vi får. Våga tacka nej. Tacka nej till medaljen i det lokala loppet, tacka nej till reflex nummer 24 du får på mässan, tacka nej till muggen med företagsloggan, tacka nej till nyckelbandet och läppfettet som ingen använder.
Och till sist: Kom ihåg 20-sekunders regeln. Det som går snabbare än 20 sekunder att föra till sin rätta plats får man aldrig lämna ifrån sig på fel ställe!
Foto: Hannah Kjellman
Text: Maria Österåker
